Färre behöriga till gymnasiet

När höstterminen börjar står 11,4 procent av sextonåringarna utanför gymnasiets ordinarie program, därför att de inte har godkänt betyg i matematik, svenska eller engelska. Det är den högsta andelen sedan det nya betygssystemet infördes, enligt Skolverkets preliminära statistik.

Skolminister Jan Björklund (fp) förutser inga förändringar i utvecklingen de närmaste åren:

– Att resultaten i svensk skola sjunker är en kontinuerlig utveckling som pågått i årtionden. Vi kommer att fortsätta att ha låga resultat, till och med sjunkande resultat till dess de stora skolpolitiska reformer vi är i färd med att genomföra börjar ge avtryck. Det dröjer ett antal år.

De reformer han syftar på är nationella prov i årskurs tre, utbildning av speciallärare, ny lärarutbildning och tidigare betyg.

– De resultat vi har i dag beror på skolpolitiska missgrepp på 1970- och 80-talen och början av 90-talet. Skolpolitik är något mycket långsiktig. Satsar vi på nationella prov i årskurs tre och sätter in speciallärare på lågstadiet kan var och en räkna ut hur länge det dröjer innan det ger avtryck i grundskolans slutresultat, säger Jan Björklund.

I fjol var det 10,5 procent av niondeklassarna som inte var behöriga till gymnasieskolan. Årets ökning beror främst på att fler inte klarat matematiken – 8,5 procent. Motsvarande andel för engelska var 7,3 procent och för svenska 4,7 procent och för svenska som andraspråk 24,1.

– Det är oacceptabelt att allt fler ungdomar blir berövade möjligheten att gå gymnasieskolan. Detta är en bekymmersam, för att inte säga allvarlig, situation, säger Skolverkets generaldirektör Per Thullberg.

– Det har varit exceptionellt stora årskullar vilket kan ha lett till stora grupper och fler elever per lärare. Men kommunerna måste ju se till att det finns en individanpassning i undervisningen.

En annan möjlig förklaring är att Skolverket dykt ned på att många skolor sätter orättvist höga – eller låga – betyg. Detta har Skolverket sett när det jämfört skolornas resultat i de nationella proven och betygen. I matematik och svenska är det vanligare att lärarna höjer betyget i jämförelse med provresultatet. En förklaring kan vara att lärarna känner press att inte underkänna sina elever. Per Thullberg tror att Skolverkets påpekanden kan ha bidragit till att fler elever nu underkänns.

– Bilden kan alltså ha blivit mer rättvisande, säger han.

De elever som inte klarar behörighetskravet till gymnasieskolan, det vill säga godkända betyg i matematik, engelska och svenska, får i stället börja på gymnasiets individuella program.