Island vill undvika omröstning

Det uppger Einar Haraldsson, talesman för Islands statsminister Johanna Sigurdardottir.

Målet är att undvika en splittrande folkomröstning om regeringens så kallade Icesave-lag, som godkänts av alltinget men som Islands president för en vecka sedan lade in sitt veto mot.

– Hon (statsminister Johanna Sigurdardottir) hyser inget stort hopp om att förändra händelseutvecklingen. Men samtidigt är det värt att försöka en sista gång för att se om vi kan få ut något av det, säger Haraldsson till nyhetsbyrån Reuters.

Även finansminister Steingrimur Sigfusson, en av Icesave-lagens arkitekter, sade på tisdagen enligt isländska medier att han kan tänka sig att försöka omförhandla Icesave-avtalet med brittiska och holländska myndigheter. Han tillade dock att frågan formellt inte har tagits upp med kollegorna i Haag och London.

I korthet innebär Icesave-lagen att Island får 15 år på sig att betala tillbaka de motsvarande drygt 50 miljarder kronor som brittiska och holländska myndigheter betalade ut i insättningsgarantier till sina medborgare när den isländska sparbanken Icesave gick omkull hösten 2008.

Räntan är satt till 5,5 procent och de första sju åren är betalningsfria. Under dessa sju år kommer tillgångar från Icesaves ägare, kollapsade Landsbanki, att användas för att betala av på Icesave-notan.

Lagen, en reviderad version av en lag om skuldregleringen som avvisades av London och Haag i höstas, riskerar enligt flera opinionsmätningar att röstas ned av de drygt 300.000 islänningarna i den folkomröstning står för dörren i början av mars.

– Jag är övertygad om att de röstberättigade kommer att avvisa den. Detta är så smärtsamt orättvist och orättfärdigt att den genomsnittlige islänningen kommer att säga ”Okej, stopp, nu får det vara nog”, säger Bjarni Benediktsson, ledande oppositionspolitiker i Reykjavik.