Jättekolossen Skandias omvandling till ömsesidigt

Skandia offentliggjorde under fredagen (2 november 2012) ett pressmeddelande om hur bolagets kapitalförvaltning utvecklats hittills under 2012.

Där framgår att bolagets förvaltade kapital hade en värdeförändring på +5,6 procent under de första nio månaderna 2012.

Värdeförändringen blev +8,7 procent på tolv månaders sikt.

Realtid.se får tag på Skandias kapitalförvaltningschef Hans Sterte för en kort fråga via mejl:

Är ni nöjda med den värdeförändring ni har uppnått på det förvaltade kapitalet?

– Vi levererar 8,7 procent på årstakt och de senaste tre helåren i genomsnitt 9,5 procent per år åt våra sparare. Det är en bra avkastning tycker vi, säger han.

Enligt pressmeddelandet var det aktier och ”alternativa investeringar” som låg bakom Skandias värdeförändring under perioden.

Tredje kvartalet uppges ha inletts oroligt men det förbyttes i september till ”mer positiva tongångar och stigande börser”.

– Efter ett något svagare andra kvartal kom riskaptiten tillbaka i marknaden igen. De tillgångsslag som framförallt gick bra under tredje kvartalet var aktier och de alternativa tillgångsslagen infrastruktur, råvaror och krediter, säger Sterte i pressmeddelandet.

I pressmeddelandet skriver Skandia att den globala konjunkturbilden har försvagats under året även om det under hösten kommit några ljusglimtar från USA i form av en stabilisering av bostadsmarknaden där.

”Även de stimulansåtgärder som europeiska centralbanken ECB och amerikanska centralbanken FED vidtagit uppges ha bidragit till positiva signaler under det tredje kvartalet.

Europa och USA är dock inne i en troligen långvarig skuldavvecklingsfas, vilket begränsar stimulansåtgärdernas effekter på den reala ekonomin.”

Skandia uppges räkna med att de senaste årens volatilitet på marknaden kommer bestå och försöker positionera portföljen så att den ska kunna ge ”ett gott resultat under varierande framtidsscenarier”.

Enligt pressmeddelandet har Skandia över två miljoner kunder i Sverige, Norge och Danmark. Försäkringsbolaget förvaltar över 440 miljoner kronor och har 2.300 anställda.

Moderbolaget Skandia Livs solvensgrad (tillgångar i förhållande till utställda garantier) låg på nästan 150 procent per slutet av september 2012.

”Detta ger bolaget stor handlingsfrihet vid val av investeringar”, står det i pressmeddelandet.

Skandias kollektiva konsolideringsgrad (ett mått på hur väl bolagets tillgångar räcker för att täcka återbäringen till kunderna) uppgick till 106 procent.

”Detta är något över bolagets målkonsolidering”, skriver Skandia.

Den genomsnittliga återbäringsräntan uppges ha legat på 7,3 procent per år de senaste 15 åren.

Realtid.se får tag på Skandias presschef Jonas Collet.

Han uppger att dagens pressmeddelande från Skandia handlar om Skandias ”traditionella portfölj”, det vill säga kapitalet inom Skandia Liv som numera är moderbolag i Skandia-koncernen.

Därutöver har Skandia även exempelvis fonder där det är kunderna som tar risken, som en Rysslandsfond eller Sverigefond, och även bankkonton eller andra sorters sparanden.

Totalt hade Skandia Liv ett förvaltat kapital på 304 miljarder kronor i slutet av september 2012, men inklusive kundernas sparande hos Skandia uppgår bolagets förvaltade kapital till 400-500 miljarder kronor.

– Vi har hand om var tionde sparkrona i Sverige, säger Collet.

Skillnaden mellan det totala kapitalet som Skandia hanterar åt kunderna och Skandia Livs kapital på drygt 300 miljarder kronor i livförvaltningen utgörs alltså exempelvis av 100 miljarder kronor i fondförsäkringar, fonder och bankkonton med mera sparformer.

