Grekisk stabilitetsplan klar

Siktet är inställt på att uppfylla kraven i EU:s stabilitetspakt inom tre år.

Det skenande grekiska budgetunderskottet ska ned till 2,8 procent av BNP till 2012 enligt planen, redovisad av finansminister Giorgios Papaconstantinou. Landet skulle då uppfylla därmed kraven i EU:s tillväxt- och stabilitetspakt.

Statsskulden beräknas i planen till 2013 ha sjunkit till 113,4 procent av BNP, enligt Papaconstantinou.

Finanskrisen och recessionen har enligt hittills redovisade siffror pressat upp Greklands budgetunderskott till 12,7 procent av BNP 2009, vilket föranlett hård kritik från övriga euro-länder, sänkta kreditbetyg och högre upplåningsräntor för den nytillträdda grekiska socialistregeringen.

Samtidigt har priset för att på finansmarknaden försäkra sig mot att Grekland ställer in betalningarna skenat i höjden.

Greklands statsskuld beräknas för närvarande till över 120 procent av BNP, vilket innebär att landets skuldbörda är den tyngsta i hela EU.

– Ansträngningarna under de kommande tre åren kommer bli avgörande för landets framtid. Målen är möjliga att uppnå. Vi kan göra det, sade Greklands premiärminister Giorgios Papandreou i ett tv-sänt regeringsmöte om stabilitetsplanen på torsdagen.

Enligt Papandreou ska Greklands plan för att få ordning på statsfinanserna lämnas över till EU på fredag.

EU-kommissionen varnade tidigare i veckan för att den offentliga statistik över underskott och statsskuld som hittills kommit från Aten är osäker och kan behöva revideras. Detta kan enligt EU-tjänstemän föranleda framtida sanktioner mot Grekland.

Vägen till ett budgetunderskott under 3 procent av BNP, vilket är taket i EU:s stabilitetspakt, går enligt den nya grekiska planen via att underskottet sänks med 4 procentenheter 2010.

Därefter siktar den grekiska regeringen på ett underskott på 4,6 procent av BNP 2011.

Planen bygger bland annat på att Greklands ekonomi växer med 1,5 procent 2011.