Den finska eljätten som även är stor i Sverige, gnuggar händerna när elpriset skjutit i höjden och under fredagen kommer att visa ny rekordnivå. Aktieanalytikerna har köprekommendation på aktien.
Glädjestämning i Fortum med högt elpris

Mest läst i kategorin
Fortum-aktien hade två toppar på drygt 30 euro under år 2008, för att sedan falla ner till en botten på 12-13 euro i mars 2009.
Därefter har den återhämtat sig till nuvarande nivå på 19-20 euro, varvid hela Fortum är värt över 170 miljarder kronor på Helsingforsbörsen där aktien är noterad.
Bara sedan början på november har aktien gjort ett ryck från 16 euro.
Bland aktieanalytikerna finns nu förhoppningar på att aktien kan röra sig upp mot 25-26 euro.
– Fortums aktiekurs korrelerar naturligtvis ganska mycket med elpriset, säger analytikern Carl-Henrik Frejborg på Carnegie i Finland.
– Just nu är det väldigt kallt och det har även varit störningar i elproduktionen, vilket gynnar elpriset.
– Vi har rekommendationen ”outperform” för Fortum-aktien.
– Den är värd klart över 20 euro.
Bortsett från kortsiktiga uppgångar i elpriset, räknar Frejborg med en uppgång i elpriset även på längre sikt.
En orsak är att den miljövänliga nordiska elproduktionen väntas börja kunna säljas alltmer till det högre elpriset som gäller på den europeiska kontinenten.
Dessutom när gammal elproduktionskapacitet måste börja ersättas av ny, så kommer elpriset även av det skälet bli högre.
– En kombination av alla faktorer indikerar ett högre elpris framöver, vilket inte fullt ut är inbakat i Fortums aktiekurs, säger Frejborg.
Dock slår ett högre elpris inte fullt ut igenom i ökat resultat för Fortum direkt, eftersom bolaget säkrat två tredjedelar av sin elproduktion till tidigare prisnivåer.
Men om en högre prisnivå består, så kommer den att slå igenom senare när säkringarna löper ut.
En aspekt är att Fortum förutom sina hemmabaser i Finland och Sverige gjorde ett storförvärv av rysk elproduktionsverksamhet för två år sedan.
Frejborg anser inte att man behöver vara orolig över de politiska riskerna med ryska bolag, men att det kan bli tal om ”avkastningstak” för verksamheten om lönsamheten blir mycket hög.
Precis som Vattenfall i Sverige var Fortum tidigare det statliga elmonopolbolaget i Finland. Fortfarande äger finska staten drygt 50 procent av Fortum, och har inte för avsikt att sälja ut ägarandelen.
Det är tidigare Fortum-vd:n Mikael Lilius som har skapat det moderna Fortum, och han kunde med sin karisma även göra sig populär bland aktieanalytiker och investerare.
Men efter olika turer kring Fortums bonusprogram blåste det upp till debattstorm med kommentarer hit och dit och ”politiskt inopportuna uttalanden” från Lilius, vilket ledde till att han avgick i förtid i våras.
I och för sig skulle han ändå gå i pension i höstas, men nu fick han i stället lämna plats åt nya vd:n Tapio Kuula som anses vara skicklig.
Han har varit länge på Fortum, och skött elverksamheten i ur och skur. Han anses även vara arkitekten bakom Fortums ryska satsning, har varit mycket i Ryssland och kan det.
– Kuula har kompetensen att leda och förstå Fortum, och kommer bli en mycket bra vd. Det är jag säker på, säger Frejborg.
Kuulas utstrålning inför investerarna bedöms dock inte riktigt vara i samma klass som Lilius.
Kontroversiellt i vissa läger är att Fortum är med och bygger nya kärnkraftverk i Finland.
Det har dock dragit ut på tiden och skulle redan varit klart, men väntas nu inte bli det förrän 2012.
Aktieanalytiker pekar som särskild fördel på att Fortum genom sin kärnkraft kan bibehålla eller till och med öka andelen kraftproduktion som sker utan koldioxidutsläpp.
I och för sig innebär kärnkraftssatsningen investeringar på några tiotals miljarder kronor.
Men Fortum har ett operativt kassaflöde på minst 15 miljarder kronor per år, så det är inga problem.
– Just nu är det Rysslands-satsningen som tär på Fortums kapital, men om inte Fortum gör stora investeringar så blir de bara en bank som sitter på en stor påse pengar.
Aktieinvesterare som vill äga aktier i elbolag kan förutom Fortum även välja på norska Hafslund. Carnegie har även ”outperform”-rekommendation för Hafslund-aktien.
Realtid.se får även tag på norska aktiemäklarfirman ABG Sundal Colliers aktieanalytiker Petter Nyström.
– Vi har köprekommendation på Fortum-aktien, säger han.
– Vi tror att elpriserna kommer att fortsätta uppåt.
