20 feb. 2026

Realtid
Bybit

En ny standard

IV:s miljardkonvertibel redan placerad

administrator

administrator

Handelsbanken och Morgan Stanley som finansiella rådgivare har på bara en dag fått utländska investerare att köpa konvertibler för 5 miljarder kronor i Industrivärden. Vd Anders Nyrén berättar hur det gick till.

Det är Nyrén själv som ringer upp till Realtid.se och bekräftar uppgifterna.

Så sent som i morse gick Industrivärden ut med beskedet att konvertibeln kommer att placeras ut.

Enligt Nyrén är det nu långsiktiga investerare såsom pensionsfonder och försäkringsbolag ute i Europa som slukade konvertibeln.

Den har en löptid på 5 år och ger 2,5 procents årsränta.

Investerarna har möjlighet att från och med idag byta konvertiblerna till aktier i Industrivärden, till en konverteringskurs på 115,50 kronor motsvarande Industrivärdens ”substansvärde” (tillgångar minus skulder, uträknat per aktie).

Det anser Nyrén är en bra affär för Industrivärdens aktieägare, eftersom Industrivärdens aktie har en börskurs som motsvarar 20-25 procents rabatt jämfört med substansvärdet.

Konvertibelinvesterare som konverterar konvertibeln, ökar därför värdet för Industrivärdens övriga aktieägare.

Frågan är nu vad Industrivärden ska ha pengarna till.

Totalt sett var konvertibeln på 450 miljoner euro, och det finns även en ”greenshoe” (extratilldelning) på 50 miljoner euro som kan utnyttjas om intresset är stort.

Konvertibeln riktades bara till utländska investerare.

– Industrivärdens aktieägare får inte köpa konvertibeln, säger Nyrén.

– Det är en ”riktad” konvertibel-emission.

Är det inte risk att ni i så fall kommer att få kritik för det?

– Varför?

Även Industrivärdens aktieägare kanske tycker att konvertibeln innebär att bra erbjudande, och att den kan leda till utspädning av befintliga aktieägare om utomstående konvertibelinvesterare konverterar sina konvertibler till Industrivärden-aktier?

– Våra storägare som Lundbergs, Handelsbanken och SCA tycker att konvertibelns upplägg är en bra affär för Industrivärdens befintliga aktieägare.

– Och dessa storägare avstår från möjligheten att delta i emissionen.

De investerare som har köpt konvertibeln finns enligt Nyrén utspritt runt om bland EU-länderna.

– Det är mycket långsiktigt kapital; pensionsfonder och försäkringsbolag.

– Det är sådana aktörer som köper den här typen av värdepapper.

– Det är en särskild typ av tillgångsklass, och det finns en väl utvecklad marknad för konvertibelemissioner i Europa.

Det finns ingen risk att oseriösa aktörer nu kan komma in bakvägen och bli storägare i Industrivärden?

– Man kan väl säga så här att vid en full konvertering så ökar antalet aktier i Industrivärden med 10 procent, och det är bara C-aktier man kan konvertera till.

De har ingen rösträtt?

– Jo, de är inte utan rösträtt, men har 1 röst per aktie jämfört med 10 röster per A-aktie.

Nyrén är särskilt stolt över idén att låta Industrivärdens substansvärde utgöra konverteringskursen.

– Vi är det första investmentbolag som utvecklat en teknik som möjliggör det.

– Det gör att det här blir en bra affär för Industrivärdens befintliga aktieägare.

En orsak till att Industrivärden valde att ge ut konvertibeln är just att investmentbolag inte kan göra en vanlig aktieemission på grund av att aktiekurser i investmentbolag normalt ligger lägre än substansvärdet per aktie. Det är den så kallade substansrabatten eller ”investmentbolags-rabatten”.

– Föreslår vi en vanlig aktieemission, får vi inte in några pengar, säger Nyrén.

Men å andra sidan var väl 2,5 procent i årsränta på konvertibeln ingen hög ränta?

– Det finns en väl utvecklad konvertibelmarknad med riktigt långsiktiga investerare som tycker att sådana här investeringar är intressanta.

Vad ska ni ha de 5 miljarder kronorna till som ni nu har fått in? Betala av på gamla skulder?

– Ja, i ett första steg.

Därefter kan det alltså bli så att konvertibelköparna konverterar sina konvertibler till aktier, och då ”försvinner” skulden helt för Industrivärden.

En del anser att Industrivärden annars har en hög skuldnivå i dagsläget?

– Vår skuldsättning är mycket lägre än man kan tro, säger Nyrén.

– Vår belåningsgrad uppgår till 19 procent, vilket är lägre än vårt eget långsiktiga mål.

Hur stor är Industrivärdens totala skuldnivå i dagsläget?

– Kring 10,5 miljarder kronor.

Och hur stort är värdet på Industrivärdens aktieportfölj?

– 55 miljarder kronor.

Det är alltså inte en så hög skuldsättning i relation till aktieportföljens värde.

Industrivärdens långivare av de 10,5 miljarder kronorna är ingen enskild stor bank, utan en kombination av flera banker och obligationsinvesterare.

Handelsbanken där Industrivärden själv är storägare, är dock en av de långivande bankerna.

Under finanskrisen blev oron stor kring bolag som Industrivärden med stora skulder.

Men enligt Nyrén satte långivarna aldrig någon press på Industrivärden när finanskrisen blåste som hårdast.

Var det någon långivare som exempelvis bad er börja sälja av aktier för att minska på er skuld?

– Nej, vi har inga sådana villkor i våra låneavtal, och vi har inte pantsatt några aktier för lånen. Det finns ingen sådant.