I pressmeddelandet står det även: ”Skandia kommer att ombildas till ett rent ömsesidigt bolag. Vi blir en av Nordens största, oberoende och kundägda bank- och försäkringskoncerner.”

Collet förklarar att Skandia redan idag och tidigare drivits enligt ”ömsesidiga” principer, nämligen att allt överskott går tillbaka till kunderna och att Skandias ägare inte har kunnat plocka ut några vinster från bolaget. Men ändå så är det ett aktiebolag.

Aktierna i Skandia kan därför förenklat sägas vara värdelösa eftersom bolagets hela vinst går till kunderna.

I dagsläget ägs Skandia av den så kallade Thule-stiftelsen, och innan dess var sydafrikanska försäkringsbolaget Old Mutual ägaren. Men inte heller de har kunnat plocka ut några vinster rån Skandia.

Däremot kunde Old Mutual utvinna fördelar såsom samordningsvinster med IT, försäljning och liknande.

Men det har alltid varit Skandias kunder och sparare som delar all vinst och förlust eller överskott och underskott i bolaget.

Nu har däremot alltså en process inletts varigenom Skandia ombildas så att bolaget kommer att ägas av Skandias kunder, det vill säga försäkringstagarna. Då kommer det inte längre att vara ett aktiebolag.

– Det kräver en viss juridisk process som är rätt krånglig. Det innebär en hel del jobb och stora värden som ska flyttas, säger Collet.

I Skandias löpande verksamhet ska omvandlingen dock inte märkas av mer än praktiska förändringar som att juridiska bolagsnamn en dag kan komma att bytas och så vidare.

Det är alltså den nuvarande ägaren, Thule-stiftelsen, som nu jobbar för fullt med omvandlingen av Skandia till ett ömsesidigt bolag.

En särskild knäckfråga är hur ägarinflytandet över Skandia ska utformas.

– Precis som motsvarande börsbolag vill vi lägga upp det så att vårt spridda ägande ska styra bolaget.

Exakt hur det ska gå till ska stå klart under 2013 vilket Thule-stiftelsen alltså tittar på.

Det väntas gå till så att det blir Skandias kunder som utser bolagets styrelse jämförbart med hur ägarna i ett aktiebolag utser dess styrelse.

– Vi hoppas att det kommer att bli en levande ägarstyrning i Skandia, säger Collet.

Han bedömer att Skandia kommer att bli det bolag i Sverige som har det mest spridda ägandet med över en miljon kunder som ägare. Som jämförelse har börsbolagen med den mest spridda ägarkretsen uppåt en halv miljon aktieägare. Det gäller börsbolag som Teliasonera och Ericsson.

– En så stor ägarkrets som över en miljon kunder gör att ägandet måste organiseras på ett smart sätt, säger Collet.

Det väntas alltså bli klart för Skandia till slutet av 2013.

– Vi kommer självklart komma med besked om upplägget innan dess, men det är ett ganska stort jobb. Något liknande har inte gjorts i Sverige tidigare.

Collet pekar på att det sedan tidigare finns ömsesidiga bolag i Sverige.

– Men Skandia blir helt oberoende av alla maktsfärer. Varken Wallenberg-sfären, Handelsbanks-sfären eller några kollektivavtalsparter finns med bakom Skandia.

– Det här kommer att bli kul och spännande. Det ger oss en möjlighet att vara otroligt långsiktiga vilket ger bra möjligheter till lönsamhet.

Collet menar att långsiktigheten innebär att Skandia kan investera i tillgångsslag som ger bra avkastning på sikt även om det inte ger något resultat under de närmaste kvartalen.

– Ingen hos oss jagar kvartalsvinster, men helheten kommer att göra att vi kan leverera väldigt god avkastning. Det finns ingen risk att någon försöker optimera vår kapitalförvaltning på kort sikt så att utvecklingen på lång sikt blir dålig.

Collet understryker i det sammanhanget att ingen i Skandias koncernledning har rörliga löner med bonusar eller liknande.

