Telekomoperatörerna vill inte att nätleverantörerna ska bli för stora. Det har gett kinesiska Huawei chansen att växa fram från ingenstans i branschen, och räknar med att växa om Ericsson nästa år.
Huawei större än Ericsson nästa år

Mest läst i kategorin
Urban Fagerstedt är forsknings- och utvecklingschef på Huawei i Sverige. Realtid.se når honom via telefon när han är på Huaweis Sverigekontor i Kista utanför Stockholm där Ericsson har sitt huvudkontor.
Ser ni Ericssons kontor från er?
– Ja, det är ju en ”open view”, säger han.
Fagerstedt har jobbat på Huawei i 1,5 år nu.
Hur är det?
– Det är en spännande arbetsplats, med en väldig dynamik i Huawei.
– Ericssons ledning talar om en ”platt” utveckling för Ericsson. Det händer inte här. Vi växer 45 procent per år.
En anonym analytiker berättar för Realtid.se att Huawei är ”dopat” genom mer eller mindre dolda och otillåtna statsstöd från kinesiska staten.
Stämmer det?
– Nej. Jag har inte en sådan inblick, att jag skulle kunna så sådant, säger Fagerstedt.
– I någon mening är det sant, säger han och pekar på att marknadsandelarna i Kina ”omfördelats” sedan årsskiftet.
Det skedde genom att telekomoperatörerna i Kina prioriterar inköp av telekomutrustning från kinesiska leverantörer.
Det gynnar inte minst den statliga kinesiska telekomleverantören ZTE, men även Huawei.
Analytikern pekar på att kinesiska staten hjälper Huawei att erbjuda kunderna tiotals miljarder kronor i gratis kundfinansiering, vilket gör det lätt för Huawei att få order.
Är det så?
– Jag har ingen aning, säger Fagerstedt.
– Men det finns ett antal kinesiska banker som har finansierat Huawei.
– Mitt intryck är att Huawei inte har några problem att få tillgång till kapital i Hongkong.
Är det från kinesiska staten?
– Jag tror inte det. Det finns rätt gott om täta kineser.
– Det är som andra branscher. Det finns en hel del nationalism mellan affärsmän från samma land.
Huawei är helt privatägt. Företaget är inte börsnoterat, utan är helägt av anställda i Huawei.
Det är huvudsakligen de kinesiska anställda som är delägare.
– Som anställd får även jag köpa aktier i Huawei, men flaskhalsen är att det är svårt att föra in kapital till Kina från utlandet.
Av Huaweis totalt cirka 80.000 anställda är inte alla delägare, men många som sitter i företagsledningen i Kina är stora ägare.
Största ägaren är grundaren och vd:n själv, Ren Zhengfei, som äger 2 procent av Huawei.
Drivkraften i företagets höga tillväxt är huvudsakligen export. Huawei har nu 70 procent av sin omsättning i länder utanför Kina.
Huawei ökade i fjol orderingången från 71 miljarder kronor år 2006 till 104 miljarder kronor i fjol. Det är ungefär hälften av Ericsson.
Prognosen för i år ligger på 149 miljarder.
– Förra årets orderingång brukar alltid vara roten ur årets orderingång på Huawei. Så har det sett ut historiskt, säger Fagerstedt.
– Det är ungefär samma tillväxttakt som Ericsson hade på mobiltelefonin under 80- och 90-talen.
– Men så är det inte längre för Ericsson. Nu har de haft en ”platt” utveckling de senaste tre, fyra år sedan.
Vad är orsaken till det?
– Vad jag tror så är det operatörerna som bestämt sig för att Ericsson blivit ”lagom” stora.
– Huaweis chans att komma in på marknaden, är just att operatörerna behövde en leverantör till.
Nokias leveranser av telekomnät då?
– Nokia slog ju ihop sin verksamhet för nätutrustning med Siemens, så då försvann de åtminstone tillfälligt.
– Operatörerna har tydligt sagt att de vill ha tre leverantörer, och fördelar ordrarna till 40 procent på en leverantör, 30 procent på en andra leverantör och 30 procent på en tredje leverantör.
Då Nokia beslutade sig för att gå ihop med Siemens, och amerikanska Lucent gick ihop med franska Lucent, ”försvann” de enligt Fagerstedt som leverantörer eftersom de blev upptagna med sina samgåenden.
– Det gjorde att operatörerna började köpa från Huawei i stället.
