KI skriver upp BNP-prognoser

– Det är främst den starka investeringskonjunkturen som gör att vi skriver upp BNP-prognosen med några tiondelar både i år och nästa år, säger KI-chefen Mats Dillén.

Han tror att de löneavtal som hittills tecknats på sikt kan dämpa den starka sysselsättningstillväxten.

– Men det är först om några år som den dämpningen sker.

Dillén är osäker på om Riksbanken höjer räntan redan i morgon, men det blir en höjning senast i höst på 0,25 procentenheter, bedömer han.

Men högre löner och det ökade kostnadstrycket i företagen innebär att Riksbanken under 2009 måste höja räntan rejält för att hindra överhettning i den svenska ekonomin, enligt KI-chefen.

KI-ekonomerna räknar med att Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) växer med 3,9 procent i år och 3,4 procent nästa år.

Sysselsättningen stiger med 148.000 personer 2007 och 2008, bedömer KI.

Den öppna arbetslösheten blir 4,8 procent i år och 4,3 procent 2008, enligt prognosen.

Inflationen, mätt som KPI, beräknas bli 2,1 procent i år och 2,4 procent nästa år.

KI tror att reporäntan vid årets slut ligger på 3,5 procent och 4,0 procent ett år senare.

Det avtal som ingåtts på industriområdet får KI att skriva upp sin prognos för löneökningarna. Timlönerna i näringslivet bedöms stiga med 4,1 procent 2007 och 4,5 procent 2008.

I prognosen ingår avtal som tecknats senast den 21 mars.

”Det kvarstår därmed en risk att de återstående avtalen resulterar i högre löneökningar än prognostiserat”, skriver KI.

Den starka konjunkturutvecklingen gör att Riksbanken kommer att fortsätta höja räntan även efter 2008 till 4,75 procent i slutet av 2009, tror KI. Konjunkturen ger också fortsatt starka offentliga finanser.

På morgonen publicerade KI även sin senaste månadsbarometer, som visar att den så kallade barometerindikatorn för sjätte månaden i rad ligger över 110. Stämningsläget bland hushållen bidrog dock svagt negativt till indikatorn, som i mars ökade till 112,7, från 111,0 i februari.

I industrin, som väger tungt i KI:s barometerindikator, blev stämningsläget mycket optimistiskt i mars.

För byggindustrin var februari den tidigare toppmånaden för konfidensindikatorn, men marsnoteringen blev ytterligare något högre.

Hushållen är fortsatt optimistiska, även om optimismen dämpats något jämfört med februari. Förtroendeindikatorn (CCI) föll från 18,7 till 15,4 i mars.

”Framför allt är det förväntningarna på utvecklingen av den svenska ekonomin det närmaste året som är betydligt mindre positiva i mars än månaden innan”, skriver KI i ett pressmeddelande.

Inflationsförväntningarna på tolv månaders sikt steg till 2,1 procent i mars, från 1,9 procent i februari.

TT