Kursraset i Kungsleden

Kungsledens resultatrapport presenterades före börsens öppning på torsdagsmorgonen (25 oktober 2012).

På papperet såg resultatet i sig inte ut som någon jättekatastrof även om det kunde varit bättre. Nettoresultatet uppgick till -13 miljoner kronor under tredje kvartalet 2012, jämfört med -173 miljoner kronor för samma kvartal 2011.

Men när börsen öppnade klockan nio vräkte aktieinvesterarna ut Kungsleden-aktier på börsen. Särskilt aktiemäklarfirman Carnegie var stor säljare av aktierna, och som lägst var aktien vid 9.20-tiden nere i 29,70 kronor motsvarande en nedgång med 26 procent från gårdans slutkurs för att senare sluta dagen i 31 kronor motsvarande en nedgång med 22,5 procent.

Enligt rapporten var Nordeas fonder, Länsförsäkringars fonder och norska staten de tre största aktieägarna i Kungsleden per sista september 2012, så om det var så även under torsdagen har de drabbats hårdast av dagens ras.

Bland storägarna finns även privatpersoner som Olle Florén och Gösta Welandson via bolag.

Realtid.se har sökt dem.

Kungsledens vd Thomas Erséus svarar i telefon under torsdagkvällen.

Hur står det till?

– Jodå. Det har varit en hektisk dag.

Har du tid med ett par korta frågor?

– Ja, ett par korta frågor. Jag sitter i ett annat möte här, men idag får man vara beredd att svara när telefonen ringer.

Man kan ju bli lite chockad när man ser på Kungsleden-aktiens kursutveckling idag.

– Ja.

Har du någon känsla för om det är något speciellt som investerarna har tagit fasta på som ledde till den stora kursnedgången, för ni har väl inte gjort någon teknisk justering av börskursen idag i form av avskiljd aktieutdelning eller så?

– Nej, vi har ju offentliggjort vår resultatrapport idag där vi också har presenterat vad vi kallar ett ”worst case-scenario” vad gäller våra skatteprocesser. Och där har det kommit fram ett övervägande från Skatteverket där man avser att komma med ett beslut eller ett krav på en transaktion som gjordes sommaren 2006, som summerar upp till i storleksordningen 1,7 miljarder kronor.

I skatteskuld alltså?

– Ja, i krav på oss eller skatt för oss att betala.

Och det var nytt i torsdagens resultatrapport från Kungsleden alltså?

– Det har tillkännagivits under torsdagen i samband med resultatrapporten.

1,7 miljarder kronor är ganska mycket i relation till att hela Kungsleden var värt 5,5 miljarder kronor på börsen efter börsens stängning under onsdagen (24 oktober 2012). Efter torsdagens kursnedgång från 40 kronor till 31 kronor har börsvärdet fallit ner till 4,2 miljarder kronor.

Var beskedet om eventuella ytterligare restskattekrav på 1,7 miljarder kronor oväntat för din del också?

– Vi har inte fått del av något beslut från Skatteverket ännu men vi har naturligtvis känt till Skatteverkets övervägande sedan några dagar. Och därför valde vi att tillkännage det i resultatrapporten när vi ändå offentliggjorde den.

– Vi har upplevt att aktieinvesterarna har efterfrågat ett worst case-scenario för de här skatteprocesserna och vi har också velat kunna göra det och lämna det.

Innan det där beskedet i torsdagens resultatrapport har ni väl pratat om andra skattekrav på er?

– Ja, vi har ju kontinuerligt – antingen på förekommen anledning så att säga (när det har kommit ett beslut från Skatteverket) skickat ut pressreleaser om det i särskild ordning, eller gjort en uppdatering av de fall vi redan har tillkännagivit i varje resultatrapport.

Hur stora var skattekraven innan dagens besked?

– Det som har kommit ytterligare då, det är alltså de här 1,7 miljarder kronorna. Så efter det summerar kraven till drygt 3 miljarder kronor, förutom det vi själva har reserverat.