Nyström konstaterar särskilt att minskningstakten för industrins elefterfrågan sjunker.
– Tidigare minskade industrins elefterfrågan med 20 procent på årsbasis, men nu ligger minskningstakten på 6 procent.
När det gäller valet mellan Fortum-aktien och Hafslund-aktien konstaterar Nyström att Fortum gynnas mer av stigande elpris.
– För Fortum kommer 75 procent av bolagets rörelseresultat från elproduktion, medan det för Hafslund är 50 procent av rörelseresultatet som kommer från elproduktion.
På kort sikt gynnas elpriset enligt Nyström av att det är så kallt, och på lång sikt av att det är den dyra kol- och gasproducerade elen som väntas styra elprisnivån.
Realtid.se får tag på en tredje aktieanalytiker som vill vara anonym.
– Det är min uppfattning att Fortum-aktien är undervärderad, säger han.
Varför?
– Det mesta av Fortums elproduktion är koldioxid-fri.
– Och jämfört med andra ”rena” elproducenter är Fortum-aktien lågt värderad om man jämför värderingsmultiplar.
Analytikern jämför då med elbolag som norska Hafslund, franska Edf, och österrikiska Verbund.
Vad anser du att Fortum-aktien är värd jämfört med nuvarande börskurs på 19-20 euro?
– Vi har satt en riktkurs på 21 euro, men med högre elpriser i Norden och en värdering utifrån diskonterade kassaflöden kan aktien värderas till 25-26 euro.
Kan aktien nå dit redan i år tror du?
– Det har varit ett bra momentum den senaste månaden både för elpriserna och Fortum-aktien.
– Det kan bli så beroende på vädret, fallande vattennivåer för vattenkraften, och att det är gas- och kolkraftverk som lyfter elproduktionen i Europa och även utgör ”marginalproduktionen” här i Norden.
Analytikern bedömer att den nordiska elmarknaden ännu till stor del är en separat elmarknad ”halvskiljd” från Kontinentaleuropa.
– Vi räknar med att elpriserna i Norden och på kontinenten i allt högre grad kommer att ligga på samma nivå, när elproduktionskapaciteten ökar.
Men än så länge ligger elpriserna i Norden kring 15-30 procent lägre än Kontinentaleuropa enligt analytikern.
Vad gäller Fortums Rysslands-satsning anser analytikern att den investeringen var feltajmad.
– Tajmingen var inte optimal.
Den verksamhet Fortum köpte där är främst elproduktion för olje-, gas- och stålindustrin.
– Så efterfrågan på den elproduktionen beror hur det går för de branscherna.
– När lågkonjunkturen kom så gick elefterfrågan där snabbt ned.
– Men nu återhämtar den sig och rör sig uppåt igen.
– Marknadsförutsättningarna på den ryska elmarknaden förbättras.
Realtid.se får tag på Agneta Molinder som är talesperson för Fortum i Sverige.
Gör Fortum stora vinster nu då elpriset stigit kraftigt?
– Rent generellt är det ju så att priset på el styrs av tillgång och efterfrågan, säger hon.
– Och Fortum är både producent och köpare av el.
– Så vi producerar, och naturligtvis gör vi en viss vinst på det vi tjänar och säljer.
Hon ska hitta någon på Fortum som kan berätta mer, och efter en stund hör Toni Kekkinen av sig.
Han är chef för elhandel på Fortum.
Enligt Kekkinen förbrukas det kring 390 terawatt-timmar (TWh) el per år i Norden, varav Fortum svarar för en elproduktion på 50 TWh.
Vattenfall är största elproducent i Norden medan Fortum är näst störst.
Av Fortums elproduktion ligger ungefär hälften i Finland och hälften i Sverige.
Totalt är drygt hälften av Fortums elproduktion kärnkraft, och den övriga knappa hälften är produktion av ”förnyelsebar” el – det vill säga vattenkraft, vindkraft och vågkraft.
– Men vattenkraft står för nästan hela vår produktion av förnyelsebar el.
I Norden ligger elefterfrågan ungefär på samma nivå som elproduktionen.
Är det inte brist på elproduktion i Norden?
– Nej, det finns ingen brist.
– Visst kan det bli tillfälliga underskott.
– Det är då elpriset stiger då mer elproduktion måste in när efterfrågan ökar.
– Men det är i extremlägen när det är verkligt kallt eller torrt och lite vattenkraft; helt enkelt när det behöves mer kapacitet eller energi.
Har även ni sådan extra produktionskapacitet som sätts in i extremlägen?
– Vi är delägare i Karlshamns oljekraftverk.
– Men det sätter vi bara i gång i extremlägen när det är verkligt kallt.
Så det är igång nu?
– Jag vet inte, men jag antar det.
Karlshamns-verket har en kapacitet på 1000 megawatt.
Vad tror ni om elpriset?
