Idé om förmåner blev lönsam affär

Med ett automatiserat datasystem och fördelaktiga leverantörsvillkor, har Flexpay lockat till sig storföretag som Saab och E.on som kunder.

Löneförmånshantering, ”benefit providing” är vanligt i både England och USA men ännu relativt okänt i Sverige. Nu siktar Flexpay på att ta en ledande position inom nischen.

Åke Lundén, en av de tre grundarna, ser ljust på framtiden. Förra året tog verksamheten fart efter fem års systemutveckling och noggranna förberedelser. Flexpay har lyckats få E.on, Saab Automobile och Göteborg Energi som nya kunder och fler väntas bli klara under våren.

– Vi sitter i slutförhandling med ytterligare tre storföretag och har ett fjärde på gång. I nuläget använder 7.000 anställda Flexpays lösning, men förhoppningen är att ha mer än 15.000 användare vid årsskiftet.

Åke Lundén kom på affärsidén när han i ett tidigare jobb förhandlade fram villkor för hem-PC.

– Det är svårt och tidskrävande att vända sig till olika leverantörer med den här typen av frågor. Jag insåg att det fanns ett behov av ”inköpshjälp” bland många små och medelstora företag.

Vännerna Marcus Kullendorf och Andreas Nyberg trodde på en effektivisering av löneförmåner. Tillsammans utvecklade de tjänsten till att förutom ”inköpshjälp”, också omfatta en systemlösning.

– Under resans gång insåg vi att storföretag kunde göra betydande processvinster med en automatiserad hantering av löneförmåner, berättar Åke Lundén.

För den anställde innebär lösningen en bättre överblick på löneförmånsportföljen. Genom att knappa in sitt lösenord kan man se vilka förmåner som utnyttjas. Samtidigt kan man också se vilka andra löneförmåner företaget erbjuder.

– Det kan handla om allt från pensions- och sjukförsäkringar till gymerbjudanden och semesterresor, säger Åke Lundén.

– Ofta vet de anställda inte om alla löneförmåner de har rätt till. Här synliggör vi alla alternativ.

I en simuleringsmodell kan den anställde räkna ut vad en löneförmån kostar, inklusive skatteeffekt. Är erbjudandet intressant kan en beställning göras direkt i systemet. Åke Lundén menar att det är bra för företaget att marknadsföra sina löneförmåner.

– ”Employee-branding” är ett enkel sätt att skapa god stämning bland personalen.

Flexpays lösning underlättar också för personalavdelningen, menar Marcus Kullendorf.

– Då det är en automatiserad tjänst, behöver de inte svara på enskilda, komplexa lönefrågor. Pensionsystemet kan vara nog svårt att sätta sig in i. Han menar också att tjänsten möjliggör en bättre kontroll på utnyttjandet av förmåner.

– När en anställd exempelvis säger upp sig dras förmåner såsom dator och telefon automatiskt tillbaka. Ett annat exempel är effektivare kontroll av kostsamma och ibland outnyttjade leasingbilar.

En förutsättning för att Flexpay ska kunna erbjuda sina kunder attraktiva erbjudanden hos friskvårdskedjor och andra leverantörer, krävs god förhandlingsteknik och insikt i skatteregelverket.

– När det gäller förhandling med leverantörer, har vi ett guldläge, menar Åke Lundén. Om vi har förhandlat fram bra villkor för ett bolag, är det lättare att få samma upplägg nästa gång.

En annan fördel bolaget har, är att de agerar oberoende mellanhand för olika leverantörer.

Det är inte första gången Åke Lundén och Marcus Kullendorf driver ett it-projekt tillsammans.

I slutet av nittiotalet drev ni internetvaruhandelsföretaget Matpojkarna som fick avvecklas på grund av dålig lönsamhet. Är inte det här en ny, orealistisk it-vision?

– Nej, vi tror att vi kan göra ”benefit providing” till ett välkänt begrepp i Sverige och bli marknadsledande aktör, säger Åke Lundén.

2005 uppgick bolagets omsättning till ett par miljoner kronor.

– Sannolikt kommer den siffran att fördubblas under 2006 med positivt resultat, förutspår Åke. Om fem år tror delägarna att Flexpays omsättning kommer att överstiga 30 miljoner.

Behöver ni kapital för att expandera ytterligare?

– Ja, det stämmer. Nu närmast behöver vi både anställa mer personal och byta till större kontor, säger Åke. I dagsläget förhandlar vi med fyra olika investerare, varav en är intresserad att köpa bolaget. Men både Åke och Marcus betonar att de gärna vill driva verksamheten vidare. Det lutar snarare åt en lösning med finansiering från en större, privat investerare.

Ulrika Burman Sveder

frilansskribent