IMF: Risker i svenska banksektorn

Den globala kreditkrisen ökar riskerna, särskilt för banker som investerat i Baltikum.

Men Riksbanken bedömer att bankerna har tillräckliga buffertar.

IMF pekar särskilt på Swedbank och SEB och uppmanar till ökad övervakning av riskerna i svenska banker som gjort omfattande investeringar i Baltikum, där tillväxten snabbt bromsat in.

IMF konstaterar att Sverige har liten direkt exponering för den amerikanska subprimelånekrisen men exponeringen i Baltikum är betydande, i synnerhet gäller de två banker som är dominerande aktörer i regionen.

Valutafonden säger att ökad oro för kreditriskerna har lett till att banker har skurit ned utlåningen, ett delikat drag eftersom det kan ”urholka vinster och tillgångar som bankerna försöker skydda”.

De svenska bankerna Swedbank och SEB är ledande aktörer i Estland, Lettland och Litauen där tillväxten snabbt bromsar in och ökad inflation väcker oro.

Men Riksbanken räknar med att bankerna kommer att klara sig även om det blir en kraschlandning för de baltiska ekonomierna. Och den baltiska nedgången innebär inga större risker för de svenska bankkunderna.

– Risker finns det alltid. Men de stresstester och beräkningar som vi gjort indikerar att de svenska bankerna har tillräckligt stor buffert för att ta emot även kraftiga försämringar i Baltikum, säger Mattias Persson, chef för Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet.

I sin årliga granskning av svensk ekonomi förutsäger IMF att den ekonomiska tillväxten kommer att sjunka i slutet av året och nästa år. En återhämtning väntas inledas under 2009, men huruvida inbromsningen blir djupare beror på utvecklingen inom banksektorn.

IMF räknar med att den svenska tillväxten blir cirka 2 procent i år jämfört med 2,7 procent förra året och den kommer att minska till 1,7 procent nästa år.

Enligt IMF bör Sverige prioritera att ett tydligt ramverk för övervakning av banksystemet uppdateras och stärks.