Louise Barkman

– Ett stående inslag som vi gör varje dag är att vi går rond med läkarna. Det gör vi två gånger om dagen och inför dem är det en massa förberedelser, bland annat att ta blodprov på alla patienterna. Vid ronderna så går man igenom varje patients hälsa och hur den har varit det senaste dygnet, men också hur vi ska lägga upp behandlingen tiden som kommer.

Vilken avdelning jobbar du på?

– Jag jobbar på neurologiska- och neurokirurgiska avdelningen, som är en av de mest specialiserade i hela Norden. Dit kommer barn som har epilepsi, hjärntumörer, andra krampsjukdomar eller medfödda syndrom.

Oj, det låter väldigt tungt?

– Och det är det också, man undrar vad det är för mening med att en tvååring ska dö i en hjärntumör. Det är verkligen det svåraste i det här jobbet.

Tidigare jobbade Du med vuxna, är det stor skillnad?

– ­Absolut, framför allt eftersom man måste ha mycket kontakt med de anhöriga och väldigt många oroliga föräldrar. Och till skillnad från att ta ett blodprov på en vuxen, som tar fem minuter, kan det ta en timme på ett barn. Men samtidigt är det väldigt roligt att jobba med barn, man får så otroligt mycket tillbaka. Dessutom kan barn återhämta sig väldigt snabbt, bara ett par dagar efter att han eller hon har opererats för en hjärntumör så kan barnet sitta uppe och leka.

Vad är roligast?

– Att få se när barnen leker och är glada. Det är absolut det som väger upp för allt som är jobbigt!

Anna Modig