Libyens Goldman-flört sprack

Libyens diktaror Muammar Gaddafi har investerat landets oljepengar genom den statliga investeringsfonden Libyan Investment Authority, LIA.

I januari 2008, strax innan finanskrisen, gav LIA investmentbanken Goldman Sachs i uppdrag att investera 1,3 miljarder dollar i optioner för valutor och aktier.

I februari 2010 var 98 procent av pengarna borta, enligt Goldman Sachs.

Nu gör Wall Street Journal en djupdykning i vad som egentligen hänt med hjälp av officiella handlingar, läckta mejl och – som alltid – personer med insyn. Det handlar om intervjuer med ett tiotal personer som nu avslöjar hur beskedet om den rekordstora förlusten togs emot i Tripoli.

Folket på LIA var mer eller mindre rasande. Efter ett möte i Tripoli i juli 2008 då allt redan kraschat ringde Goldman Sachs utsända hem till sina chefer i London: LIA-chefen ”härjade som en tjur”. Banken ordnade så att medarbetarna kunde lämna Libyen dagen därpå med hjälp av säkerhetsvakter, skriver tidningen.

Cheferna på Goldman Sahcs har inte velat kommentera händelserna.

Goldman Sachs ville kompensera genom att låta Libyen bli en av bankens största egna aktieägare. Förhandlingarna pågick under sommaren 2009 men strandade, enligt WSJ.

LIA började med 40 miljarder dollar på 22:a våningen i Tripolis då högsta byggnad 2007. Tre år tidigare hade Muammar Gaddafi tagit avstånd från massförstörelsevapen och lovat kompensera efterlevande till offren för flygplansbomben över Lockerbie.

Nu kontaktade man snabbt 25 stora banker. LIA-chefen Mustafa Zarti, nära medarbetare till diktatorns son Saif al-Islam Gaddafi, besökte Goldmans Londonkontor i maj 2007.

Förutom Goldman Sachs nappade också Société Générale, HSBC Holdings, Carlyle, JP Morgan Chase, Och-Ziff Capital Management Group och Lehman Brothers som då ännu inte gått omkull.

Bara Société Générale har velat kommentera. Banken ”uppfyller alla tillämpbara regler och förordningar” i kontakten med ”många statliga investeringsfonder”, heter det.

I juni 2010 hade LIA fortfarande tillgångar på 53 miljarder dollar, enligt Wall Street Journals sammanställning.

LIA passade på att köpa omkring tre procent av aktierna när ryska aluminiumjätten Rusal introducerades på Hongkong-börsen förra året och blev därmed delägare i smältverket Kubal i Sundsvall.

Nu har amerikanska myndigheter fryst 37 miljarder dollar, varav en del hos Goldman Sahcs.