– Den kylan vi har haft och har nu är väldigt extrem.
SMHI lär ha sagt att man får gå tillbaka till 2001 eller 2002 för att se något liknande.
– Om kylan håller sig kvar, så kommer elpriset att ligga kvar på en hög nivå.
– Men normalt sett brukar det återgå till ett normalläge.
– De senare vintrarna har ju varit mildare, vilket såklart påverkar elpriset.
Elpriset i Norden sätts på elbörsen Nordpool, och ligger där i dagsläget kring 120 öre per kilowatt-timme (kWh).
I december var det ett tag högre, och var då uppe i 260 öre.
Men nu är det väl kallare än vad det var i december?
– Ja, men efterfrågan har varit lägre under julhelgen och utbudet av el har även ökat.
Det är bland annat kärnkraftverket i Oskarshamn där Fortum är delägare.
Den tredje reaktorn (Oskarshamn 3) har där åter kommit igång efter att ha renoverats och uppgraderats till en högre effektivitet.
Fortfarande är det bara testkörningar av reaktorn, men den har i alla fall kommit igång igen efter att renoveringen dragit ut på tiden.
Sammantaget är det så att Fortum tjänar mer pengar då elpriset är högre?
– Ja, elpriset är avgörande för vår omsättning.
– Men man måste även observera att vår omsättning inte direkt fullt ut påverkas av det rörliga elpriset, eftersom vi säkrar elpriset.
– Den största delen av vår elproduktion är såld i förtid.
Är det köpläge i Fortum-aktien nu?
– Det beror på vad man tror om elpriset och Fortums resultat framöver.
– Och då menar jag inte det rörliga spotpriset på el, utan den långsiktiga utvecklingen.
– Tror man på en ökad efterfrågan på el och att elpriset generellt kan stiga, så kan Fortum-aktien vara köpvärd.
– Tror man att elpriset kanske tillfälligt har stigit, så kanske det är läge att sälja Fortum-aktien.
– Var och en måste göra sin egen bedömning om den framtida elprisutvecklingen, men Fortum står välrustade med över 90 procent koldioxidfri produktion i Norden.
Men har ni några långsiktiga tankar om elpriserna framöver?
– Det enda vi vet är att elpriset påverkas mycket av vad som händer med den globala ekonomin och när konjunkturen vänder.
– Elpriset påverkas även av vad som händer med koldioxid-utsläppen, priserna och kvoterna för det, samt av bränslekostnaderna för elkraftverk – exempelvis vart kolpriset tar vägen.
Är det inte så att det generellt blir allt mer brist på el och högre elpriser?
– Det är som sagt tillgången på el som styr, och om tillgången är större än efterfrågan eller tvärtom.
Nu ökar utbudet av el en del enligt Kekkinen tack vare nya vindkraftverk.
– Samtidigt ser vi att efterfrågan på el har ökat genom åren.
Har ni något råd till elkonsumenterna nu när elpriset har stigit så kraftigt?
– Man får se till sin ekonomi om man har råd att klara att köpa el till det rörliga spotpriset, och om man är villig att ligga kvar med det.
– Då får man räkna med upp- och nedgångar i elpriset.
– Nu är det extremkyla, men om det är tillfälligt kommer elpriset att sjunka då det blir varmare.
– Har man i så fall rörligt elpris nu, så kanske man bör ha is i magen och ligga kvar med rörligt elpris.
– Men om man inte vågar det och inte har en ekonomi som klarar av det, bör man binda elpriset.
– Det beror på hur riskbenägen man är.
Man kan själv välja hur länge man vill binda sig. Det finns tidsperioder att välja på såsom 6 månader, 1 år, eller 3 år.
Som chef för Fortums elhandel, anser Kekkinen själv att elbörsen Nordpool fungerar bra.
– Det är en väl utbyggd och fungerande marknad.
– Och nu hoppas vi på att det blir en europeisk elmarknad snart, och att vi här i Norden integreras med övriga Europa.
Det sker redan en viss elimport från övriga Europa.
– Elpriset skulle varit ännu högre är i Norden om vi inte importerade el.
En del är kritiska till att vi importerar miljöovänlig dansk kolkraft till Sverige?
– Det är så när det blir kallt.
– Då tar man till den el som finns till hands.
Fortum skulle enligt Kekkinen välkomna möjligheter att utöka kärnkraftskapaciteten i Sverige.
– Det skulle vara intressant att ha en framtida kärnkraftsbyggnation, helt klart.
– Vi tror på en bra mix av kärnkraft, vindkraft, vattenkraft och kraftvärme.
Att just kärnkraftverket i Barsebäck stängdes ned har Fortum ingen direkt åsikt om.
– Det var ju ett gammalt kärnkraftverk, och jag vet inte om det skulle vara lönsamt att köra igång det igen.
SCB har en hemsida på internet där man kan följa årliga energibalanser.






