Höjd reporänta från Stefan Ingves

Enligt Stefan Ingves är tillväxten i svensk ekonomi god och detta trots att omvärldens präglas av osäkerhet. Han menar exempelvis att såväl den inhemska efterfrågan som exporten bidrar till en sådan utveckling.

Han pekar också på att läget på arbetsmarknaden fortsätter att utvecklas positivt, vilket gör att takten på löneökningarna stiger. Han ser också tecken på att återhämtningen fortsätter i omvärlden. Till exempel förväntas flera länder i Asien och Latinamerika växa snabbt, men samtidigt har den amerikanska ekonom utvecklats svagt medan euroområdet fortsätter att tyngas av de olika statsfinansiella problem som exempelvis i Grekland.

Han menar också att KPI-inflationen är hög på grund av stigande bostadsräntor, men samtidigt är det underliggande inflationstrycket fortsatt lågt eftersom kronan har stärkts det senaste året och det inhemska kostnadstrycket är lågt.

Stefan Ingves anser dock att inflationstrycket förväntas stiga i takt med att de lediga resurserna i ekonomin minskar, medan takten på löneökningen fortsätter att växa. Och för att stabilisera inflationen kring målet på 2 procent har alltså Riksbankens direktion, med Stefan Ingves i spetsen, beslutat sig för att höja reporäntan med 0,25 procentenheter till 2,0 procent.

Man vill dock lämna en oförändrad prognos för reporäntan, men pekar samtidigt på att ny information kan göra att prognosen förändras framöver.

Stefan Ingves menar exempelvis att om KPI-inflationen påverkar olika aktörers syn på inflationen och lönebildningen kan penningpolitiken behöva stramas åt ännu mer än vad som är huvudscenariot i den penningpolitiska rapporten.

Och skulle exempelvis konjunkturen i omvärlden bli svagare på grund av att de statsfinansiella problemen i euroområdet blir etter värre kan reporäntan behöva höjas i långsammare takt framöver, konstaterar Riksbanken.

Vice riksbankschef Karolina Ekholm samt vice riksbankschef Lars E.O. Svensson reserverade sig mot beslutet att höja reporäntan.

De förordade i stället en reporänta på 1,75 procent samt en räntebana som först stiger långsamt till två procent tredje kvartalet 2012 och sedan snabbare för ett nå en nivå på 3,8 procent vid slutet av prognosperioden.

Sin syn grundar de på att rapportens prognoser för utländska styrräntor samt svenskt resursutnyttjande är för höga.

Men trots deras invändningar gäller alltså beslutet om den nya repoäntan på 2,0 procent från och med den 6 juli.

Realtid.se har sökt såväl Karolina Ekholm som Lars E.O. Svensson, men blir hänvisade till pressavdelningen.