Förvaltaren på Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringslivs förvaltade kapital uppgår alltså till cirka 12 miljarder kronor.

Varför har Svenskt Näringsliv de pengarna? Det kallas alltså för er ”konfliktkassa”?

– Ja, det har lite olika namn. Jag tror vi kallar det för Svenskt Näringslivs placeringstillgångar, men det är en konfliktkassa kan man säga eller en konfliktfond, säger Oxhammar.

Syftet är att ersätta organisationens medlemsföretag när de lider ekonomisk skada vid arbetsmarknadskonflikter, ungefär som fackföreningarna har strejkkassor.

– När deras medlemmar går ut i strejk så får de ju ersättning via de här kassorna.

Har ni betalat ut pengar från konfliktkassan till era medlemsföretag i modern tid?

– Ja, det har vi absolut. Det är lustigt att folk hela tiden frågan om det egentligen är några konflikter nuförtiden, men det förekommer ganska ofta konflikter även om de mest är av det lite mindre slaget.

Exempelvis var det nyligen en konflikt som berörde VVS- och plåtföretag (VVS; Värme, Vatten och Sanitet det vill säga förenklat uttryckt rörmokeribolag).

Och under 2010 betalades närmare en halv miljard kronor till bolag verksamma med papperstillverkning.

– Då drabbades de av en lite längre konflikt så det blev ju dyrt och företagen i den branschen drabbades hårt.

Sedan när har Svenskt Näringslivs konfliktkassa byggts upp?

– Jag kan inte svara på exakt när den första kronan erlades till kassan, men det har skett under lång tid.

I början av 90-talet blev den så stor att medlemsföretagen inte längre ansågs behöva betala in pengar dit.

– Så sedan dess lever vi inte längre på medlemsföretagen utan på avkastningen från kassan.

Hur är pengarna i kassan placerade i dagsläget?

– Det är långsiktiga placeringar. Vår kassa ska ju leva vidare under lång, lång tid framåt.

Enligt Oxhammar finns det likheter med hur de statliga pensionsfonderna (AP-fonderna) har placerat sitt kapital.

– Vi har både räntebärande placeringar och aktier i portföljen, och så äger vi fastigheten ”Näringslivets hus” på Storgatan 19 i Stockholm. Det är vår fastighetsplacering så att säga, men det är ju en rätt stor fastighet.

Hur ser portföljfördelningen ut mellan räntebärande placeringar, aktier och fastigheten?

– Den kan ju variera men för närvarande utgör fastighetens värde cirka 7-8 procent av portföljen, och utöver det ligger drygt 50 procent av kapitalet placerat i aktier medan resterande delen utgörs av räntebärande placeringar.

Och hur har portföljens värdeutveckling varit?

– Över tid så har det gått bra om man får säga det själv.

Oxhammar har för sin del varit portföljens ansvarige chefsförvaltare sedan 2003, men han jobbade även med portföljen innan dess ända sedan 1992/1993.

– Så jag har hållit på nu i 20 år med det här.

Oxhammar är alltså ansvarig för förvaltningen av kassan och rapporterar till Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström.

För att utvärdera om förvaltningen går bra eller dåligt jämför sig Svenskt Näringsliv med olika jämförelseindex.

– Vi har benchmarks som alla andra kapitalförvaltare, och vi jämför oss även med livförsäkringsbolag och AP-fonder över tid.

Vad har portföljen haft för värdeförändring hittills i år?

– Vi redovisar det inte på det sättet utan i form av en totalavkastnings-tabell vilket livförsäkringsbolag och andra har. En sådan tabell redovisar vi i vår årsredovisning varje år.

Hur gick det under 2011 då?

– Det var ett ganska dåligt år tycker jag.

Totalt sett var portföljen ner 7,9 procent under 2011.

Som jämförelse har Svenskt Näringsliv haft samma benchmark i 20 år men nu bytt precis till en blandning av världsaktieindex och räntebärande placeringar i form av indexet OMRX T-bonds och 90 dagars statskuldsväxlar.

