En solig eftermiddag i centrala Stockholm träffar Realtid professor Naoyuki Yoshino. Han har rest från Japan för att föreläsa på Handelshögskolan och möter oss för en intervju dagen därpå i ett bibliotek på Europeiska institutet för Japanstudier.
Läxan från Japan: "Omöjligt att försörja pensionärer i 30–40 år"
Vad kan vi i Sverige lära oss av en ekonom från ett land på andra sidan jorden? Vi möts i ett samtal om Japans ekonomiska utmaningar och om behovet av ökad samverkan i en tid av oro.
“Vi måste skapa starkare kopplingar mellan Europa och Japan”, säger professor Naoyuki Yoshino i slutet av intervjun.
Men vi börjar samtalet med att klargöra de tre största ekonomiska utmaningarna för Japan.
Ett välbekant problem
I Sverige har debatten om vår demografiska utveckling blossat upp först på senare år. Men i Japan har samtalet pågått länge.
”Den första utmaningen är den åldrande befolkningen. Japan har den längsta livslängden för kvinnor i världen och många lever väldigt länge. Men pensionsåldern är 60 eller 65 år, och vi förväntar oss att många kommer att leva tills de blir 100. Hur ska vi kunna försörja dessa människor från 65 till 100? Det har skapat enorma problem för Japan.”
Världens största statsskuld
Det andra problemet är den stora statsskulden.
“Statskulden ökar, delvis på grund av den åldrande befolkningen och att det föds färre barn. Då sjunker produktiviteten och skatteintäkterna blir mindre, samtidigt som statens utgifter för välfärd och pensioner stiger”, säger professor Yoshino och fortsätter:
“Japan har den högsta skuldsättningen i förhållande till BNP i hela den utvecklade världen, högre än Grekland och Italien. Men Japan upprätthålls fortfarande tack vare ett ackumulerat högt sparande, och de flesta statsobligationer innehas av inhemska investerare.”
Högteknologiska orättvisor
”Det tredje problemet är att Japan är ett mycket avancerat land och AI och robotik gör sitt intåg. Vi kommer att ha en kontinuerlig produktivitetsförbättring genom att använda AI, robotar och digitalisering.”
Samtidigt menar han att utvecklingen medför stora utmaningar. Den nya tekniken riskerar att driva fram ohållbara inkomstskillnader som behöver hanteras.
“Men vi måste också minska de vidgade inkomstskillnaderna. Många högutbildade kan använda AI-teknik och öka sin produktivitet mer, medan många enkla jobb kan ersättas av robotar och AI.”
Han pekar på att många kommer att behöva omskolning och vill se större satsningar på digitala utbildningar och kompetensutveckling för att minska inkomstklyftorna. Utan insatser menar han att ojämlikheten kommer att bli ohållbar.
Naoyuki Yoshino
Naoyuki Yoshino är professor emeritus vid Keio University i Tokyo. Han har bland annat varit vd och dekan för Asian Development Bank Institute och ekonomisk rådgivare till den japanska regeringen.
Professor Yoshino ses som en av världens ledande forskare inom grön finansiering och tilldelades ”International Green Finance Lifetime Achievement Award” 2021.
Han är en engagerad ekonom som ofta för samtal med beslutsfattare och som verkar för ett ökat samarbete mellan Japan och Europa. Delvis genom sitt ordförandeskap i Europeiska institutet för Japanstudiers advisory board.
Ett skifte i den japanska ekonomin
Japans nya regering har presenterat ett stort skifte för landets ekonomiska politik. Premiärminister Sanae Takaichi bryter med årtionden av aggressiv penningpolitik och väljer en annan linje:
”Tidigare premiärminister Abe hade sina ’tre pilar’. Den första var sanering av budgetunderskottet, vilket inte lyckades. Den andra var en aggressiv penningpolitik med negativ ränta, och den tredje var strukturreformer. Den nya premiärministern måste uppnå punkt ett och tre. Hon vill använda finanspolitik för att driva upp den japanska tillväxten genom investeringar.”
Professor Yoshino menar att stora satsningar på kompetensutveckling och ny teknik kommer att vara viktigast:
”Det finns fyra instrument i finanspolitiken: offentlig konsumtion, engångsutbetalningar till folket, offentliga investeringar i infrastruktur samt FoU och teknisk utveckling. Den sista är den viktigaste. Premiärminister Takaichi bör satsa på att öka teknologin och produktiviteten inom både tillverknings- och tjänstesektorn.”
Läs mer:
Världens fjärde största ekonomi väljer väg
Japan satsar stort på omställningen
För varje minut som passerar förstår man att Japan och EU delar många utmaningar och likheter. Det är lätt att se hur ekonomierna har mycket att vinna på samverkan och att dra lärdom av varandra.
Ett exempel på den nya ekonomiska politiken är landets ambitiösa satsningar på den gröna omställningen. Japan är i dag fortsatt beroende av fossila bränslen och kriget i Mellanöstern är en smärtsam påminnelse om förnybar energi inte bara är bra för klimatet:
”Japan importerar 99,99 procent av sin olja och naturgas. Vi kan inte producera någon fossil energi själva. Den långsiktiga lösningen är att ersätta detta med förnybar energi som sol- och vindkraft.
Nya satsningar på kärnkraft är däremot fortfarande en känslig fråga i Japan.
”Efter Fukushima är många motvilliga till att lita på kärnkraft. Det är en stor politisk fråga och även de konservativa partierna är tveksamma till att tala om utveckling av kärnkraft. Därför måste vi fortsätta förlita oss på förnybar energi.”
Vi återkommer till professor Yoshinos tankar om hur ekonomin kan bana väg för den gröna omställningen och behovet av samverkan i klimatfrågan mellan Japan och EU i den andra delen av intervjun.
Tuff lösning – radikal omstöpning av yrkeslivet
Professor Yoshino får frågan om hur han tror att vi kan lösa våra utmaningar kopplat till den åldrande befolkningen.
”Jag föreslår att vi ska skjuta upp pensionsåldern och arbeta så länge som möjligt för att bidra till samhället. Det är omöjligt att försörja människor i 30–40 år efter pensionen samtidigt som antalet barn minskar”, svarar han utan att tveka.
Men han stannar inte där. Han ifrågasätter att våra löner ska fortsätta utvecklas med ålder.
“Då måste lönerna också baseras på produktivitet istället för den nuvarande modellen med senioritetslöner, där lönen automatiskt stiger med åldern. Det systemet bör avskaffas.”
Vi påpekar att det låter som förslag som kan vara svåra att sälja in till den snabbt åldrande befolkningen som sett fram mot att gå i pension. Han försvarar sitt resonemang:
”Det låter som en radikal lösning, men enligt undersökningar föredrar 70 procent av japanerna att fortsätta arbeta hellre än att gå i pension. Många fruar vill också att deras män ska arbeta så länge som möjligt”, säger professor Yoshino med ett leende på läpparna.
I den andra halvan av intervjun får du ta del av professor Yoshinos syn på den gröna omställningen och behovet av samverkan mellan Japan och Europa.
Läs även:
Japan testar världens djupaste gruva – fyndet räcker i 700 år
