Hans pension: 9 miljoner

Carlsson har sedan tidigare en årslön på 2,4 miljoner kronor.

Finanschefen Per Matses får 4 miljoner i pensionskostnad och han får gå i pension redan vid 60 års ålder. Sedan tidigare är hans årslön 1,5 miljoner kronor.

Det framgår av apotekets nypublicerade årsredovisning för 2007.

Socialminister Göran Hägglund (kd) är ansvarig för apoteket, och lovade höra av sig under fredagen för en kommentar.

Apoteket kommer att privatiseras i någon form, och enligt en källa passar vd och övriga ledningen på att sko sig medan tid är.

Pensionsavsättningen innebär nämligen en ökning på 15 gånger enligt årsredovisningen – från en halv miljon kronor till 9 miljoner förra året. Andra i ledningen kvitterar också ut extra.

Detta sker samtidigt som regeringen i riktlinjerna säger nej till orimliga utbetalningar. Regeringen säger till exempel att en sänkning av pensionsåldern ska ge lägre pension. Men i apoteket ser vd till att en sänkning av pensionsåldern ger rejält med påökt i pension.

Enligt Apotekets reglemente, som finns på bolagets internetsida, ska pensionsreglerna fastställas av årsstämman. Men något sådant har inte skett.

Tydligen är det vd själv som lyckats få med sig styrelsen, och frågan är om styrelsen förstått vad de beslutat om.

Och personalen lär inte vara särskilt nöjd. De mister jobbet, samtidigt som vd femtondubblar sin pension.

– Den här typen av höga pensionskostnader är ett symptom på en oskicklig och svag arbetsgivare, säger fackföreningen LO:s chefsekonom Dan Andersson.

– Detta är helt orimligt, säger vänsterpartiets ledare Lars Ohly.

– Apoteket hade en skandal om ledningens fallskärmar för 15 år sedan, och det här är ett sätt att kringå den kritik man fick då.

– Ledningarna i både statliga och privata företag har väldigt bra löner, och det finns ingen anledning att de ska smörjas ytterligare.

Vänsterpartiet kritiserade redan den socialdemokratiska regeringen för att man lät lönerna ligga orimligt högt, och gav utrymme för generösa pensionsavtal av det här slaget.

– Det är väl rimligt att vd i statliga företag har ett lönetak motsvarande statsministerns lön på 120.000 kronor i månaden. Nu ligger det ofta två, tre eller fyra gånger högre, säger Ohly.

Apotekets ordförande Per Båtelson tillbakavisar all kritik.

– Jag har inte något att göra med de pensionsbelopp som finns i årsredovisningen. Det har att göra med hur pensionsskulden beräknas, säger han.

Enligt Båtelson tvingades apoteket av finansinspektionen att uppräkna sin pensionsskuld med totalt 1,7 miljarder kronor för hela personalen.

– Den avsättning som anges för ledningen, är en del av den uppräkningen, säger han.

Genom uppräkningen höjs konsolideringsgraden i apotekets pensionsfond, vilket finansinspektionen ville.

Pensionsskulden åker automatiskt upp eller ner beroende på utveckling för räntor, marknadsläget och konsolideringsgraden.

Över hälften av ledningens pensionsavsättning är enligt Båtelson därför ”fiktiv”, och beror alltså på en skulduppräkning av tekniska skäl.

Framtida pensionsåtaganden måste nämligen enligt reglerna skuldföras.

De flesta pensionsåtaganden är ”premiebestämda”, medan apoteket har ”förmånsbestämda” pensionsåtaganden som innebär att man lovar en förmån som måste värdesäkras. Då måste man sätta upp pensionsåtagandena som en skuld i balansräkningen, och avsatta pengar förvaltas av en särskild stiftelse.

Finansinspektionen fastställer regler för detta, och kom med nya regler i november som innebär att skulderna på papperet måste ökas med 1,7 miljarder kronor. Därmed sammanfaller då avsättningarna till personalen och ledningen.

Samtidigt finns en praktisk komponent som inte har med det att göra, nämligen att apotekets vd Stefan Carlsson fått sänkt pensionsålder från 65 år till 62.

– Halva värdet av uppräkningen beror på det, säger Båtelson. Resten beror alltså på den övriga skulduppräkningen.

– Det här innebär alltså inte alls att Carlsson får mer i pension än vi tidigare kommit överens om, säger han.

Apoteteks beslut att välja förmånsbestämda pensioner togs före Båtelsons insteg i företaget.

– Jag kan inte svara på varför apoteket valde det, men så mycket kan jag säga att om beslutet fattats idag hade vi aldrig gjort det, säger han.

I övrigt pekar Båtelson på att pensionsavtalen som apoteket ingått skrevs på för 5–10 år sedan innan det kom riktlinjer för ersättningsfrågorna i statliga företag.

– I vissa fall har vi i efterhand kunnat förhandla bort ”anomalier” (läs: orimligt höga ersättningar till vissa anställda, reds anm.), men ibland har det varit svårt, säger han.

Det fanns exempelvis en anställd som kom till apoteket från posten, och då fick apoteket helt enkelt ”ta över” tidigare avtalet från posten.

– På det sättet har vi ”ärvt regler” från den tiden. Historien är inget vi råder över, utan det intressanta är vilka avtal vi skriver på för framtiden, säger Båtelson.

Han understryker därför att apoteket lever med avtal som ingåtts långt före det kom regelverk med rekommendationer för ersättningar till ledningar i statliga bolag.

– I vissa fall har vi förhandlat bort det, i andra fall har vi inte lyckats göra det. Det viktiga är de avtal som vi ingår nu, men att vi samtidigt måste hedra gamla avtal.

Carlsson är i dagsläget 54 år. Hans pensionsålder sänktes från 65 till 62 år dels för att det nuförtiden är mer regel att vd:ar går i pension vid 62 år.

– Vi anpassar oss därför till praxis i andra statliga bolag, säger Båtelson.

Till det kommer den enligt honom tuffa situationen som stundar för Carlsson i och med att apotekets monopol håller på att avskaffas.

– Stefan blir tvungen att arbeta med avregleringen samtidigt som han måste sköta bolaget. Det blir en väldig anspänning och ett tufft läge, säger Båtelson.

Enligt planerna ska apoteket bli fullt konkurrensutsatt från nästa år.

Privata aktörer kommer att tillåtas konkurrera med apoteket, och apoteket ska på ett effektivt sätt sälja en del av sin verksamhet för att snabba på anpassningen.

Avsikten är att det som blir kvar av apoteket ska förbli statligt.

Ian Hammar

ian.hammar@realtid.se

08-545 87 151