Dessutom jämför sig Svenskt Näringsliv med kapitalförvaltningen hos livförsäkringsbolag och AP-fonderna.

Några jämförelseindex brukar dock inte anges i Svenskt Näringslivs årsredovisning, utan det redovisar Oxhammar löpande till organisationens styrelse bland annat.

De jämförelser man kan göra för 2011 är exempelvis att Stockholmsbörsen föll med 13,5 procent medan världsaktieindex sjönk med 3,7 procent.

Svenskt Näringslivs jämförelseindex för räntebärande placeringar (som är en blandning av obligationer med kortfristiga och långfristiga löptider) var upp 7 procent.

Ett sammantaget jämförelseindex för Svenskt Näringsliv blir alltså en blandning av ovannämnda aktieindex och ränteindex.

Om det föll så kraftigt under 2011, hur har det i så fall gått hittills under 2012?

– Det har ju gått upp. Börsen har ju gått upp och även räntebärande, så det ser bra ut.

Oxhammar understryker dessutom att Svenskt Näringslivs kapitalförvaltning klarade sig bra under finanskrisen 2008/2009.

Hur lyckades ni med det?

– Vi brukar ha ganska försiktiga placeringar, så historiskt sett brukar vi vara lite bättre när det går ner. Orsaken till att vi klarade oss bra var väl dels en framgångsrik ”stock picking” skulle jag vilja säga, plus att vi gjorde bra ifrån oss på den räntebärande sidan.

Hur är fördelningen mellan svenska och utländska aktier i er aktieportfölj?

– Vi har väl ungefär 60 procent av vår totala aktieportfölj placerad i svenska aktier.

Och det är alltså inte bara en indexportfölj som följer börsindex?

– Nej, vi ägnar oss mer åt stock picking för vår svenska aktieportfölj.

Enligt Oxhammar är den svenska aktieportföljen koncentrerad till aktieinnehav i ett fåtal bolag.

– Vi avviker gärna från Stockholmsbörsens index i vår portföljsammansättning där och jämför oss inte direkt med det indexet, men gör det ändå eftersom man ju måste jämföra sig med något.

Vilka börsbolag har ni mest övervikt i nu?

– Vi har väl övervikt i nästan det mesta som vi har eftersom det är en så koncentrerad portfölj.

Vilka är era största aktieinnehav då?

– Vi brukar inte redovisa det. Det går ju att se på ”aktieägarservice” som du säkert känner till, men vi brukar inte tala om det. Och det varierar ju också – inte för att vi tradear på något sätt, men det är klart att våra aktieinnehav varierar. Ibland köper vi till aktier och ibland säljer vi.

Vilka branscher hör de börsbolag till som ni äger aktier i, i den svenska aktieportföljen?

– Det är en blandning av branscher.

Hur ser processen ut för hur ni väljer ut vilka aktier ni ska investera i? Utgår ni från aktieanalytikernas rekommendationer eller fattar ni egna beslut?

– Det är ju en kombination. Det är en ganska lång process. Dessutom så har det att göra med lång erfarenhet också och kontakter med börsbolag, vad analytiker säger samt vad kollegor och andra har för synpunkter. Så det är en ganska omfattande process.

Hur har er svenska aktieportfölj utvecklats sedan du började förvalta den?

– Den har gått bra.

Bättre än index?

– Ja.

Den har det?

– Ja. Du låter förvånad.

Det är ju bra gjort, för det är väl inte det lättaste att slå index?

– På lång sikt har det gått bra.

Är det några speciella banker eller så som ni anlitar som era aktiemäklare och analytiker?

– Det brukar vi inte nämna heller vilka det är, men vi anlitar ”de vanliga som finns” kan man säga.

Är det både svenska och utländska banker eller mest svenska?

– Det är mest svenska även om det händer att vi anlitar utländska också.