– Och när det var som värst under finanskrisen, så hade vi ändå en god finansiell ställning med en soliditet på 70 procent.

Nyrén får först för sig att Industrivärdens aktieportfölj som lägst var värd 40 miljarder kronor under finanskrisen.

Oj, var det inte lägre än så? Det måste vara aktier i väldigt stabila bolag i er aktieportfölj?

– Ja, det är det vår verksamhet bygger på.

Hur många bolag äger ni aktier i?

– Det är ett tiotal.

Vad anser du om utvecklingen för dem?

– Eftersom vårt substansvärde ökade med 80 procent i fjol, så är vi väldigt nöjda.

Men då måste väl er aktieportfölj ha varit värd lägre än 40 miljarder kronor, om ni haft en substansvärdeökning på 80 procent och aktieportföljen i dagsläget är värd 55 miljarder?

– Det slog mig också nu.

Aktieportföljen kanske var värd 25-30 miljarder kronor som lägst?

– Något sådant kanske.

Liksom de flesta investmentbolag ligger Industrivärdens aktiekurs lägre än vad aktien egentligen är värd, om man tar bolagets aktieportfölj minus skulder och slår ut det per aktie.

Denna ”substansrabatt” uppgår till i snitt 22 procent för Industrivärden-aktien som är uppdelad i A- och C-aktier.

Vad är din kommentar till rabatten?

– Ingen. Rabatten är vad den är.

Det finns inget skäl till att rabatten finns, som du ser det?

– Nej, vi anser att Industrivärdens aktie borde handlas med en premie.

Varför?

– Vi har låga förvaltningskostnader, och har gett en bättre avkastning än börsen som helhet över tiden.

Realtid.se skrev under tisdagen om aktieexperten Peter Malmqvist som är skeptisk till Volvo-aktien. Industrivärden är en av Volvos största aktieägare. Det är alltså lastbilstillverkaren Volvo och inte Ford-ägda personbilstillverkaren Volvo Personvagnar.

Kommentar till Malmqvists pessimism?

– Den får stå för honom.

– Vi tycker att det har hänt ganska mycket med Volvo det senaste året.

Som vadå?

– Volvo har gjort betydande kostnadsbesparingar.

– Och en kraftfullt vikande efterfrågan har vänts till en förbättrad efterfrågan.

– Vi har sett siffror på det i höstas.

Så du är inte oroad över Volvo?

– Inte mer än för något annat bolag.

Vilka är de viktigaste frågorna för dig under 2010?

– Det är samma arbete som vi alltid bedriver såsom långsiktiga ägare i de bolag vi äger aktier i.

– Det handlar om att på ett ansvarsfullt sätt vara med och utveckla de bolag vi har i portföljen, men även att se på nya investeringar.

Hur stort kapital har ni råd att spendera på ”nya” investeringar i dagsläget?

– Det beror på hur man betraktar dagens konvertibelemission.

Teoretiskt sett skulle ni kunna använda hela emissionsbeloppet, 5 miljarder kronor, till nya investeringar?

– Teoretiskt sett, ja. Men om vi verkligen kommer att göra det får framtiden utvisa.

Kommentar till att Industrivärden tidigare anses ha köpt Volvo-aktier väldigt dyrt i en maktkamp med finansmannen Christer Gardell?

– Den beskrivningen är så långt från verkligheten man kan komma.

– Vi köper A-aktier i Volvo då det finns sådana aktieposter till salu.

– Och det fanns en stor sådan post till salu under år 2007.

– Under två tillfällen
gjorde vi sådana aktieköp.

– Innan dess har vi köpt A-aktier i Volvo väldigt billigt, och vi har även gjort sådana köpt billigt efteråt.

– Så den snittkurs vi har köpt in våra A-aktier i Volvo för, känner vi oss ganska komfortabla med.

Kommentar till att Industrivärden äger aktier i bolag som Volvo, Sandvik, SSAB och Skanska som i sig är välskötta men konjunkturcykliska?

– Att de är cykliska håller vi med om.

– Men man ska inte jämställa cykliska med den utveckling vi har sett efter Lehman-kraschen då hela finanssystemet kollapsade.

Det kan ju hända något liknande igen?

– Det tror jag det aldrig kommer att göra; en sådan finansiell härdsmälta som det blev i samband med Lehman-kraschen.

– Det tror jag vi inte kommer att få se igen.

Vad anser du om börsen och konjunkturen då?

– Börsen har jag ingen aning om hur den kommer att gå, men konjunkturen kommer att förbättras över tiden.

Du tror inte att det blir en ”double-dip recession”?

– Nej, det tror jag inte.

– Ju mer tiden går, desto mer positiva signaler kommer vi att få.

– Och vi ser redan nu positiva signaler.

– Så en andra ”dip” är mindre sannolik.

– Men det kan förstås aldrig uteslutas.

– Ingen vet.

Om ni nu ska göra nya investeringar och köpa aktier i bolag ni inte äger sedan tidigare, borde ni då inte köpa aktier i lite mindre konjunkturkänsliga bolag?

– Jag lyssnar på vad du säger.

Hur är det med läkemedelsbolag exempelvis? Skulle ni kunna köpa aktier i något sådant?

– Vi har haft aktier i läkemedelsbolag.

– Men vi vill vara stora och inflytelserika aktieägare i de bolag vi äger aktier i.

– Och de väletablerade läkemedelsbolagen i världen är utländska och väldigt stora.

Finns det några andra branscher som också är mindre konjunkturkänsliga, men där det finns bolag som passar för er att bli stora aktieägare i?

– Så här kan vi sitta hela kvällen och hålla på utan att jag kommer att kommentera det.

Ok, stort tack för att du ringde.

– Tack själv.

Senaste lediga jobben