"Helt ok byggkonjunktur till och med nästa år"

– Vi ser definitivt en avmattning i den byggkonjunkturen, framför allt på bostadsbyggnadssidan, säger Lars Jagrén som är chefsekonom för byggbolagens egen branschorganisation Sveriges Byggindustrier.

– Nyproduktionen av bostäder kommer förmodligen att falla lite i år, medan andra delar av byggbranschen ser stabilare ut.

De stabilare delarna är exempelvis anläggningsprojekt såsom vägar och broar, respektive ombyggnad och renovering av bostäder.

I fjol ökade den totala byggmarknaden i Sverige med 7-8 procent. Den tillväxten väntas enligt Jagrén avmattas till 3-4 procent, och sedan avmattas ytterligare till 2 procent nästa år.

Så det är ingen kris i byggbranschen då?

– Det pratas mest om att nyproduktionen av bostäder faller.

– När det finns osäkerhet om konjunktur och räntor, brukar bostadsmarknaden falla eftersom sådana som du och jag drar oss för att köpa lägenhet.

Nyproduktion av bostäder står för cirka en fjärdedel av hela byggmarknaden. Och den delen väntas enligt Jagrén falla med 2 procent i år.

Vad tror ni om byggmarkmnaden år 2010?

– Vi gör inga prognoser så långt framåt i tiden. Det blir för mycket gissning.

– Mycket kan hända med konjunkturen internationellt. Byggmarknaden är väldigt känslig för den totala tillväxten och räntor.

Tror ni att nedgången för nybyggnationen av bostäder är bestående?

– Det vi vet är att behoven av nya bostäder är fortfarande väldigt stora.

– Det finns en bostadsbrist, och demografiskt är det många 80-talister som nu kommer att behöva bostäder. Det finns stora årskullar födda mellan åren 1985 och 1995, eller 1980-1985 och 1990-1995, som nu ska ut på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden.

– Så behovet finns. Det finns stöd för en långsiktigt god bostadsmarknad.

– Den försvagning vi ser nu för nyproduktionen av bostäder, är alltså mer konjunkturellt relaterad. Vi bedömer att det är en mer tillfällig utveckling.

Så aktiekurserna i byggbolagen som gått dåligt på sistone, är också bara något tillfälligt?

– Vi kan inte yttra oss på det sättet om våra medlemmar. Det beror också på hur mycket av förväntningarna som aktiemarknaden har justerat i kurserna.

– Aktierna i bygg- och fastighetsbolag kanske var skyhöga från början, och sedan kommer ett fall i fastighetspriserna och vinstprognoserna.

Men intrycket är att byggkonjunkturen ser bättre ut än vad börsen tror?

– Det är vår bild, i alla fall för en del av byggmarknaden. Vi tycker fortfarande att det ser ganska bra ut. Men börsen är svår att förstå.

För den delen av byggmarknaden som inte är nyproduktion av bostäder, ser Jagrén en dämpning för byggnationer av handelslokaler såsom köpcentrum.

– Planerna ser ganska positiva ut. Vi räknar med en utplaning på en hög nivå, säger han och nämner pågående om- och nybyggnader vid Mölndals centrum i Göteborg, Skärholmens centrum söder om Stockholm, och Hyllie centrum i Malmö.

Enligt Jagrén finns det knappt 300.000 anställda i byggbranschen i Sverige, enligt definitionen SNI45 som inkluderar kategorier som byggnadsarbetare, målare och plåtslagare.

Man vet inte hur många utlänningar som jobbar i byggbranschen i Sverige.

– Det går inte att ta fram statistik för att ta reda på det, säger Jagrén.

– Fackföreningen Byggnads brukar säga att de har 100.000 medlemmar, och att det finns 15.000 utlänningar som jobbar i byggbranschen i Sverige.

– Det har säkert blivit vanligare med ryssar och polacker i den svenska byggbranschen, men det är fortfarande klart vanligare med svenskar. Åker du ut i villaförorterna finns det nog mycket utlänningar som jobbar i byggbranschen.

Är det en risk att kommer stora mängder utländska byggnadsarbetare till Sverige?