Så Skatteverket kräver alltså totalt 3 miljarder kronor i restskatt av er efter dagens besked om ytterligare 1,7 miljarder kronor?

– Ja, utöver det som vi har reserverat för.

Och hur stora restskattekrav har ni gjort reservationer för då?

– 1 miljarder kronor ungefär.

Det kan alltså i värsta fall bli en restskatt på över 4 miljarder kronor för Kungsleden att betala, vilket innebär en ökning med 1,7 miljarder kronor efter torsdagens besked.

Men ni anser fortfarande att ni inte är skyldiga att betala något av detta?

– Ja, alltså; den miljarden som vi har reserverad, den ger i alla fall uttryck för att sannolikheten för att vi kommer att bli tvungna att få betala är större än 50 procent. Och för de övriga restskattekraven som vi inte har reserverat för gäller det motsatta då.

– Sedan så menar ju vi i samtliga fall att vi har följt de lagar och den praxis som finns och har funnits vid de här tidpunkterna. Sverige har ju ganska positiva skatteregler för bolag att sälja. Kanske fastighetsbolag i synnerhet har haft glädje av det.

– Vi har inga problem med att anpassa oss till de nya krav som kommer, men vi har lite svårt att se varför man ska börja tillämpa regelverk retroaktivt.

Kan man inte tycka att eftersom ni verkar ha ägnat er åt ganska avancerad skatteplanering och så vidare, så fanns det en risk att det kunde bli så här?

– Jo, det kan man ju tycka. Men återigen så har ju vi på goda grunder tyckt att vi har följt de regler som har funnits, som kanske har varit generösa.

– Och det är ju så att i många av de här fallen så finns det dessutom prejudicerande domar där man tidigare har prövat frågor och den skattskyldige har fått rätt till skillnad från Skatteverket, men ändå så har verket för en del av de här fallen valt att bedriva process.

Du har varit kritisk till att det på det här sättet har uppstått en viss rättsosäkerhet på skatteområdet i Sverige, vilket visar sig i de processer ni blivit inblandade i. Är det någon speciell person i regeringen eller så som du är kritisk mot?

– Nej, det vill jag inte säga. Det här är en allmän trend idag när det gäller skattemoral och så vidare, och det känns som att Skatteverket rider väldigt mycket på den. Och den kan jag ha viss sympati för; att man tycker att bolag ska göra rätt för sig. Samtidigt så är skattekostnaden en av bolagets stora utgifter normalt sett, och vi har ju naturligtvis att utnyttja den skattelagstiftning som finns på ett så bra sätt för bolaget som möjligt. Och det menar vi att vi har gjort.

Innebär det här att ni behöver be om kapitaltillskott eller så för att klara av restskattekraven om ni tvingas betala dem?

– Nej, vi har byggt upp en god likviditetsreserv och vi har ett löpande kassaflöde, och vi genomför också en renodling av vår verksamhet som tillsammans kommer att se till att vi klarar det här – även om vi skulle hamna i ett worst case-scenario.

Kungsledens själva underliggande fastighetsverksamhet går ju bra väl?

– Den går väldigt bra. Det har vi berättat om under torsdagens presentation på Operakällaren. (Länk till videoklipp med den presentationen på Financialhearings.com.)

Hur kändes det för dig personligen att som tidigare styrelseledamot i kraschade aktiemäklarfirman HQ frias från brottsmisstankar i den härvan (länk till artikel om det)?

– Ja, bra naturligtvis men det var väl det enda riktiga beslutet som Ekobrottsmyndigheten kunde ta, så det känns ju naturligtvis bra.

Men du är väl fortfarande en av de som krävs på skadestånd på nästan 3 miljarder kronor plus ränta av det kvarvarande restbolaget HQ?

– Så är det. Det är två separata processer (brottsprocessen och skadeståndsprocessen).

Hur stor är risken tror du att du personligen kommer att få vara med och betala det skadeståndet?

– Jag känner mig väldigt i trygg i vad jag har gjort och inte gjort, och det ska ha sin gång. Det är min enda kommentar till det.