Hårdare regler mot penningtvätt på svenska banker har medfört stora problem för laglydiga kunder. Nu larmar poliser för att det haft begränsad effekt mot brottsligheten.
Krångliga regler drabbar bankkunder och personal – brotten fortsätter
Bankkunderna som fått banktjänster och konton nedstängda är många. I jakten på kriminella transaktioner åker många med rent mjöl i påsen också dit. Men när det kommer till transaktioner som också rapporteras till Finanspolisen är det ”försvinnande få” som stoppats.
”Det är fortfarande en försvinnande del av de transaktioner som rapporteras till oss som de facto är stoppade,” säger Finanspolisens chef Lena Palmklint i en intervju med FinansWatch.
Reglerna drabbar även personalen på banker
2026 har Realtid skruvat upp bevakningen av bankernas implementering av penningtvättsreglerna. Tidigare i veckan pratade Realtids reporter Karin Andersens med Finansförbundet om hur reglerna också drabbar bankpersonalen.
”Banker är en välbeställd bransch,” säger hon. ”Min syn är att man borde använda resurserna på rätt sätt, så att medarbetarna har de förutsättningar som behövs för att kunna hjälpa kunden och ge den service som jag vet att bankerna vill kunna ge.”
Fler röster höjs för att det behövs tydligare regler och att bankerna behöver satsa mer på kundtjänst som en del av lösningen.
Det är till exempel en syn som delas av Finansmarknadsministern, i en tidigare intervju med Realtid.
Och ny forskning stämmer också in i kritiken mot bankerna och penningtvättsreglerna.
Agnes Käll, nybliven doktor i företagsekonomi vid Södertörns högskola, visar i sin avhandling att regelverket länge fungerat mer på papperet än i praktiken.
Banker kunde under lång tid ”följa lagen och samtidigt bryta mot den”. Tillsynen fokuserade på att dokumentation fanns, inte på om den faktiskt fångade risker.
Sammantaget har Realtid goda skäl att fortsätta bevakningen av bankerna, penningtvättsreglerna och den besvärande situationen för kunderna.
En affärsmodell på väg bort?
Under veckan har Realtid även bevakat modellen som gjort affärsjuridiken till en av ekonomins mest lukrativa branschen. Vissa högprofilerade jurister fakturerar över 27 000 kronor i timmen.
Men samtidigt som toppskiktet pressar priserna uppåt ifrågasätts hela affärsmodellen.
Ben Allgrove, innovationschef på advokatjätten Baker McKenzie, bekräftar till exempel att byrån redan ställer om:
”Vi har fattat det strategiska beslutet att i stort sett överge timdebiteringsmodellen”, säger Allgrove i en intervju med Cinco Días.
Johan Colliander summerar vår senaste bevakning av ämnet i en artikel:
”Affärsmodellen bygger på hävstång: en partner fakturerar 7 000–9 000 kronor i timmen med flera biträdande jurister under sig som kostar en bråkdel. Ju större ärendena görs, desto större blir fakturorna”, skriver han.
”Det finns en konflikt mellan advokatbyråns krav på stor lönsamhet och vad som är bästa rådgivning”, konstaterar toppadvokaten Olle Flygt i en intervju med Realtid.
Klienterna börjar också reagera. ”Traditionella arvodeshöjningar ser inte bara dyra ut – de ser ologiska ut”, säger Jim Delkousis, vd för analysföretaget Persuit, till WSJ.
Flygbonus – system som slår ut logiken
På ett helt annat tema har Viggo Cavling pratat med en flygbolagschef om kundernas extrema lojalitet mot poängsystemen.
“Man har en vana att flyga med SAS. Man är ingången med det. Man har säkert varit med i deras lojalitetsprogram under lång tid”, säger Staffan Sahlén, vd för flygbolaget Salenia.
Det låter harmlöst. Men effekten är större än så.
Bonusprogram som EuroBonus skapar lojalitet. Det är hela poängen. Men de skapar också en inlåsningseffekt. Resenärer väljer inte alltid den bästa avgången. Inte den billigaste. Inte ens den snabbaste. De väljer det som ger poäng.
Stort tack till dig som läst Realtid den gångna veckan,
Chefredaktör Edvard Lundkvist med redaktion
