Europa saknar koppar, och EU-kommissionen pekar nu ut gruvan Viscaria i Kiruna som ett av 46 strategiska råvaruprojekt. Gruvan kan stå för ungefär tre procent av Europas kopparproduktion. Men banklånet på 4,8 miljarder kronor, som enligt bolagets tidigare besked skulle ha signerats senast i september, är ännu inte klart.
Kirunagruvan blir strategisk för EU – men miljardlånet är inte klart
Koppar behövs i elnät, elbilar, datacenter och försvarsmateriel, och Europa är långt ifrån självförsörjande. EU importerar ungefär hälften av den koppar som används inom unionen, enligt vad Viscarias vd Jörgen Olsson sagt i en intervju med Dagens PS.
Samtidigt råder global brist på kopparkoncentrat, råvaran som smältverken förädlar. Bristen är så stor att de avgifter smältverken normalt tar ut för att förädla koncentratet har varit negativa på spotmarknaden, enligt Viscarias delårsrapport.
Det är bakgrunden när EU-kommissionen nu utser 46 nya strategiska projekt inom EU enligt Critical Raw Materials Act. Ett av dem är Viscaria, som återöppnar koppargruvan i Kiruna. Gruvan lades ned 1997.
Missa inte: LKAB gör jättelikt fynd – mer än senaste 100 åren tillsammans. Realtid
Vid full produktion ska Viscaria ta fram omkring 26 000 ton koppar per år. Koncentratet ska fraktas på Malmbanan och skeppas via Narvik till smältverk i Europa. Bolaget har ett avsiktsavtal med tyska kopparjätten Aurubis om leveranser, enligt InfraVia.
Totalt finns de nya projekten i 16 medlemsländer och har valts ut bland 102 ansökningar, enligt Il Sole 24 Ore. De beräknas kräva investeringar på omkring 21,1 miljarder euro, motsvarande cirka 230 miljarder kronor. Det rör sig om kapitalbehov, inte om beviljade EU-bidrag.
Även polska KGHM fick strategisk status för två kopparinvesteringar, rapporterar Mining.com.au.
Status utan pengar
Strategisk status ger snabbare tillståndsprocesser och hjälp att hitta finansiering och köpare. Någon check från Bryssel följer inte med.
Läs även: Lundinfamiljen satsade på gruvbolag – nu är aktien upp 2700 procent. Dagens PS
För Viscaria spelar tillståndsdelen liten roll. Miljötillståndet vann laga kraft i april 2025, och gruvan är redan i byggfas.
Industrikommissionären Stéphane Séjourné sa vid presentationen att det inte räcker att identifiera projekten, enligt Eunews. Nu måste råvarorna också få avsättning, menade han.
Lånet har skjutits fram
Jörgen Olsson säger i ett pressmeddelande att beslutet stärker bolagets position. Han tror att det bidrog att gruvan är välfinansierad och planeras öppna 2028.
Men finansieringen är inte färdig. Projektet kräver totalt omkring tio miljarder kronor. I juni uppgav Viscaria att 5,4 miljarder hade säkrats via nyemissioner och aktieägarlån. Resterande 4,8 miljarder ska komma som projektlån, med ING och Société Générale som huvudarrangörer.
När bankerna fick mandatet i oktober 2025 gällde det upp till 3,9 miljarder, och målet var att stänga finansieringen under första halvåret 2026. I juni hade lånebehovet vuxit till 4,8 miljarder, och signeringen var flyttad till tredje kvartalet.
”Projektfinansieringen är ännu inte slutförd”, säger Viscarias kommunikationschef Karin Svensson till Realtid.
Enligt henne siktar bolaget nu på att slutföra finansieringen mot slutet av oktober. Hon säger att den uppdaterade tidplanen kommunicerades i samband med delårsrapporten i augusti. I den skriftliga rapporten beskrivs dock skuldfinansieringen bara som pågående, utan något datum.
Missa inte: Bolidens mardröm: Produktionen rasar – miljardförluster väntar. Realtid
Om EU-statusen kan ge bättre lånevillkor, eller öppna för till exempel Europeiska investeringsbanken eller exportkreditgarantier, vill bolaget ännu inte säga något.
”Det är för tidigt att kommentera eventuella effekter på specifika villkor eller enskilda finansieringsparter. Processen kring projektfinansieringen och relaterade garantier pågår fortfarande”, säger Karin Svensson.
Hon kallar EU-beslutet ett mycket starkt erkännande av projektets strategiska betydelse för Europa.
I maj skrev Affärsvärlden att banker som SEB, Handelsbanken och Deutsche Bank kunde ingå i syndikatet, och att bolaget räknade med kreditgodkännande under tredje kvartalet.
Tidplanen för produktionen har också förskjutits. I somras siktade bolaget på gruvstart 2027. Nu talar vd:n om 2028.
Private equity på ägarlistan
I juni tog Viscaria in 1,7 miljarder kronor kontant i en riktad nyemission till 16,60 kronor per aktie. Det franska private equity-bolaget InfraVia gick in med cirka 420 miljoner kronor och blev näst största ägare med 6,6 procent.
InfraVias metallfond har franska staten som ankarinvesterare med ett åtagande på upp till 500 miljoner euro. Viscaria är fondens tredje investering.
Största ägare är EQT-veteranen Thomas von Koch, med omkring 20 procent efter emissionen.
Aktien har stigit sedan emissionen
Viscaria-aktien steg med närmare 8 procent på fredagen och handlades kring 21,45 kronor på eftermiddagen. Det är cirka 29 procent över emissionskursen i juni och ger ett börsvärde på drygt 8 miljarder kronor. I skrivande stund ligger aktien på 20,8, en ökning på 4,42 procent.
För InfraVia innebär det en pappersvinst på drygt 120 miljoner kronor på fyra månader.
Fyndigheten innehåller omkring 967 000 ton koppar enligt bolagets resursberäkning från i fjol, rapporterade Dagens PS. Jörgen Olsson har tidigare kallat det hyckleri att Sverige importerar koppar i stället för att bryta själv.