När det gäller Svenskt Näringslivs utländska aktieportfölj brukar organisationen inte placera så mycket direkt själva.

– Där upphandlar vi istället globala aktiefonder.

I den svenska aktieportföljen är Svenskt Näringsliv bland annat en av storägarna i klädbutikskedjan Kappahl, även om det innehavet är en liten del av den totala portföljen.

Enligt Kappahls hemsida är Svenskt Näringsliv Kappahls femte största aktieägare med en ägarandel på 3 procent per slutet av augusti 2012. Och Kappahl-aktien har fallit från en topp på nästan 50 kronor i slutet av 2007 till nuvarande börskurs på drygt 4 kronor.

Ni är väl besvikna över utvecklingen för Kappahl-aktiens börskurs?

– Ja, det är vi.

Varför köpte ni aktier där från början?

– Vi kommenterar inte enskilda aktieinnehav sådär. Det gör vi inte, men det sker utifrån en särskild process och ibland har man rätt och ibland har man fel. Förhoppningsvis har man mer rätt än fel.

Ligger ni bra till vad gäller förvaltningskostnaderna för er totala portfölj?

– Ja, det tror jag. Där är vi nog svårslagbara. De kostnaderna ligger väldigt lågt hos oss.

Finns det något skäl att lägga ut er kapitalförvaltning externt istället för att sköta det ”in house”?

– Nej, det finns inga planer på det vad jag vet. Det blir ju bara dyrare och sämre.

Oxhammars bakgrund är att han är makroekonom från början.

– Men det var på 80-talet så det är ”gamla synder”.

Innan han blev Svenskt Näringslivs chefsförvaltare 2003 jobbade han alltså redan tidigare sedan 1992 inom organisationen med kapitalförvaltningen på föregångarorganisationen SAF från början och sedan Svenskt Näringsliv sedan det bildades 2001.

Har du någon bonus kopplad till hur det går för Svenskt Näringslivs kapitalförvaltning?

– Nej, jag har ingen bonus.

Vill du säga vad du tjänar i fast lön?

– Nej.

Hur gammal är du?

– 54 år.

Kommer du att fortsätta som chefsförvaltare på Svenskt Näringsliv framöver?

– Det vet man inte.

Men som det ser ut nu så kommer du att göra det i alla fall?

– Ja.

Det finns väl inte så många kapitalförvaltande aktörer i Sverige som är lika stora som ni?

– Det finns en handfull jättestora i form av AP-fonderna och livförsäkringsbolagen. Därefter är det ett ganska långt steg ner till vår nivå, och i den storlekskategorin finns det också en handfull aktörer. Sedan är det ett ganska långt steg igen ner till mindre storlekar.

Uppvaktas ni hårt av banker och så som vill sälja in sina tjänster hos er?

– Ja, den här branschen är ju till 90 procent baserad på ”försäljning”.

Det är så?

– Ja.

Blir man bjuden på mutresor och liknande?

– Nej, förvånansvärt nog inte. Det är ingen som har kommit på tanken med att muta och mutor. Men det är klart att man äter middag och luncher och sådär. Det gör man ju, men det kallar inte jag för mutor.

Och det är du som blir bjuden på det då så att säga?

– Ja. För det mesta är det jag som går på sådana saker. Det är det, på yp företagspresentationer och så. Då kan man ju få en laxbit.

Men det händer även att du blir bjuden på fin restaurang eller så av någon aktieanalytiker eller mäklare?

– Det händer ju att vi blir bjudna på resor för investerare och så vidare, men då betalar ju vi resorna själva och hotell.

Finns det många duktiga placeringsrådgivare eller känner du att du klarar det här bättre själv?

– Det är klart att man måste ha rådgivare. Sedan behöver man kanske inte lyssna till dem alla, men det är klart att man måste prata med folk. Det ingår ju, annars går det inte.

Vill du peka ut någon speciell som är duktig?

– Nej, det vill jag inte göra.