ECB:s ordförande Christine Lagarde signalerade en försiktig penningpolitisk hållning, med hänvisning till den djupa osäkerheten kring den pågående energikrisen och dess effekter på eurozonen.
Lagarde varnar för utdragen inflation i eurozonen
Stängningen av Hormuzsundet till följd av konflikten i Iran har lett till det som Internationella energiorganet beskriver som den största oljeförsörjningsstörningen i historien.
Missa inte: Lagarde förnekar ”strategisk” avgång i privata meddelanden. Realtid
Enligt Christine Lagarde är det nettobortfall som uppstår, även efter hänsyn till alternativa transportvägar och frisläppande av strategiska reserver, uppskattningsvis 13 miljoner fat olja per dag, motsvarande ungefär 13 procent av den globala förbrukningen.
Det framgår av hennes anförande vid de tyska bankernas branschorganisations 75-årsjubileum, återgivet av Insight EU Monitoring.
Två faktorer som styr
Lagarde underströk att det är två faktorer som är avgörande för hur penningpolitiken bör utformas: hur länge störningarna varar och i vilken grad de energiprishöjningar som följer får genomslag i den bredare inflationen.
Läs även: Ekonomer i ny mätning: Då höjer ECB räntan. Dagens PS
Ju längre konflikten pågår, desto större risk att priseffekter förvandlas till ransoneringar, vilket drabbar tillväxten direkt snarare än att enbart driva upp priserna.
Samtidigt noterade hon att marknaderna hittills tycks räkna med ett kortvarigt störningsscenario, och att europeiska naturgaspriser faktiskt ligger under ECB:s basscenario, delvis till följd av mild väderlek i Kina och ökat kolutbyte i Asien.
Energipriser driver inflationen
Eurozonens inflationssiffror bekräftar bilden av en snabbt föränderlig situation. Inflationen steg till 2,5 procent i mars, upp från 1,9 procent i februari, drivet av kraftigt stigande energipriser i kölvattnet av krigsutbrottet, rapporterar CNBC.
Energikomponenten ökade till 4,9 procent i mars jämfört med minus 3,1 procent månaden innan, en markant vändning som tog inflationen över ECB:s mål på 2 procent.
Missa inte: Digital euro nära beslut – kan falla på mållinjen. Realtid
Eurostats slutliga data bekräftar att den samlade inflationen i euroområdet uppgick till 2,6 procent i mars, med energi som den enskilt starkaste drivkraften med en årstakt på 5,1 procent.
Tjänster stod för 3,2 procent och livsmedel för 2,4 procent, medan priserna på industriprodukter exklusive energi fortsatte att dämpas till 0,5 procent, enligt Eurostat.
Svårt med breda stödåtgärder
Lagarde pekade även på de svåra avvägningar som finanspolitiken ställs inför. Erfarenheterna från 2022 visar att breda stödåtgärder, oavsett om de är prisbaserade eller inkomstbaserade, riskerar att antingen förlänga inflationsperioden eller stimulera ekonomin på ett sätt som tvingar centralbanken till ytterligare åtstramning.
Finanspolitiken var netto expansiv 2022, motsvarande 1,7 procent av BNP, just när ECB strävade efter att dämpa efterfrågan.
Lagarde betonade att med ett krympande finanspolitiskt utrymme är selektivitet i stödåtgärderna nu en nödvändighet snarare än ett val.
ECB har sedan tidigare reviderat ned tillväxtprognosen för 2026 till 0,9 procent och räknar med en genomsnittlig inflation på 2,6 procent för helåret.
Lagarde var tydlig med att centralbanken står redo att agera när tillräckligt med data samlats in – men att den djupa osäkerheten motiverar fortsatt återhållsamhet i närtid.