– Jag tror att det är alldeles utomordentligt bra att de kommer. Annars skulle vi inte kunna bygga så mycket. Det har funnits en stor brist på byggarbetskraft, både bland tjänstemän, platschefer och byggnadsarbetare. Utlänningarna har behövts.

Jagrén pekar på att det byggdes väldigt lite i Sverige mellan åren 1993-2000.

– Därefter fanns det ett väldigt stort, uppdämt behov. Det skulle vi aldrig ha klarat utan utlänningarna.

– Och beställare av stora byggprojekt som Vägverket gynnas av utländska alternativ till de svenska byggbolagen. Då kan Vägverket beställa in fler offerter för nya projekt. Det blir ökad konkurrens.

Så det är inget hot för den svenska byggindustrin att det kommer in utlänningar?

– För vissa företag kan det vara det, medan det för andra är en förutsättning för att kunna ta jobb genom att hitta arbetskraft och entreprenörer.

– Det är ofrånkomligt för branschen att det blir en ökad utländsk konkurrens. Det är inget i sig som bör leda till en kris för svenska byggbolag.

Sammantaget, vad tycker du om läget för byggbranschen på en skala från 0-10?

– Det blir nog någonstans kring 5-6. Det lär se helt ok ut under åtminstone 1,5 år framöver.

Då lär det inte heller behöva bli några uppsägningar av de nästan 300.000 byggnadsarbetarna?

– Nej, precis. Det beror lite på hur mycket produktivitetsökningar det blir också. Men i stort sett räknar vi med att det inte kommer att behövas nedskärningar. Kanske till och med att man till och med måste anställa fler, om det blir en tillväxt på 2-3 procent.

Och det här med ökade utländska tendenser på den svenska byggmarknaden, kan det föranleda utlänningars uppköp av svenska byggbolag?

– Det börjar bli ett visst intresse för det, säger Jagrén och nämner byggbolaget Oden som köptes i början av sommaren av ett österrikiskt bolag.

Oden var största bolaget i Sverige för väg- och anläggningsprojekt, efter Skanska, Peab och NCC.

– På samma sätt kan man konstatera ett ökat intresse för den svenska byggmarknaden från utlandet. Vi får förfrågningar från utländska byggbolag om den svenska byggmarknaden, och då brukar ofta nästa steg vara att de vill köpa ett svenskt företag.

Jagrén anger att den svenska byggbranschen än så länge är väldigt lokal.

– Den är fortfarande väldigt svensk till sin karaktär. Den är svenskspråkig, och mycket handlar om att ha rätt kontakter. Det ökar intresset från utlandet .

En annan väg valde norska byggbolaget Veidekke, som kom in på den svenska byggmarknaden med en egen etablering.

– De uppköp vi kan få se, lär nog i första hand avse medelstora byggbolag i nivån under Skanska, NCC, Peab och JM, bedömer Jagrén.

De ”fyra stora” omfattar kanske en tredjedel av branschens anställda, men drygt hälften av branschens omsättning.

– Det är för att de stora ofta är huvudentreprenörer i projekt där de sedan i sin tur anlitar mindre byggbolag.

Jagrén tipsar om att Johan Kallin på projektet Stockholm Business Region pratar med utländska byggbolag från Spanien, Frankrike, Tyskland och Schweiz, för att locka till direktinvesteringar i form av uppköp i Stockholmsregionen, eller att få dem att själva komma till den svenska marknaden.

– Det stämmer, säger Kristina Tidestav som är vd för Stockholm Business Region Development, och är chef för Johan Kallin. Stockholm Business Region hör till Stockholms Stad.

– Vi jobbar för att få hit utländska företag, och hjälper dem att hitta mark för att etablera sig och allt.

– Vi har särskilt identifierat byggbolag som viktiga eftersom Stockholm har så många erbjudanden både vad gäller infrastrukturprojekt och byggprojekt. Det byggs mycket bostäder och kontor i Stockholm.

– Det finns ett jättestort intresse med tanke på att det görs så mycket investeringar i infrastuktur, kontor och bostäder i Stockholm. De svenska byggbolagen märker att det är en stor marknad.

– Det finns ett intresse för Stockholm. Många kommer hit och tittar på stora projekt.