Efter decennier av deflation och stagnation byter ekonomin i Japan spår och svenska företag står ofta långt fram i kön för att ta rygg på utvecklingen.
Japans affärsvåg i Sverige: "Vi är mer lika än många tror"
Med en affärskultur som premierar långsiktighet och konsensus finns en naturlig matchning mellan länderna. ”Japan är en jättespelare som man inte får glömma bort”, säger Patrik Ström, direktör vid Europeiska institutet för japanstudier på Handelshögskolan i Stockholm.
I en intervju med Realtid pratar han om ländernas goda relation, men också om det goda underlaget för affärer mellan Sverige och Japan. Läs första delen av intervjun här.
Samtidigt som intresset för japansk kultur, design och gastronomi kokar i Sverige, ser vi en parallell utveckling inom näringslivet. Det var längesen den handlade om att importera japansk elektronik för konsumenter. Nu växer ett djupt integrerat samarbete fram där svenska lösningar inom hållbarhet och digitalisering efterfrågas.
”Det finns mycket likheter i hur vi ser på kvalitet och långsiktiga relationer. Man bygger affärer på förtroende, och det tar tid. Men när man väl är inne, då är man inne”, säger Patrik Ström.
Digitalisering tar fart i Japan
En av de mest spännande utvecklingarna just nu sker inom den digitala sektorn. Japan, som varit överraskande analogt, genomgår nu en massiv digital transformation där svenska företag har mycket att erbjuda.
Ström pekar särskilt på hur Japan har tagit en ledande roll i att utforma regler för framtidens digitala handel genom initiativet ”Data Free Flow with Trust”, något som gynnar exportberoende länder som Sverige.
Dessutom delar Japan och EU fortfarande ambitiösa mål gällande den gröna omställningen, vilket möjliggör industriella partnerskap där ren energi och fossilfria industrier fortfarande värderas högt.
Läs även:
Ekonomen som vill skriva om läroböckerna: ”USA är inte idealet”
Japan investerar i Sverige
Det japanska kapitalet söker sig i allt högre grad till Sverige. Patrik Ström pekar på hur stora japanska företag nu kliver in som strategiska ägare i svensk nyckelindustri, vilket bekräftar förtroendet för den svenska marknaden. Att på detta vis lokalisera verksamhet inom EUs interna marknad är också attraktivt.
”Vi ser ett jättestort intresse. Ett av de mest tydliga exemplen är Hitachis köp av ABB:s elnätsverksamhet, som numera är Hitachi Energy. Det var en mångmiljardaffär och visar hur de vill vara med och driva den gröna omställningen härifrån”, säger Ström. Nippon Steel och köpet av Ovako Steel är ett annat exempel.
Det är en del av en större trend, där japanska bolag expanderat globalt i många industrier, för att växa bortom marknader där konkurrensen från Kina och Sydkorea har ökat snabbt.
Utöver de stora industriaffärerna ser han även en trend där japanska bolag letar efter svensk innovation inom tech och hållbarhet för att lösa inhemska utmaningar i Japan. Den gemensamma nämnaren är ofta behovet av att hantera en åldrande befolkning och kraven på effektivisering.
I en värld där geopolitisk instabilitet blivit vardag framstår den svensk-japanska relationen som ovanligt attraktiv för båda parterna. Den långa startsträckan som den japanska affärskulturen kräver tycks nu ge utdelning i form av djupare industriell integration än tidigare.
”Det är den tryggheten man bygger vidare på nu. När de japanska investeringarna väl landar i Sverige, då är de här för att stanna”, avslutar Patrik Ström.
