Ingves backar inte kring högre kapitaltäckningskrav

Vår beredskap är god. De bevingade orden yttrade dåvarande statsminister Per Albin Hansson under sitt beredskapstal på Skansen i Stockholm den 27 augusti 1939.

Nu visar det sig att detsamma verkar gälla våra svenska banker. I alla fall om man får tro Riksbankens senaste stabilitetsrapport, som publicerades idag tisdag.

Riksbanken konstaterar bland annat att de svenska bankernas intjäning har förbättrats och att keditförlusterna har minskat. Det är kombinationen av en stark ekonomisk utveckling i Sverige samt en återhämtning i de baltiska staterna som gör att bankernas kreditförluster minskar samtidigt som lönsamheten ökar.

Riksbanken har därför justerat ned prognosen för bankernas kreditförluster till 19 miljarder kronor. De svenska bankerna har också god tillgång till marknadsfinansiering och är väl kapitaliserade sett ur ett internationellt perspektiv.

Men allt är alltså inte guld och gröna skogar.

Riksbanken konstaterar att bankernas beroende av marknadsfinansiering gör att deras situation kan försämras om oron på de finansiella marknaderna ökar. Riksbanken menar exempelvis att det är osäkert vilka konsekvenser de finansiella problemen i flera länder kan få på den globala ekonomin och de finansiella marknaderna.

Man anser att det finns skäl för att Sverige ska införa högre kapitaltäckningskrav än dem som stöds av de kommande Basel III-reglerna. Visserligen har just svenska banker svag exponering mot länder där läget är osäkert, men samtidigt är bankerna beroende av kortfristig marknadsfinansiering i utländska valuta.

Detta innebär att om någon av dessa länder tvingas omförhandla statsskulden kan det leda till att oron på den finansiella marknaderna ökar, vilket i sin tur kan försämra svenska bankers tillgång till marknasdsfinansiering.

Visserligen visar Riksbankens stresstester att de svenska bankernas motståndskraft har förbättrats, men samtidigt tar de större likviditetsrisker än andra banker. Och Riksbankens tidigare rekommendation kvarstår om att bankerna bör behålla alternativt utöka sina kapitalrelationer, minska sitt beroende av kortsiktig tfinansiering och förbättra sin offentliga likviditetsrapportering.

Man bör även avstå från att utnyttja olika återköpsprogram eller göra aktieutdelningar på ett sådant sätt att kärnprimärkapitalrelationen minskar – det vill säga relationen mellan hur mycket man har lånat ut och hur mycket pengar en bank sitter med.

Riksbanken menar att erfarenheter från finanskrisen visar att en bankkris kan få stora samhällsekonomiska konsekvenser och i ett sådant sammanhang skulle högre krav minska riskerna och öka bankernas förtroende.

Och detta, konstaterar Riksbanken, överväger de nackdelar som något dyrare banktjänster kan medföra.