Freestars stora revansch

I förra veckan blev det klart att Freestar via sitt dotterbolag Rahaxi ingått avtalet med kinesiska kreditkortsföretaget China Unionpay (CUP), som i praktiken är det enda kreditkortet i Kina.

För att kreditkort ska fungera, krävs databaserade processer bakom kulisserna som hanterar vem som har köpt vad och när.

Det är dessa processer som Freestar nu ska sköta åt CUP för kineser som reser utomlands, och det lär bli att göra för det finns över 1,5 miljarder CUP-kort utställda, och Freestar får nästan 1 krona per hanterat köp som varje kines gör med sitt CUP-kort.

Realtid.se har skrivit i flera omgångar om bolaget som utsatts för stora kontroverser. Många svenskar bedöms ha satsat pengar i bolaget.

Aktien har varit nere på 4-5 cent som lägst, men kom upp i 8-10 cent efter att avtalet äntligen blev klart i förra veckan.

Sedan dess har aktien återigen fallit tillbaka något till 5-6 cent i den allmänna börsoron. Optimismen är i vilket fall stor på företaget.

– Med Kina-avtalet på bordet, ser vi fram emot ökad omsättning genom vår transaktionshantering de kommande åren, säger Paul Egan i ett pressmeddelande.

Han är vd för Freestar och ordförande i dotterbolaget Rahaxi.

– Kina-avtalet är det alla har gått och väntat på för Freestar, säger aktiemäklaren Arthur Birstein på kanadensiska aktiemäklarfirman Union-Securities.

Han uppger att hans aktiekunder äger cirka 30 miljoner av de totalt 300 miljoner aktierna i Freestar.

Med en aktiekurs på 5,60 cent är hela Freestar värt knappt 100 miljoner kronor.

Enligt Birstein ligger det stora värdet i Freestar den databaserade lösning för kreditkorts-hantering som Rahaxi färdigställt, och som Kina-avtalet är ett kvitto på.

Lösningen är enligt honom ”EMV-certifierad”, det vill säga uppfyller de krav som ställs av organisationen EMV som består av kreditkortsföretagen Europay ägt av svenska banken SEB, samt Mastercard och Visa.

– En EMV-certifierad kreditkorts-hantering är inget man åstadkommer över en natt, säger Birstein och bedömer att det kostar nästan 300 miljoner kronor att få klart och tar 1,5 år.

Rahaxis EMV-certifierade system har i dagsläget en kapacitet på 80 miljoner kreditkortsköp i månaden. Kapaciteten kan ökas senare.

– Det är höga krav för att få en EMV-certifiering och kräver stora arbetsinsatser av många experter, säger han och anser nu att värdet på Freestar-aktien i första hand ligger i Rahaxis EMV-certifierade system för kreditkorts-hanteringen.

– Vi bedömer att värdet på Freestar-aktien till att börja med motsvarar kostnaden för att uppnå EMV-certifieringen. Det är en väldigt attraktiv tillgång, säger Birstein.

Uppköpsbud har tidigare förekommit. Företaget Planet Payment la ett bud på drygt 260 miljoner kronor för en tid sedan, men Freestars styrelse tackade nej.

– De försökte stjäla EMV-systemet. Men budet var för lågt. Det fanns inget värde i budet, säger Birstein.

Utöver kreditkorts-hanteringen, har Freestar enligt Birstein en verksamhet som säljer kreditkortsterminaler av märket Hypercom till butikerna där kundernas kreditkort dras.

Terminalerna installeras hos butiker och andra, vilket Freestar tar en månadskostnad för och underhållsavgifter.

Och för det tredje tillhandahåller Freestar enligt Birstein valutahandel som ytterligare komponent i kreditkortshanteringen. Det är till för att kunden faktureras i sin egen valuta men betalar i landets valuta där kunden är.

Uppbyggnaden av det EMV-certifierade systemet och att få CUP-avtalet till skott har enligt honom orsakat blod, svett och tårar hos Freestar, som valt att inte låna pengar för att finansiera satsningarna utan har betalat med egna aktier.

Satsningarna försenades långa tidsperioder och det var nyhetstorka från bolaget, vilket fick aktieägarna att förtvivla och kursen att falla.

Men nu anser Birstein att vändningen har kommit.

