Kina måste ändra sin ekonomiska modell för att komma tillrätta med problemen på hemmaplan. Det hävdar den anrika tidningen The Economist.
Kina har blivit helt beroende av export – skapar problem
Kinas exportmaskin fortsätter att imponera på omvärlden.
Landets tillverkare har under de senaste åren stärkt sina positioner inom allt från elbilar och batterier till fartyg och avancerad teknik.
Framgångarna har samtidigt fått EU, USA och andra ekonomier att överväga nya åtgärder för att minska sitt beroende av kinesiska leveranskedjor.
Håller i plånboken
Men bakom exportframgångarna växer problemen på hemmaplan. Det menar den ansedda tidskriften The Economist som framför sina argument i en ledarartikel.
Trots stark industriproduktion och stigande export har den kinesiska ekonomin svårt att återhämta sig efter fastighetskrisen och de ekonomiska effekterna av pandemin.
Konsumenternas framtidstro är fortsatt svag och hushållens konsumtion utvecklas betydligt långsammare än industrin.
Den kinesiska ledningen har länge sett avancerad tillverkning som nyckeln till ekonomisk styrka och geopolitisk makt.
Läs mer: Krisen tvingar Kina att börja använda sina oljereserver. Realtid
Färre arbetstillfällen
Exportindustrin har också hjälpt landet att hantera nedgången inom fastighetssektorn, som tidigare var en av de viktigaste tillväxtmotorerna.
Samtidigt har den nya tillväxtmodellen visat sig ha begränsade positiva effekter för den breda arbetsmarknaden.
Till skillnad från tidigare exportboomar, som skapade miljontals fabriksjobb, är dagens högteknologiska industrier betydligt mindre arbetsintensiva.
Många arbetstillfällen har i stället skapats inom gigekonomin, exempelvis som bud och leveransförare.
Läs mer: Kinas forskningsvärld skakas av fuskanklagelser. Realtid
Stora skillnader mellan regionerna
Utvecklingen har också bidragit till ökade regionala skillnader, vilket Realtid har skrivit om tidigare.
De mest framgångsrika teknik- och industriklustren är koncentrerade till ett fåtal städer och regioner, medan flera inlandsprovinser halkar efter.
Industrins geografiska tyngdpunkt har successivt förskjutits mot de mest konkurrenskraftiga områdena.
Ytterligare en utmaning är de omfattande subventioner och skattelättnader som lokala myndigheter erbjuder företag inom framtidsbranscher.
Skjuter upp åtgärder som kan behövas
Stöden har bidragit till att många bolag etablerat sig i sektorer som elbilar och grön teknik, men har samtidigt försvagat de lokala offentliga finanserna och ökat konkurrensen mellan företag.
Exportframgångarna riskerar dessutom att minska trycket på politiska reformer.
En stark utrikeshandel håller uppe tillväxten och gör att beslutsfattarna kan skjuta upp åtgärder som skulle kunna stärka hushållens konsumtion, exempelvis större sociala satsningar eller insatser för att stabilisera fastighetsmarknaden.
Läs mer: FN: AI förbrukar snart mer vatten än vad mänskligheten dricker. Dagens PS