– Hela koncernledningen har fast lön.

Innebär det inte risk för att ledningen inte har incitament för att kämpa hårt?

– Vi vill att företagsledningens ersättningsstruktur ska vara lätt för våra kunder – som också är våra ägare – att förstå. Vi vill vara transparenta.

– Och med vår inriktning på att skapa värde på 30 års sikt är frågan hur man ska lägga upp det med en rörlig lön för att ge rätt incitament för det. Rörliga löner kan vara mer relevanta om man har som uppdrag att skapa bra resultat under kommande kvartal. Men väldigt mycket av vårt uppdrag handlar om att en massa svenskar är beroende av oss för sin pension. Våra kunder är i 20, 30, 40 eller 50 år hos oss.

Det är alltså Hans Sterte som ansvarar för Skandias kapitalförvaltning medan Bengt-Åke Fagerman är koncernchef.

Fagerman började på Skandia redan på 70-talet.

På Skandia började han som säljare och har haft många olika positioner sedan dess under sina över 30 år inom bolaget.

Senast har han varit vd för Skandia Liv sedan ett antal år då Skandia Liv köpte ut moderbolaget Skandia från ”mormorsbolaget” Old Mutual.

– Då var det naturligt att Fagerman skulle bli koncernchef eftersom han var vd i moderbolaget.

Enligt Skandias pressmeddelande har alltså bolaget över två miljoner kunder, men Skandia ägs av försäkringstagarna inom Skandia Liv vilket är en bit över en miljon personer.

Utöver den miljonen har Skandia sedan olika övriga kunder i form av exempelvis bankkunder och fondförsäkringskunder.

Skandia var tidigare det börsbolag i Sverige som varit börsnoterat längst tid, men några planer på att på sikt återigen bli börsnoterat finns inte.

– Nej, absolut inte, säger Collet.

– Om våra ägare – precis som ägare i andra bolag – får ett så bra erbjudande att det är värt det, så är det såklart möjligt att de säljer bolaget. Det finns alltså alltid en teoretisk möjlighet för att vi en gång ska bli börsnoterat igen, men jag tror att vi är rätt trygga med att vi får de mest långsiktiga ägare man kan ha.

Kontaktperson på Thule-stiftelsen är Lars Bergendal som är kanslichef på stiftelsen och även rådgivare till koncernchefen Bengt-Åke Fagerman.

Realtid.se får tag på Bergendal som själv tidigare var chefsjurist på Skandia Liv.

Han berättar att advokatbyrån Mannheimer Swartling anlitades i vintras då Skandia köptes från Old Mutual i december 2011 och i arbetet fram till tillträdet i mars 2012.

Därefter har Mannheimer Swartling haft en del ytterligare uppdrag kopplade till förvärvet.

– Men i grunden arbetar vi med omvandlingen av Skandia till ett ömsesidigt bolag med Skandias egna juristresurser, säger Bergendal.

Tidplanen är nu enligt honom att Skandias verksamhet ska överföras till ett nybildat ömsesidigt bolag vid årsskiftet 2013/2014.

Vad kommer det nya ömsesidiga bolaget heta?

– Det vill jag inte gå in på. Den frågan återstår för Thule-stiftelsen eller Skandia självt att besluta. Men det är klart att det finns tankar på namnet även om jag inte riktigt vill gå in på det.

Bland de utmaningar och frågeställningar som är aktuella i processen nämner Bergendal att inget annat bolag honom veterligen har gjort någon liknande omvandling tidigare.

– Vi går från att vara ett kooperativ i ekonomisk mening men inte i formell mening. Försäkringstagarna är ju i ekonomisk mening ägare till Skandia Liv och värdena i men har hittills inte haft någon makt via bolagsstämma.

