Flödena genom Hormuzsundet har tagit fart och utsikterna för råolja ser rimliga ut. Ändå blinkar marknaden för raffinerade produkter som diesels varningslampor.
Dieselkris hotar i vinter – då slår svenska skattesmällen till
Det säger Russell Hardy, vd för Vitol Group, till oljekonferensen APPEC i Singapore, rapporterar Bloomberg.
Beskedet från världens största oberoende energihandlare är att krisen har flyttat ett steg nedströms från fatet till raffinaderiet. Och att det är där den blir kännbar för hushåll och företag.
Dieselpriset slår rekord i USA – kan hota svenska bönder
Dieselpriset slår rekord i USA och rusar i Storbritannien. Irankriget och Rysslands exportförbud pressar nu även svenska bönder.
Nio av tio fat är råolja
Enligt Hardy passerar omkring tio miljoner fat per dag genom sundet. Av dessa är nio miljoner råolja, medan raffinerade produkter utgör resten.
Han underströk samtidigt att uppskattningen är osäker och att en exakt siffra är svår att fastställa. Volymen är inte heller garanterad att komma ut varje dag, det hänger på fartyg, på försäkringar och på att befäl och besättningar ställer upp på ett svårt uppdrag.
Läs även: Under 20 kronor litern – nu kör norrmännen över gränsen för att tanka. Dagens PS
Det är en väsentlig reservation. Att råoljan åter rör sig löser inte en brist som består i att det saknas kapacitet att göra diesel av den.
Globalt fortsätter produktlagren att tömmas. Enligt Hardy körs det fortfarande inte tillräckligt med raffinaderikapacitet för att förhindra lagerminskningarna, vilket innebär att marknaden äter av det överskott som finns kvar i världen.
Ryssland importerar bensin
Hardy pekade också ut det ryska raffinaderiledet. Under sommaren importerade Ryssland – normalt en av världens största exportörer av raffinerade produkter – mellan 500 000 och 600 000 ton bensin per månad, enligt hans uppgifter till konferensen.
Bakgrunden är de upprepade ukrainska drönarattackerna mot ryska raffinaderier. Ryssland har samtidigt stoppat sin dieselexport till åtminstone den 30 september.
Missa inte: Ryssland i bränslepanik: inför dieselstopp. Realtid
På efterfrågesidan räknar Hardy med att den globala oljeefterfrågan faller med omkring 1,5 miljoner fat per dag i år jämfört med 2025. Samtidigt beskrev han gapet på 5–6 miljoner fat per dag mellan Kinas råoljeimport 2025 och 2026 som ohållbart, vilket antyder att kinesiska inköp väntas ta fart igen.
Realtid har tidigare beskrivit hur dieselpriset slagit rekord i USA och hur Europas dieselmarginaler nått nya toppnivåer medan råoljan rört sig betydligt mindre dramatiskt.
”Bara början”
Från samma konferens kommer en dystrare bedömning av vintern. Om det globala raffinaderisystemet klarar att hålla nuvarande produktionstakt året ut vore det en bedrift, säger Shaikh Khaled Ahmad Al Sabah, chef för internationell marknadsföring på Kuwait Petroleum Corporation, i en separat intervju med Bloomberg.
Han räknar med en mycket besvärlig vinter i nordvästra Europa: ”Det här är bara början”, säger han.
Raffinaderier i USA och på andra håll har kört på maxkapacitet under sommaren och skjutit upp planerat underhåll. Den ordningen låter sig inte upprätthållas hur länge som helst.
Dagens PS har tidigare rapporterat om hur raffinaderierna är bland de stora vinnarna på oljekrisen, med marginaler som tidvis motsvarat omkring 17 procent av dieselpriset i Nederländerna.
Svensk tajming är olycklig
För svensk del är kalendern ett problem i sig. Två tillfälliga skattelättnader på drivmedel löper ut i tur och ordning. Den sänkta energiskatten den 30 september och den sänkta koldioxidskatten den 30 november.
För diesel motsvarar de tillsammans omkring 3,40 kronor per liter inklusive moms vid full prisövervältring, enligt E55.
Skatterna återgår alltså precis när branschen räknar med att den europeiska dieselbristen är som värst.
Diesel driver lastbilar, jordbruk, entreprenadmaskiner och sjöfart, och högre dieselpriser lägger sig som ett påslag på i princip alla varor.
Slår de två effekterna igenom samtidigt får svenska åkerier, lantbrukare och entreprenadföretag en betydande kostnadsökning under första kvartalet, som i förlängningen hamnar i konsumentledet.
