Färre styrelsekvinnor en skröna

Det anser SIS Ägarservice som tycker att Folksam och Andra AP-fonden har konstiga urval i sina mätningar.

Har antalet kvinnor i börsbolagens styrelserum ökat eller minskat det senaste året? Tja, det beror på vem man frågar. Det mesta går att påvisa med statistik.

I slutet av maj slog Folksam på stora trumman och basunerade ut att de kvinnliga styrelserepresentanterna har blivit färre. Samma tongångar har ekat från statliga Andra AP-fonden. Fel, menar SIS Ägarservice, andelen kvinnor i svenska börsstyrelser har ökat med 0,7 procentenheter sedan i fjol. Det visar en granskning av 280 jämförbara bolag noterade på Stockholms- och NGM-börsen med säte i Sverige.

– De 280 företag som fanns där för ett år sedan och som finns i dag har gått från 18,0 procent till 18,7 procent. Large Cap-företagen som fanns har gått från 22,3 procent till 23,3 procent, säger Sven-Ivan Sundqvist, grundare av SIS Ägarservice.

Ett bolag som Autoliv, med hemvist i New York och med 12 män födda 1960 eller tidigare i styrelsen, ingår alltså inte i SIS undersökning.

– Jag tycker det är konstigt att ta med bolag som inte har sin hemvist i Sverige och som inte faller under svensk lag eller svensk kod, säger Sundqvist.

Börsbolagen rankar fortfarande manlig kompetens högre än kvinnlig. I alla fall vad gäller arvoden. Bäst betald är Marcus Wallenberg som genom sina fyra styrelseuppdrag, varav tre som ordförande, drar in 6,2 miljoner kronor i år. Det är nästan tre gånger så mycket som den högst betalda kvinnan Ulla Litzén tjänar. Hon kan räkna med knappt 2,2 miljoner kronor för sitt arbete i sex börsstyrelser. Bäst betald styrelseordförande är Michael Treschow som får knappt 3,8 miljoner kronor från Ericsson i år.