Fritt fram efter Vaxholmsdom

Lönen till lettiska byggjobbare kan nu ligga under svenska snittlöner, kanske ännu lägre, anser EU-jurister.

Men LO är inte främmande för nya blockader.

EU:s domstol i Luxemburg slog i förra veckan fast att Byggnads gick för långt när man blockerade det lettiska företaget Lavals skolbygge i Vaxholm 2004. Domen var ett rejält bakslag för de svenska facken och för den svenska regeringen som stöttat Byggnads agerande.

Flera EU-jurister som TT talat med efter Luxemburgdomen bedömer att det nu är fritt fram för lettiska bolag i Sverige. Lönen till de lettiska jobbarna behöver inte ligga högre än den svenska minimilönen. Kanske betyder det till och med att lettiska företag nu kan utstationera lettiska arbetare på jobb i Sverige och nöja sig med löner på lettisk miniminivå, om företaget bara har ett lettiskt kollektivavtal där hemma.

– Det tror jag är riktigt uppfattat,säger Ulf Bernitz, professor i Europarätt vid Stockholms universitet, som menar att de svenska facken inte längre kan gå i konflikt mot bolag från andra EU-länder som har avtal på hemmaplan.

Arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin har redan kallat till överläggningar för att diskutera lagändringar med fack och arbetsgivare. Littorin konstaterade då att domen innebär en viss inskränkning i fackens konflikträtt. Och tills vidare gäller därmed en ny karta på den svenska arbetsmarknaden.

– Det blir en marig mellanperiod för facken, konstaterar Bernitz.

Jörgen Hettne, forskare i EG-rätt på Sieps, Svenska institutet för europapolitiska studier, gör en liknande tolkning. Efter beskedet i EU:s domstol får de svenska facken svårt att försvara sina avtal.

– Domstolen har underkänt den svenska lagstiftningen och därför är det Vilda Västern nu. Så för tillfället är det fritt fram. Bollen ligger nu hos facken, säger Hettne.

Ett av problemen som domstolen pekar på är att ett utländskt företag som tillfälligt vill arbeta i Sverige inte i förväg kan veta vilka löner man behöver betala. I de flesta EU-länder finns lagstadgade minimilöner som gör det lättare för de utländska företag att bedöma kostnaderna. Eftersom det saknas i Sverige är Byggnads för tillfället försvarslöst, anser Hettne.

– Ja, nu måste Byggnads ta fram ett förenklat avtal, ett instrument som kan användas mot de utländska företagen. Och där måste man också etablera någon form av minimilön, säger Hettne.

LO:s avtalssekreterare Erland Olauson medger att domen ställt till stora problem för facken. Och han bedömer att det krångliga byggnadsavtalet inte längre går att använda mot utländska företag.

– Det får man nog säga. Men om Byggnads struntar i att lägga fram hela byggavtalet och nöjer sig med att bara kräva ett löneavtal som inte avviker från vad svenska företag betalar och där lönen är tydligt angiven i avtalet, då är det fortfarande tillåtet att ta strid, tror Olauson.