Sverige och Japan har en långvarig och god diplomatisk relation. Det som började med kungliga relationer och tidiga handelsavtal har i dag gett ett avgörande samarbete och stora affärer.
Så har Kungen lagt grunden för miljardaffärer med Japan
”Det finns en ömsesidig respekt i grunden”, säger Patrik Ström, direktör vid Europeiska institutet för Japanstudier till Realtid.
När vi pratar med Patrik Ström är han nyligen hemkommen från Geneve, där har han föreläst vid UNCTADs årliga möte om frihandel. Vi träffas för att följa upp en tidigare intervju med nationalekonomen professor Yoshino, om Japans ekonomi och samverkan mellan EU och Japan.
Relationen mellan Sverige och Japan är djupt rotad i en historisk kontinuitet som få länder kan matcha. Redan 1868 undertecknades det första vänskaps- och handelsförbundet, och sedan dess har banden stärkts genom täta kontakter mellan det svenska kungahuset och den japanska kejsarfamiljen.
Läs även:
Ekonomen som vill skriva om läroböckerna: ”USA är inte idealet”
En kunglig historia
Relationen stärks inte minst av de personliga banden på högsta nivå. Patrik Ström pekar på hur det svenska kungahusets och den japanska kejsarfamiljens relationer över generationer har skapat en unik dörröppnare för svenskt näringsliv.
”Jag tror det har hjälpt att svenska kungahuset och kejsarfamiljen i Japan har goda relationer och det har de haft över generationer. Det såg man ju nu, till exempel i samband med Osaka-expon. Kung Carl Gustaf var där som kronprins för 50 år sedan, och som sista inslag i det svenska engagemanget nu var kronprinsessan där”, säger Patrik Ström.
I sitt tal under besöket betonade kronprinsessan Victoria också de nära relationerna som omfattar även familjerna emellan. Enligt Ström är detta en mjuk men kraftfull faktor i det bilaterala samarbetet som inte bör underskattas i affärssammanhang.
En diplomatisk grundplåt mellan Sverige och Japan
Denna diplomatiska grundplåt har visat sig vara guld värd för svenskt näringsliv. Ström betonar vikten av denna långsiktighet när Realtid pratar med honom om ländernas gemensamma historia.
”Vi har haft diplomatiska relationer sedan 1868. Vi firade 150 år 2018. Det finns en väldigt lång historia här, och vi var tidigt ute med svenska företag som etablerade sig efter andra världskriget”, förklarar han.
Svenska industrijättar var snabba med att förstå Japans potential under efterkrigstiden. Men det är inte bara handel med varor som definierat relationen; det handlar om en gemensam syn på global ordning och stabilitet.
”Det finns en ömsesidig respekt i grunden. Man ser på varandra som stabila partners. Japan är också ett land som i mångt och mycket har liknande värderingar som vi har i Europa och Sverige när det gäller det internationella systemet”, säger Patrik Ström.
Missa inte:
Telekomjätten: Telefonförsäljning måste regleras hårdare
Brygga mellan öst och väst
I en tid av geopolitisk osäkerhet har Japan blivit en allt viktigare brygga mellan öst och väst.
För Sverige och EU har Japan gått från att vara en isolerad handelspartner till att bli en strategisk allierad, inte minst genom det omfattande frihandelsavtalet EPA som trädde i kraft 2019.
”Japan är en väldigt viktig partner för EU i Asien. Det är den stabiliteten som man nu bygger vidare på i en alltmer skakig omvärld”, konstaterar Patrik Ström.
Genom att luta sig mot den historiska diplomatins trygghet har Sverige skapat en plattform där moderna innovationer kan blomstra. Det som en gång startade med skeppsfart och basindustri har lagt fundamentet för dagens samarbete inom tech, grön omställning och digital handel.
Intervjun fortsätter snart i en andra del, om hur Sverige och Japan drar nytta av den goda relationen.
