GI och Atkins bästa bantning

Dagens kostråd gör sämst ifrån sig av de tre i en ny dietstudie.

Experter har länge bråkat om vilka kostråd som är bäst, både för befolkningen i allmänhet och för den växande skara som dras med övervikt och fetma. I ena skyttegraven ligger myndigheterna och lejonparten av Sveriges nutritionister, som anser att vetenskapen talar tyngst till förmån för den omhuldade tallriksmodellen. Enligt den ska man dra ned på fettet, begränsa proteinet men gärna äta en hel del kolhydrater – gärna bröd till varje måltid.

I andra skyttegraven ligger den omstridda allmänläkaren Annika Dahlqvist och andra som anser att det är kolhydraterna som är boven i folkhälsodramat. Inte fettet och inte proteinerna.

Båda sidor hänvisar till vetenskap och sunt förnuft, men det har varit ont om välgjorda, jämförande studier att luta sig mot. Den som nu presenteras i tidskriften New England Journal of Medicine är därför efterlängtad och kommer att nagelfaras i detalj av dem som har till uppgift att se över kostråden.

I studien ingick 322 medelålders personer, de flesta män, med fetma. De lottades till tre olika dietgrupper: lågfett-, lågkolhydrat- eller medelhavsdiet. Efter två år hade personerna i lågfettgruppen gått ned i genomsnitt 3,3 kilo, medan personerna i lågkolhydratgruppen hade blivit 5,5 kilo lättare och de på medelhavskost 4,6 kilo lättare.

Forskningsledaren Iris Shai hoppas att studien kan leda till skräddarsydda kostbehandlingar i framtiden.

– Baserade på vad patienten personligen föredrar, och på vilka de medicinska målen med behandlingen är, säger hon.