Kalifornien dumpar svenska aktier

I Kalifornien finns två stora pensionsfonder, Calpers och Calstrs. Enligt New York Times har de tillsammans investerat 388 miljarder dollar, eller 2,7 biljoner kronor, i olika amerikanska och utländska företag.

Ungefär 200 miljarder kronor har placerats i utländska företag som gör affärer med Iran. Flera av dem är svenska. Om fonderna skulle dra sig ur bolagen kan det innebära att de måste sälja ut aktier för nästan sju miljarder kronor. Beräkningarna är
baserade på de färskaste siffrorna på fondernas aktieinnehav, som Realtid.se tagit del av.

– Det är uppenbart att om de här fonderna säger ”vi kommer att bojkotta de bolag som handlar med Iran” och samtidigt investerat i de här bolagen så är det ett rejält hot, säger Peter Malmqvist, analyschef på Nordnet till Realtid.se.

– Vad det sedan betyder är svårt att utvärdera. Men frågan man bör ställa sig är om det här är bättre eller sämre för bolaget/aktien. Och det är ju sämre.

Lagens anhängare menar att det är dubbelmoral att pensionsfonderna pumpar in pengar i företag som stärker den iranska regimen samtidigt som USA för ett krig mot terrorismen – där Iran anses vara en av fienderna.

Vita Huset har anklagat Iran för att stödja shiitiska terroristgrupper i regionen.

“Jag tror att Kaliforniens invånare och anställda i den offentliga sektorn kommer att reagera med avsky när de får höra att Iran, som är under sanktioner från FN för att de forskar i kärnvapenteknologi, och stöder terrorism, får hjälp av Kaliforniens skattebetalare, skriver lagens initiativtagare, Joel Anderson, på sin hemsida.

Om lagen går igenom skulle fonderna tvingas att sälja sina investeringar i de utländska företag som handlar med Iran.

– Det finns en växande oro för denna typ av aktioner bland många europeiska och svenska företag. Amerikanska företag är redan förbjudna att handla med Iran, säger Lars-Erik Hjelm, som är partner vid juristfirman Akin Gump Strauss Hauer & Feld i Washington, DC.

Calpers och Calstrs har aktier i ett flertal svenska bolag. Många av dem gör affärer med Iran och skulle kunna drabbas.

Sandvik är ett exempel. Pensionsfonderna har sammanlagt investerat mer än 700 miljoner kr i bolaget.

– Vi har haft en relation med Iran länge, dit säljer vi betydande mängder, säger informationsdirektör Anders Wallin, som dock inte vill avslöja hur stora summor det rör sig om.

Produkterna är främst verktyg för skärande bearbetning till gruv- och verkstadsindustrin.

– Vi följer utvecklingen med allvar just nu. Det är också vår skyldighet att se till att vi inte våra produkter hamnar i orätta händer. Till exempel till anläggningar där uran berikas, säger han till Realtid.se.

Även Electrolux handlar med landet.

– Vi säljer inga större kvantiteter. Försäljningen ligger på 40 miljoner kronor. Jämfört med den totala försäljningen i koncernen som är 104 miljarder kronor är det promillesiffror, säger presschef Anders Edholm.

Enligt Scanias presschef Hans-Åke Danielsson är Iran ingen ”tung marknad”. Men handel förekommer.

– Förra året sålde vi bara ett hundratal busschassin dit. Lastbilar har vi inte sålt i Iran sedan början av 1990-talet, då vi fick en stor beställning på 2.300 stycken, säger han till Realtid.se.

Sammanlagt äger Calpers och Calstrs aktier i Scania för 300 miljoner.

I SKF har kaliforniaborna pumpat in runt 300 miljoner kronor. Enligt Veckans Affärer omsätter bolaget mellan 50 och 100 miljoner kronor i Iran.

Sammanlagt har drygt 90 svenska företag har investerat i Iran – de flesta genom iranska agenter. Joint ventures förekommer också fast i mindre utsträckning.

År 2005 uppgick den svenska exporten till Iran till 7,8 miljarder kronor. 2006 hade den siffran rasat till 3,6 miljarder. Även importen från Iran har minskat kraftigt, från 5,3 miljarder 2003 till 1,1 miljarder 2006.

Kalifornien är inte heller ensamma om initiativet. Connecticut, Illinois, New Jersey, Maine och Oregon överväger liknande lagar. Missouri har redan en.

Samtidigt diskuterar kongressen att införa sanktioner mot utländska företag som investerar i Irans energisektor. Även där kan svenska företag bli aktuella.

Amerikanska bolag är redan förbjudna att göra affärer med Iran.

Förslagen kommer bland annat efter en intensiv kampanj från pro-isreliska grupper och demokratiska politiker som anser att Vita Huset inte är tillräckligt hårda mot den iranska regimen. Enligt uppgifter i israelisk och amerikansk press har Israels förre premiärminister Benjamin Netanyahu kontaktat Kaliforniens guvernör Arnold Schwarzenegger och uppmanat honom att stödja förslagen.

Nyligen föreslog en annan politiker i Kalifornien att Andersons förslag skulle utökas från att endast gälla Iran, till ”alla terroriststater”.

Gary Hufbauer, senior fellow vid Institute of International Economy, säger till Realtid.se att den föreslagna lagen i Kalifornien kan visa sig vara olaglig eftersom den inkräktar på den makt över utrikespolitiken som presidenten har enligt konstitutionen. Den kan också föregripa federala lagar och regleringar som begränsar kommersiella kontakter mer Iran.

Det kan bli högsta domstolen som får avgöra dessa frågor, men det kan ta flera år innan saken kommer upp där. En federal domare dömde nyligen ut en lag i Illinois som ville stoppa investeringar i företag med verksamhet i Sudan.

– Det är olyckligt att mäktiga stater som Kalifornien, New York och Illinois försöker driva sin egen utrikespolitik, säger Hufbauer, som 1985-1992 var Marcus Wallenberg Professor i internationell finans vid Georgetown University.

Går lagen ändå igenom är det troligt att ännu fler delstater följer Kaliforniens exempel.

– Om det här sprider sig kan det ställa till en hel del oreda, säger Peter Malmqvist.

Martin Schori

Sven Wettergrund

Sara Johansson

Hans Sandberg

redaktionen@realtid.se