Kriget mot Iran har hittills kostat de amerikanska hushållen omkring 100 miljarder dollar, motsvarande cirka 750 dollar per hushåll. Det framgår av en analys från Moody’s Analytics.
100 miljarder dollar: Hushållen får betala kriget i Iran
Enligt Mark Zandi, chefsekonom på Moody’s Analytics, beror notan dels på ökade militärutgifter, dels på högre priser sedan oljeförsörjningen från Mellanöstern störts.
Sedan USA och Israel inledde sina anfall mot Iran har Brentoljan vid flera tillfällen passerat 110 dollar per fat.
Missa inte: Skeppsmagnat beredd att betala avgift för Hormuzsundet. Realtid
Pentagons Jules Hurst uppgav i slutet av april att kriget redan kostat 25 miljarder dollar, varav merparten gått till ammunition.
Hormuzsundets stängning driver på utvecklingen
Prisuppgången framför allt drivits av att Hormuzsundet stängts, vilket fått oljepriset att stiga med 35 procent.
Det nationella snittpriset på bensin ligger enligt AAA på 4,29 dollar per gallon, efter att tidigare ha toppat över 4,50 dollar, och i sex delstater överstiger priset alltjämt 5 dollar, skriver The Independent.
Läs även: Bombräd mot Iran sänker börshumöret. Dagens PS
Bara några dagar tidigare, vid krigets tremånadersdag, beräknade Moody’s hushållens merkostnad till knappt 450 dollar, eller totalt cirka 60 miljarder dollar, rapporterade CNBC.
Ungefär hälften förklaras av dyrare bensin, vars pris stigit med drygt 47 procent sedan början av mars. Dyrare diesel och flygbränsle har samtidigt belastat konsumenterna med ytterligare omkring 30 miljarder dollar.
Dämpningen klingar av
Den ekonomiska smällen dämpades inledningsvis av skattesänkningar för hushållen, men den effekten har nu klingat av.
Missa inte: ”Inte där än” – Osäkert lägemellan USA och Iran. Realtid
Från och med den 16 maj täcker de större skatteåterbäringarna inte längre de högre kostnaderna för bensin, diesel och flygbränsle som kriget orsakat, skriver Zandi enligt Fortune.
Han varnar för att trycket nu ökar snabbt, särskilt på redan pressade hushåll med medel- och låginkomst.
Bilden delas av flera
Bilden bekräftas av beräkningar från Goldman Sachs och Morgan Stanley.
Goldman Sachs uppskattade i mitten av april att de högre bensinpriserna utgjorde en motvind på cirka 140 miljarder dollar i årstakt för hushållens inkomster, medan Morgan Stanley konstaterade att en bestående prisuppgång på 15 procent räcker för att radera ut hela skatteåterbäringens effekt, och priserna hade då redan stigit 40 procent.
Samtidigt krymper hushållens marginaler. Sparkvoten i USA föll till 2,6 procent i april, en av de lägsta nivåerna sedan finanskrisen, och kreditkortsskulderna uppgick under första kvartalet till 1 250 miljarder dollar.
President Donald Trump har tonat ned oron och kallat prisuppgångarna ”småpotatis” jämfört med hotet från ett kärnvapenbeväpnat Iran.
”Med en sparkvot som knappt kan bli lägre kommer hushållen, om inte kriget snart tar slut och energipriserna faller, att ha få andra val än att dra ner på konsumtionen”, skriver Zandi.