– CUP-avtalet är bara början. Nu kommer Freestar att ingå många liknande avtal framöver, säger han.

Andra avtal är med Global Refund som finns i 37 länder och har med momsåterbetalning att göra. Det förekommer särskilt på flygplatser till exempel.

Och även Monex där Freestar sköter kreditkortshanteringen för Ryanair och Hertz.

Bakgrunden till CUP-avtalet är att kinesiska nyhetsbyrån Shinwa fick höra talas om Freestar, och visste att Kina letade efter en lösning för hanteringen av CUP-kortet utomlands.

Shinwa tog därför på sig att agera mellanhand, och introducerade de ansvariga kineserna och Freestar med varandra.

Tillsammans utformade den databaserade lösning hos Freestar för hantering av CUP-korten i Europa.

Först gick kineserna och Freestar runt bland bankerna för att åstadkomma en lösning. Men bankerna hade inga system för att hantera det.

Då kom parterna överens om att Freestar själv skulle bygga lösningen, och så kunde bankerna koppla upp sig med Freestar.

Freestar har köpt 49 procent av konsultföretaget PLC Partners som hjälper bankerna att koppla upp sig med Freestar.

– PCL Partners tar miljonavgifter av bankerna för detta arbete, säger Birstein.

– Blickar vi framåt så är Frankrike bara början. Freestar siktar internationellt, i första steget över hela Europa. Tanken är inte bara att hantera kreditkorts-köp i ett enstaka land.

Med Kina-avtalet på plats bedömer Birstein att det kommer att locka nya kreditkortsföretag att ingå avtal med Freestar.

– Kina är en prestigefylld kund. Det är en stat, och är något som många uppmärksammar.

Freestar går än så länge med förlust.

– Men företaget är skuldfritt, och har redan nu positiva kassaflöden i takt med att Kina-avtalet kommer igång.

– Det är en gigantisk marknad. Även om Kina-avtalet bara leder till att Freestar utnyttjar 10 procent av sin kapacitet, det vill säga 8 miljoner av totalt 80 miljoner transaktioner i månaden, så är aktien värd mer än nuvarande aktiekurs.

– Det kommer 700.000 kineser till Frankrike varje år. Det är bara ett land, men det kanske finns 18 länder som är relevanta i framtiden i hela Europa. Frankrike är bara ett land av många.

Birstein har stort förtroende för Freestar, vars vd och huvudägare Paul Egan utmålats som en skurk av svenska finansmannen Sören Moberg som anser sig lurad av Egan i en affär om Freestar-aktier.

– Tänk så här. Freestar ska hantera miljontals kinesers kreditkortsaffärer. Gissa om kinesiska staten gjort en noggrann undersökning av Freestar, innan de gjorde CUP-avtalet med Freestar.

– Vi har sett att CUP-avtalet är klart. Vems bedömning litar du mest på; Mobergs eller kinesernas? frågar sig Birstein.

Han anser att Moberg satt i system att tjäna pengar på att Freestar-aktien faller, genom att låna Freestar-aktier han inte äger och köpa tillbaka dem till lägre kurs. Det kallas för att blanka en aktie.

– Se bara på kursreaktionen när CUP-avtalet blev klart. Kursen steg först till 7,5 cent, men sedan öste de plötsligt ut 2,6 miljoner aktier. De hamrade ner aktien.

Freestars pressrelease om Kina-avtalet kom 23 juli. Birstein bedömer att det sålts 27 miljoner Freestar-aktier på marknaden under perioden 15-24 juli.

– Det är omöjligt att det finns så mycket aktier som sålts av vanliga investerare, bedömer Birstein.

Han bedömer att Moberg gaddat sig samman med andra investerare för att systematiskt pressa ner Freestar-aktien.

– Det senaste vi hörde är att Moberg allierade sig med en brittisk investerare, som är en känd storblankare. Oliver hette han tror jag.

– De här killarna letar bolag de kan manipulera. Det här är inte lika stort som Disney som är ett jättestort börsbolag här i USA. Det går inte att manipulera Disney-aktien. Men Freestar-aktien är lätt att manipulera.

Moberg skulle göra en affär med Freestar och kom över 25-50 miljoner aktier i bolaget, men affären avbröts och Moberg blev oense med Freestar-ledningen och ville inte lämna tillbaka aktierna.