Vad gäller läget i Kina upplever Fagerstedt att kinesiska staten är mycket mer angelägna om ZTE:s utveckling än Huawei.
– Det märker vi även genom att kinesiska staten är väldigt vaksam med spridningen av information om kinesiska produkter.
Storleksmässigt ligger dock ZTE långt efter Huawei.
– ZTE är inte med och hanterar stora ordrar.
Ser man på ett diagram över de senaste fyra, fem åren över omsättningen för Ericsson, Nokia, Lucent, Alcatel och Huawei, så är trenden tydligt enligt Fagerstedt.
– Då ser man att Huawei har vuxit väldigt snabbt.
Är Huawei större än Ericsson nu?
– Nästa år räknar vi med att bli det.
Men Huawei har väl inte alls samma breda produktsortiment som Ericsson, utan inriktar sig på några utvalda, enkla nätprodukter såsom basstationer?
– Huawei har förmodligen det bredaste produktsortimentet i telekombranschen. Vi gör allt inklusive fiberoptik och telefoner. Det finns ingen annan konkurrent som har ett lika stort produktsortiment, och är med i alla segment.
Att Huawei blir större än Ericsson nästa år avser alltså totalt sett som företag, men inte inom mobiltelefoninät separat.
– Under 90-talet och kring år 2000 valde Ericsson att fokusera på mobiltelefoninät. Dilemmat blev att de nu är för smala, som bara håller på med mobiltelefoni, säger Fagerstedt.
– Därför jobbar Ericsson rumpan av sig med att satsa på service som erbjuds i form av olika tjänster kring mobilnäten. De snackar mycket om det.
– Sedan satsar de på det nya området ”multimedia” som ligger lite utanför mobilnäten. Vad jag kan bedöma så får de ingen snurr på det området i form av signifikanta affärer.
Fagerstedt pekar även på att själva mobiltelefonerna nu glider ur Ericssons händer ”ett hack till”, genom det nypresenterade samarbetet med franska elektronikleverantören STMicroelectronics.
Förutom sina egna mobiltelefoner, som Ericsson deläger med Sony, hade Ericsson avsikten att bli underleverantör av allt ”under skalet” inklusive elektronik till slutliga mobiltelefonleverantörer. Det var affärsområdet EMP, Ericsson Mobile Platform.
– Ericsson ville med EMP bli en stor underleverantör och uppnå de volymer man inte kunde nå med sina egna mobiler, men Ericsson lyckades aldrig bli underleverantör på det avsedda sättet. De var en för liten spelare.
– Och nu när Ericsson börjar samarbeta med STMicroelectronics om detta, så kommer inte Ericsson behålla kontrollen över det området längre. Ericsson kommer inte att ha majoriteten, utan det blir hälftenägt av Ericsson och hälftenägt av STmicroelectronics.
Men det här med kinesiska statens stöd av Huawei – analytikern anser att det strider mot frihandelsorganisationen WTO. Vad anser du om det?
– Jag har ingen aning. Jag vet inte. Jag är inte insatt i villkoren kring de affärer vi gör, men jag har inte sett tecken på några sådana oegentligheter.
Och tekniskt då, hur ligger Huawei till där jämfört med Ericsson?
– Inom mobiltelefonin är Ericsson ledande. Alla är rörande eniga om att Ericsson är tekniskt ledande inom ”radiokommunikation”.
– Men vad gäller den samlade affärsvolymen, är det bara inom mobiltelefonin som Ericsson är störst.
– Och frågan är om det är ett intressant område. Ericsson säger själva att mobiltelefonin inte längre är en tillväxtbransch.
– Carl-Henric Svanberg har sagt i tre, fyra år nu att det inte är någon stor tillväxt och att marknaden inte växer.
Hävdar Huawei motsatsen?
– Jag tror inte det, utan om Ericsson säger att marknaden inte växer, så är det väl förankrat.
– Så när Huawei ökar försäljningen, varav en hel del är försäljning av mobiltelefoninät, så beror det på att någon annan har minskat.
Vilka är det då som minskat?
– Amerikanska Motorola har haft en kraftigt vikande utveckling för sina nätleveranser.
– Och Nokia-Siemens har inte haft en bra utveckling för försäljningen av sina mobilnät.
– Lucent-Alcatels utveckling är inte heller något att jubla över.
