Hjärnan styrs av politisk "rättvise-gen"

Den mänskliga hjärnan reagerar på att behandlas rättvist på samma sätt som den reagerar när vi vinner på lotteri eller som en del personer känner sig när de äter choklad, enligt forskarna på UCLA.

– Att behandlas rättvist är något som hjärnan betraktar som en belöning, sade Matthew Leiberman, en av medförfattarna till en ny studie om det här beteendet.

Golnaz Tabibnia är huvudförfattaren till den nya studien, som publicera i aprilnumret av den vetenskapliga tidskriften Psychological Science.

Hon har specialiserat sig forskning om rädsla och orättvisa.

– Rättvisa är något som aktiverar samma hjärnbanor som när vi är hungriga och äter mat, vinner pengar, eller ser ett vackert ansikte, sade Golnaz Tabibnia.

– Rättvisa och jämlikhet aktiverar motsvarande del i hjärnan på människor som den del av hjärnan hos råttor som stimuleras när de får mat, sade hon.

Det betyder att de flesta primater kan ha ärvt den här egenskapen.

Rättvisa och en jämlik fördelning av våra tillgångar är helt enkelt ett basalt behov, som människor mår bra av, och kanske något som i vår utveckling lett till ett mer balanserat samhälle med större möjlighet för gruppen att överleva, än om en stark individ roffar åt sig alla tillgångar.

Så här gick ”rättvise-studien” till:

En person fick en summa pengar och fick sedan bestämma hur mycket han skulle dela med sig till en annan person. Om den andra personen gick med på uppdelningen så fick båda de andelar den första personen hade föreslagit.

Men om den person som inte fick bestämma inte gick med på uppdelningen av pengarna så fick ingen av dem någonting.

En del av ”makthavarna” som kontrollerade pengarna var rättvisa, och föreslog att av hundra kronor så skulle den andra personen få femtio kronor.

Andra ”makthavare” agerade betydligt mer orättvist och erbjöd till exempel bara femtio kronor av en totalsumma på flera hundra kronor.

Det intressanta var att i båda fallen så skulle person som inte fick bestämma få lika mycket, men i det första fallet var fördelningen rättvis och i det andra var fördelningen helt orättvis.

Och just därför var reaktionen mycket olika, och den berodde på hur stor totalsumman var.

Mindre än två procent accepterade erbjudandet att få femtio kronor om summan utgjorde tio procent av alla pengarna.

Men i samtliga fall accepterade personen att få femtio kronor om man delade på en hundralapp.

Och i nästan hälften av fallen så accepterade försökspersonen att få femtio kronor om pengarna utgjorde tjugo till trettio procent av pengarna – men när de accepterade den här orättvisa fördelningen så aktiverades inte den hjärnregion som reagerar på positiva stimuli.

– Det intressanta var att hjärnans belöningscenter var mycket mer aktivt när en person fick femtio kronor och det var hälften av pengarna, än när en person fick samma summa och det var en liten del av en mycket större summa pengar, sade Lieberman. Det här betyder att det inte är beloppet som är viktig, utan rättvisan.

Den region i hjärnan som är associerad med starka negativa känslor var mer aktiv när försökspersonerna fick ett dåligt erbjudande. Men när de väl accepterade de här ”dåliga” erbjudanden så aktiverades ett område i hjärnan som ansvarar för kontroll av våra känslor, och området för negativa känslor blev mindre aktivt.

– Vi kunde visa vad som händer i hjärnan när personer sväljer sin stolthet”, sade Tabibnia. Den region i hjärnan som som svarar för självkontroll aktiverades och området som reagerar när vi känner avsky var mindre aktiv.

De personer som kunder ”svälja sin stolthet” var de som kunde agera mest rationellt och acceptera pengarna även när beloppet var litet i förhållande till totalsumman.

Det är ingen tvekan om att mycket av det vi människor uppfattar som olika mänskliga drag och naturliga beteenden är nedärvda reaktioner som ligger inbyggda i oss precis som hårdvaran i en dator.

Och det faktum att en del människor kan bryta de här mönstren kan ge dem ett övertag.

Slutresultatet är att när vi säger nej till ett erbjudande som vi uppfattar som orättvist så kan vi göra en dålig affär. Och det är naturligtvis det som gör att säljare till bostadsrätter som rasat i värde hellre låter bli att sälja och kanske tvingas att sälja till ännu lägre pris en tid senare.

Men det förklarar även varför rättvisa och jämlikhet är så viktigt för oss människor och varför en fackförening kan strejka tills pengarna är slut och medlemmarna kanske aldrig lyckas tjäna igen de pengar de förlorar på strejken.

Rättvisa är som att äta god choklad—det stimulerar vårt lustcenter. Vad som skiljer oss från djur är att vi kan behärska oss när livet är orättvist, och ibland kan vi tjäna på att vara flexibla.