Fromlet varnar för självbelåtenhet

– Ofta när jag träffar utländska Sverigeexperter har de en mycket ljusare syn på den svenska ekonomin än vad jag har. Det återspeglas även i internationella rapporter, till exempel från OECD, där Sverige rankas relativt högt. Vad de ofta inte ser till är de strukturella problemen på den svenska arbetsmarknaden.

Hubert Fromlet menar att det är farligt att bara se till BNP-tillväxt, de officiella arbetslöshetssiffrorna, inflation och ränteläge.

– Ett av de största problemen i Sverige är arbetslösheten bland ungdomar och akademiker. Det här är något som borde prioriteras högst upp dagordningen istället för att sopas under mattan av regeringen.

Kan du peka på några specifika åtgärder som borde vidtas?

– Nej, jag vill inte lägga mig i arbetsmarknadspolitiken alltför mycket. Det finns andra som kan det bättre, men det handlar naturligtvis om incitamentfrågor.

– Många säger att allt kommer att lösas på några års sikt när 40-talisterna går i pension, men vad är det för tröst för de nyexaminerade som inte får jobb idag. Om några år kommer de att ha halkat efter allt för mycket för att vara intressanta på arbetsmarknaden.

Hur viktigt är det för ekonomin i sin helhet att få in dessa grupper på arbetsmarknaden?

– Det är ju ett enormt slöseri med humankapital. Vi förlorar många duktiga ungdomar utomlands som inte kommer tillbaka.

Hubert Fromlet poängterar att den svenska ekonomin går hyfsat bra, men att man aldrig får nöja sig.

– Bara för att det går hyfsat bra kan vi inte tro att vår modell är den enda som är riktig och vägra snegla på andra länder. Jag menar inte att vi ska ta över någon annans modell heller, men gärna plocka ut godbitarna.

Bland annat pekar Hubert Fromlet på Danmark, Irland och Holland som lyckats bättre med att få ned just ungdomsarbetslösheten.

Fromlet förespråkar även ett oberoende ekonomiskt råd av internationell modell som årligen rapporterar till regeringen. Rådet bör enligt Fromlet bestå av uteslutande akademiker, och gärna någon utländsk sådan.