– Det är alltså ett antal nätleverantörer som inte växer alls, medan vi ökar 45 procent per år.
Tekniskt sett så är Huawei enligt Fagerstedt ändå inte överlägsna.
– Men vi är tillräckligt bra. Vår tekniska nivå har blivit jämnare. Jämfört med Ericsson har vi snabbt förbättrat oss de senaste fyra åren.
Har ni kopierat mycket och gjort patentintrång?
– Utvecklingen i branschen handlar bitvis mycket om kopiering. Sedan om det är lagligt eller olagligt – det är som i bilindustrin: Mercedes bestämmer sig för att minska takhöjden bak, så hänger BMW på.
– Det är så att om någon släpper en attraktiv lösning, så kommer andra snabbt med liknande lösningar. Det är normalt.
– Man kan därför hitta belägg för att Huawei kopierat en del historiskt.
Har det varit olagligt?
– Det är svårt att bedöma. Men nuförtiden så ligger vi så nära andra bolag i lanseringen av nya lösningar, så man kan inte kalla det kopiering.
– Den nya mobilstandarden LTE har Huawei ambitionen att lansera samtidigt som andra leverantörer.
Fagerstedt jämför med utvecklingen för den japanska bilindustrin.
– För 20 år sedan tillverkade de bilar som liknade andra tillverkare, kanske med lite egna aspekter som de jobbade med.
– Men sedan i takt med att de byggde upp sin egen kompetens, började de komma med egna koncept.
– Huawei har varit tydligt med att vår utmaning är att själva bli uppfinnare och innovativa ledare i branschen.
Kommer du bidra till Huawei globalt, som chef för Huaweis forskning och utveckling i Sverige?
– Jag hoppas bidra med att kreera nytt.
Fagerstedt arbetade i 27 år på Ericsson fram till år 2004. Sedan blev han konsult i två år, och kom därefter in först som konsult hos Huawei.
Har du använt kompetens från Ericsson i ditt jobb på Huawei?
– Det är möjligt. Jag har absolut haft nytta av min tid på Ericsson som gett mig en oerhörd branschkompetens, som är nyttig för Huawei.
Det var Ericsson som sade upp Fagerstedt.
– Jag fick betalt av Ericsson i två år för att sluta därifrån. Det var likadant för ett par andra killar också på Ericsson.
– Folk smällde av när vi berättade om detta, och att Huawei nu ska knäcka Ericsson.
– Jag har svårt att se varför Ericsson gjorde så.
Sparkade Ericsson er bara för att ni var för gamla?
– Det är en trend hos Ericsson. Samtidigt är det intressant att väldigt många hos Huawei är 50 år och över, och har lämnat Ericsson med en schysst kompensation.
– Det är inte många som kommer direkt till Huawei, och det är inte många som går direkt från Ericsson till Huawei. Men många har Ericsson-kompetens sedan tidigare.
Det låter som att Ericsson gräver sin egen grav?
– Det kan man tycka.
Men vad har Huawei uppnått för marknadsandel inom mobilnät?
– Ungefär hälften av Ericsson.
Hur mycket har Ericsson då?
– 40 procent av marknaden.
Hur menar du då med att Huawei ska gå om Ericsson nästa år?
– Det avser Huaweis totala orderingång på 149 miljarder kronor nästa år, och inte bara för mobilsystem.
Hur mycket av de 149 miljarder kronorna är mobilsystem då?
– Det vet jag inte. De siffrorna har vi inte lämnat ut.
– Men det vi kan säga är att mobilsystem är den del inom Huawei som växer fortast.
– Så om hela Huawei växer med faktorn 1,4 varje år, och mobilsystem växer snabbast, så är det inte långt ifrån att mobilsystem dubblas i storlek varje år hos Huawei.
Om Ericsson är dubbelt så stora idag, är det därmed teoretiskt inte långt kvar innan Huawei kommer ikapp även där.
Hur kommer det att se ut om fem år?
– Det beror på telekomoperatörernas inköpspolicy. Vi tror att operatörernas tre största leverantörer, kommer förmodligen att vara ungefär lika stora om fem år som idag.
Det innebär att när Huawei uppnår en viss storlek med 30 procent av en operatörs årliga investeringar, så kan ett ”tak” för tillväxten uppnås.
– Då blir det tvärnit även för Huawei. Det kan bli om något år, eller två eller tre.