Birstein pekar på att en domstol i USA fastslog att Moberg ”stal” aktierna och måste lämna tillbaka dem, och att Moberg arresteras om han sätter sin fot på amerikansk mark.

Enligt Birstein har Moberg använt dessa aktier som utgångspunkt för att blanka Freestar-aktien, men kanske även lyckats sälja fler än han förfogat över.

Birstein anger att han själv och Freestars ledning med Paul Egan i spetsen, blev bestörta när de såg Moberg hålla upp Freestar-aktierna på bild i en tidigare artikel på Realtid.se.

– Vi tyckte det var väldigt respektlöst både av Moberg, men även av Realtid.se som inte granskat domstolsbeslutet där det står om allt som Moberg har gjort, säger Birstein.

Enligt honom finns det dokument från domstolen med e-post där Moberg medger att han håller sig undan USA och rättsprocessen om Freestar där.

– Det medgivandet var avgörande för att domstolen skulle kunna fatta sitt beslut om Moberg, säger Birstein.

Han vidhåller att internationella domstolen i Haag har något med processen att göra, för att försöka komma åt Moberg.

Moberg själv framhöll att Haag-domstolen inte kan ha något med detta att göra, eftersom den bara handlägger ärenden mellan länder. När Realtid.se försökte få klarhet i detta från domstolen i Haag, verkade Mobergs beskrivning stämma.

– Men Realtid.se kan nog inte få reda på hela sanningen. Det pågår förberedelser som har med Haag-domstolen att göra, säger Birstein.

Han berättar nu om en kommande avgörande händelse som ska sätta stopp för blankarna med Moberg i spetsen.

– Freestar håller på att byta namn till Rahaxi, och kommer då även att byta kod för aktien, säger Birstein.

Det är den så kallade ”CUSIP-koden” som alla amerikanska aktier har.

För att byta till de nya aktierna, måste alla de gamla aktierna lämnas in.

En kund som har blankat en aktie via en aktiemäklarfirma, måste alltså först låna aktien av någon annan för att kunna sälja den i hopp om att senare köpa tillbaka den billigare.

För Freestar är det alltså enligt Birstein alla dessa lånade aktier hos olika aktiemäklarfirmor, som måste bytas ut till nya Rahaxi-aktier i samband med ändringen av CUSIP-koden.

Birstein uppger att det i stor utsträckning är danska banken Jyske Bank som bistått Moberg med blankningarna av Freestar-aktien.

Jyske har tidigare förnekat detta för Realtid.se, men enligt Birstein kan Moberg ha kumpaner på aktiemäklarfirmor och banker som inte följer reglerna men får betalt av Moberg ”under bordet”.

De kumpanerna kan enligt Birstein även ha hjälpt Moberg att sälja Freestar-aktier som han inte ens lånat. På det sättet skulle man teoretiskt sett kunna sälja ett oändligt antal aktier i ett bolag.

Problemet uppstår enligt Birstein när Moberg blankat Freestar-aktien via sådana kumpaner på aktiemäklafirmor i Europa, som i sin tur gett order till aktiemäklarfirmor i USA.

– I samband med ändringen av CUSIP-koden i höst, kommer den amerikanska värdepapperscentralen att gå till de berörda amerikanska aktiemäklarfirmorna och be om att få in Freestar-aktierna, säger Birstein.

– De amerikanska aktiemäklarfirmorna kommer sedan gå vidare och be om aktierna från de europeiska aktiemäklarfirmorna.

– Och då kommer vi att få se att de europeiska mäklarfirmorna inte kommer att kunna lämna tillbaka de stora mängder aktier som krävs i lån för att kunna blanka de volymer som Freestar-aktien blankats med.

Birstein förutspår att det kommer att gå så långt att aktiemäklarfirmor i Europa går i konkurs på grund av detta, även om det beror på att anställda agerat olovligt som kumpaner åt Moberg et al.

– När aktiemäklarfirmorna inte kan lämna in de aktier som krävs, kommer de att behöva köpa tillbaka Freestar-aktier för att täcka blankningen.

– Och då kommer de att upptäcka att det nästan inte finns några Freestar-aktier till salu. Det kommer att bli ett väldigt högt pris. Flera aktiemäklarfirmor kommer att gå omkull på grund av detta, säger Birstein.