Nu har de det enligt Bergendal via Thule-stiftelsen som övergångsvis äger aktierna i Skandia Liv och vars syfte är att främja försäkringstagarnas intressen, och dessutom ska det med det nya upplägget bli en bolagsstämma i någon form och att försäkringstagarna ska få företrädare dit indirekt eller direkt. Vi undersöker olika varianter för det,

Det är klart att så här på vägen till ombildningen så upptäcker man ju ett antal lagregler som inte är helt genomtänkta om man uttrycker det lindrigt. Det beror bl.a. på att det här är en process som genomförs för första gången.

Egentligen är det enligt Bergendal i grunden en ganska enkel förändring som ska göras.

– När man är delägare till ett bolag i ekonomisk mening, så ska det bara fullföljas så att det blir en företagsform som stämmer överens med den ekonomiska verkligheten. Det är inte märkvärdigare än så.

Bergendal är dock lite kritisk till att statliga utredningar och liknande inte haft tillräcklig kraft för att ordna fram specialregler för den typ av omvandling som ska ske i Skandia så att ombildningsprocessen hade blivit enklare. Det finns alltid osäkerhet kring tolkningar av regelverk och liknande. Vi vill inget annat än att Skandias verksamhet som sådan ska fortsätta exakt som tidigare – naturligtvis med ännu mer fokus på kundnytta – men att verksamheten som sådan ska fortsätta som tidigare.

– Det i sig kräver en hel del arbete för att det ska fungera väl och bl.a. bli neutralt skattemässigt .

Går det att göra det så att det blir en neutral skatteeffekt?

– Ja, även om vi på någon punkt hoppas på insatser från regeringskansliet. Det är enskilda punkter som jag inte vill gå riktigt in på nu eftersom det är frågor vi för diskussioner om här och nu.

Men Bergendal understryker bara att det därutöver måste skapas ett upplägg med en ordentlig bolagsstämma som företräder de verkliga ägarna, antingen genom direkt eller indirekt representation.

– Det finns kritik mot aktiebolag med en väldigt spridd ägarbild. Ser man på det gamla börsnoterade Skandia så är det ett exempel bland en rad klassiska fall som har fått utstå kritik mot ”tjänstemannavälde”. Det finns ett antal sådana fall, men sedan finns det även problem med kooperativa företag. Kritiken finns där också, så det här är en levande problematik.

Det är väl lite si och så med hur den allmänna kunskapen ser ut om fördelar och nackdelar med olika typer av pensionsbolag i Sverige. Det finns både för- och nackdelar med olika former. Det kan finnas brister i transparensen men samtidigt finansiella och faktiska fördelar.

Bergendal väntas inte sitta i det nya, ömsesidigt ägda Skandias styrelse.

– Det skulle jag inte tro. Jag är bara en enkel tjänsteman.

Vem kommer att sitta i det nya ömsesidiga Skandias styrelse?

– Det är för tidigt att uttala sig om. Man får nog vänta en hygglig period innan det kommer mer besked om vilka som ska sitta i styrelsen.

Hur kommer det nya Skandias bolagsstämma att läggas upp när bolaget har sina över en miljon kunder som ägare?

– Det är just en sak vi diskuterar intensivt. Det finns olika modeller för det med olika för- och nackdelar. Men fortsättning följer.

Ni känner i alla fall att ni går på en framkomlig väg vad gäller omvandlingen av Skandia till ett ömsesidigt bolag?

– Ja, så är det och det är dessutom ett intressant arbete och fasligt viktigt. Det är viktigt för att folk ska kunna leva bra på sin ålder. Utgångspunkten är att Skandia ska vara ett klokt och bra företag med en hållbar lösning som både ska ge stabilitet och flexibilitet.

Bergendal själv har tidigare jobbat på regeringskansliet.

– Och alltid när regler prövas i verkligheten så upptäcker man saker som är mindre lyckade och där det finns behov av förtydliganden. Sedan tar det lite tid innan det finns färdiga förslag om förtydliganden till riksdagen, och efter det ska riksdagen klubba igenom förslagen varefter de ska träda i kraft. Så det är en process med sådant.

Men enligt Bergendal handlar det mest om att det i något fall måste till förtydliganden och för det en effektivare hantering och prövning hos myndigheterna.