– Men som sagt är vår totala produktportfölj mycket större än konkurrenternas, säger Fagerstedt.
Inom dataväxlar, så kallade ”routrar”, är Huawei enligt honom nummer tre i världen efter Cisco och Juniper.
Inom fiberoptiska system är det likadant. Där är Huawei kanske inte trea i världen, men åtminstone fyra.
– Så fortsätter det för telefonväxlar och övriga segment.
– Vi har potential att bli tvåa, trea eller fyra inom alla segment.
– Det är det som gör att vi räknar med att bli den största telekomleverantören totalt sett.
– Men sedan kan vi ändå slå i taket inom mobilnäten, eftersom ingen vill ha ett ”Microsoft”. Operatörerna vill ha tre leverantörer med fördelningen 40/30/30 procent av beställningarna.
Kanadensiska telekomleverantören Nortel är enligt Fagerstedt inte alls starka.
– Inom bredband är Nortel en av de starkare leverantörerna av utrustning. Men Huawei tävlar även där. Vi finns överallt.
Hur är det möjligt?
– Av våra 80.000 anställda jobbar 40.000 eller hälften med produktutveckling.
Enligt Fagerstedt satsar Huawei 10 procent av försäljningsintäkterna på forskning och utveckling.
– Men kineser är billiga, så det blir så många medarbetare som jobbar med produktutveckling.
Är de kompetenta då?
– De är jätteduktiga. De är välutbildade och jobbar mycket. Det här är deras chans att nå lycka och välstånd. Det finns inget ”slött och tillbakalutat” i Huawei.
Det innebär att Huaweis avdelning för produktutveckling är mycket större än Ericssons, trots halva kostnaden.
Ericsson satsar 15 procent av sina försäljningsintäkter på produktutveckling.
– Deras avdelning för det har 24.000-25.000 medarbetare.
– Hela den avdelningen skulle Ericsson kunna skicka till Kina för en tredjedel av lönen.
– Det är klart – kompetensen och erfarenheten inom svensk industri är överlägsen.
– Men kineserna har extremt höga ambitioner. De har tävlat hela livet.
Hur menar du då?
– Det är en miljard kineser som tävlar om de utbildningsplatser som finns i landet. Det är inte så många som för möjlighet att studera.
– De som blir ingenjörer är de skarpaste Kina har.
Fagerstedt jämför med Indien som blivit stort i världen på utveckling av datorprogram, även åt amerikanska Microsoft.
– Även Ericsson genomför en väldigt ”utskeppning” av jobb. För tillverkning kontaktar man Kina, och för programmering kontaktar man Indien. Det är så trenden går.
Huaweis avdelning för produktutveckling i Sverige har cirka 50 medarbetare. Huawei har även en försäljningsavdelning i Sverige som är ungefär lika stor.
Säljer Huawei även i Sverige?
– Oh, ja. Vi gör affärer med alla.
– Men det är inte så stor försäljning av mobilnät, eftersom de nordiska hemmaleverantörerna finns här.
Däremot har Huaweis försäljning i Sverige varit väldigt stark för trådlösa bredbandsmodem till pc-datorer.
– Det är den här ”dongen” man stoppar in i sin laptop. Vi har 80 procents marknadsandel på det. I Sverige har vi i princip tagit hela marknaden.
Kan Huawei tänka sig att köpa mindre svenska företag, som ligger i framkanten med produktutveckling?
– Vi är inte främmande för det.
– Annars kan vi också sälja verksamheter. Det har vi gjort flera gånger. Det är ett sätt att få in kapital till vår verksamhet för mobilnät.
Huawei har annars träffat ett antal svenska företag i den tekniska frontlinjen.
– Det är de som vill träffa oss och diskutera om vi vill köpa dem. Vi har träffat ett tiotal sådana företag både börsnoterade och andra, säger Fagerstedt men vill inte säga vilka.
Det handlar ofta om att bolagen kan ha ett ”tajt” läge, och behöver ytterligare kapitaltillskott.
Men det kan även handla om att företagen vill sälja sina produkter via Huaweis kanaler.
– Väldigt ofta har vi själva produkter och lösningar för det som dessa företag erbjuder oss.
Kan det bli något av det?
– Något kan det bli, men frågan är vad.
Fagerstedts roll är då att agera ”sammankopplare” och förmedla kontakt mellan intresserade svenska företag, och rätt personer på Huawei.