Han bedömer att många av Freestars aktieägare är långsiktiga investerare som känner till bolagets tillgångar och potential.

– Vi talar kanske om en aktiekurs på 1 dollar per Freestar-aktie, innan folk vill börja sälja i större volymer. Har man blankat aktien under 10 cent, och tvingas köpa tillbaka på 1 dollar blir det enorma förluster.

Av Freestars 300 miljoner aktier, ligger enligt Birsten 200 miljoner aktier på ”fasta händer”. Vd Paul Egan 50 miljoner aktier och hans bror 35 miljoner aktier. Det finns både amerikanska och europeiska professionella kapitalförvaltare som äger Freestar-aktier.

Av återstående 100 miljoner aktier som ”handlas fritt” i Freestar-aktien, bedömer Birstein att hans kunder äger cirka 30 miljoner eller en tredjedel av den ”fria floaten”.

Brödernas aktier är oregistrerade, och måste registreras innan de kan säljas över börsen. Av de 300 miljoner utestående aktierna är det enligt Birstein kanske bara 150 miljoner som är registrerade och kan handlas över börsen.

Enligt Birstein har blankargänget uppskattningsvis sålt på ett illegalt sätt 50 miljoner Freestar-aktier som de inte ägde för i snitt 30 cent per aktie, och den vägen fått in nästan 90 miljoner kronor.

– Nu är de livrädda för att aktiekursen ska börja stiga, säger han.

Namnbytet från Freestar till Rahaxi och bytet av CUSIP-koden kommer enligt Birstein att äga rum före november.

Han medger att Paul Egan och hans bror kommer att sälja Freestar-aktier för 1,2 miljoner dollar i samband med det.

– De har inte tagit ut någon lön från företaget på två år, säger Birstein.

Freestars finansiella situation gjorde att bolaget skulle vara tvunget att att göra en nyemission och sälja nya aktier för att betala lönerna, vilket leder till utspädning av de gamla aktieägarnas aktieinnehav.

– Moberg fick Freestar-aktien att falla så lågt, att Egan inte ville skapa stor utspädning genom att få lön i form av aktier.

– Redan när aktien stod i 20 cent gjorde det ont hos Egan att få lön i form av aktier till den låga kursen och den stora utspädningen det ledde till.

Birstein delar inte Mobergs uppfattning att Egan gett nya Freestar-aktier till sig själv och sålt dem över börsen.

– Nya aktier har getts ut för att finansiera EMV-systemet. Det är ett medvetet val för att slippa ta lån, och väntas gynna aktieägarna mer.

Birstein oroas inte över att Egan utpekats av Moberg som en kasino- och bordell-ägare i Sydafrika.

– Jag har hört talas om kasino men inte någon bordell. Jag litar på att kinesiska staten gör en bättre bedömning av Freestar och Egan än Moberg.

Men Rahaxis Sverigebolag som tvångslikviderats?

– Det hade bara att göra med en rättstvist med bemanningsföretaget Manpower, säger Birstein.

– Manpower skickade en räkning på 879.000 kronor för ett arbete som enligt Paul Egan skulle kosta 293.000 kronor.

– Paul bad Manpower att förklara vad skillnaden berodde på, men det kunde de inte. Så Paul tog saken till domstol. Det låg affärsmässiga skäl bakom.

– Paul ansåg inte att Freestar skulle betala mer än vad som var motiverat, och gick vidare till det legala systemet.

Och påståendet att Freestar inte alls är Nasdaq-noterat?

– Freestar-aktien är noterad på OTC Bulletin Board som är en avdelning inom Nasdaq. Det är lätt för var och en att kontrollera. Det krävs inte mycket.

– OTC BB är som Nasdaqs småbolags-avdelning. Det finns regler där som på riktiga Nasdaq, men det är en annan avdelning än de stora bolagen som Microsoft.

– Det här är en semantisk fråga om man är ett ”fullvärdigt” Nasdaq-bolag eller ligger på OTC BB.

– Det är som att vi även har olika avdelningar av Torontobörsen, eller olika divisioner inom ishockeyn.

– Vi säger inte att Freestar är ett fullvärdigt Nasdaqbolag.