EU vill att Europas hushåll ska sluta parkera pengar på bankkonton och i stället köpa aktier och obligationer. Men trots nya investeringskonton, skatteförslag och en plan för att stärka kapitalmarknaderna är motståndet starkt.
EU:s kapitalmarknad haltar – spararna flyr börsen
I hela EU ligger 11 biljoner euro och skvalpar på bankkonton. För unionens politiker är det en outnyttjad motor för tillväxt.
För att få hushållen att börja investera i aktier, fonder och obligationer lanseras nu spar- och investeringskonto, ett slags europeiskt ISK där sparare kan köpa värdepapper för så lite som tio euro i månaden.
Målet är att 70 procent av kapitalet som finns på bankkonton ska hamna i europeiska tillgångar.
EU har låtit sig inspireras av Japans NISA-konton och brittiska SIPP.
”Det är ett långsiktigt arbete att förändra hur Europa finansierar sin ekonomi och hur européer ser på sparande”, säger EU-kommissionären Maria Luís Albuquerque.
Läs också: Investerarna rycker på axlarna åt krigslarm och inflation. Realtid
Motarbetas av medlemsländerna
Samtidigt motverkas ambitionerna av politiska beslut i medlemsländerna, skriver Bloomberg.
I Nederländerna finns ett förslag om en skatt på 36 procent av orealiserade vinster. Lettland har höjt kapitalskatten från 20 till 25,5 procent. Och i Rumänien ökade skatten på utdelningar från 10 till 16 procent.
Det är knappast incitament som får sparare att lämna bankkontot.
Den tidigare centralbankschefen Jacques de Larosière är uppgiven.
”Vi säger att vi vill ha en enad marknad, men samtidigt exporterar vi kapital ut ur regionen”, säger han.
IMF har samtidigt varnat för att Europas fragmenterade kapitalmarknader och återkommande skattehöjningar riskerar att driva kapital bort från regionen.
Läs även: Ekobrottsutredare köpte aktier för 165 miljoner. Realtid
Lettland: landet som inte litar på börsen
Lettland är ett av EU:s tydligaste exempel på problemet. Här har hushållen 87 procent av sina finansiella tillgångar på bankkonton och bara 1,2 procent i aktier.
Misstron har sin bakgrund i landets historia. Efter Sovjetunionens fall följde bankkrascher, valutakaos och förlorade besparingar.
”Problemet är psykologi, folk tror inte på systemet”, säger juristen Andris Tauriņš, vars föräldrar har förlorat allt mer än en gång.
Lettlands aktiemarknad är dessutom minimal. Nasdaq Riga har bara åtta noterade bolag, och staten har varit långsam med att lista ägarandelar i statliga företag.
Samtidigt lockar staten sparare bort från börsen genom skattefria statsobligationer.
”Vi behöver en modig plan för börsnoteringar”, menar Uldis Cērps, chef för Finance Latvia Association.
Missa inte: Miljoner saknades: Skyllde på glömda pärmar. Realtid
