EU i första test för klimatmål

Veckans toppmöte blir ett första rejält test på om EU-länderna kan komma överens internt.

Torsdagens och fredagens möte innebär ett första tillfälle för EU-ländernas ledare att gemensamt reagera på det energi- och klimatpaket som EU-kommissionen lade fram för snart två månader sedan.

Paketet innehåller förslag för hur EU ska klara att sänka utsläppen av koldioxid med 20 procent till 2020, hur det ska gå till att öka andelen förnybar energi till 20 procent 2020 och andelen biobränsle i transportsektorn till 10 procent samma år.

Det anger också, översiktligt, hur EU ska klara att minska utsläppen med 30 procent om den övriga världen ansluter.

Men förslagen, som innehåller specifika mål för varje medlemsland, har mötts av kritik.

– Jag önskar dem som vill ändra på dem lycka till, vi gör det inte, sade EU-kommissionens ordförande José Barroso inför toppmötet.

Att hålla fast vid målen, som slogs fast i mars förra året, handlar om trovärdighet.

Statsminister Fredrik Reinfeldt tror att målen och de nationella beting som medlemsländerna fått ligger fast.

– Många kommer att säga att vi inte kommer att kunna finansiera den snabba omställning som krävs, sade Reinfeldt i samband med ett nordisk-baltiskt statsministermöte timmarna före toppmöten.

Krav kommer därför resas på att länderna ska kunna tillgodoräkna sig utsläppsminskningar genom investeringar i utlandet. Också Sverige vill ha större sådana möjligheter än vad kommissionen föreslagit.

En rad länder, understödda av såväl Europafacket som näringslivets Business Europe, varnar för att kraven kan bli för tuffa för industrier som förbrukar mycket energi. Stål-, kemi- och cementindustrin pekas ut som sårbara för konkurrens från Kina, Indien och andra snabbväxarländer. Särskilt om det inte skulle bli något globalt klimatavtal.

Finland och Sverige vill säkra villkor som gör att skogsindustrin kan överleva under de nya miljökraven.

EU-kommissionen ska om några år komma med ett förslag till vilka energiintensiva branscher som ska slippa köpa utsläppsrätter för koldioxid, och i stället få dem gratis. Men industrin och flera länder pressar på för att för få besked tidigare än så.

En känslig fråga är framtiden för Litauens åldrade kärnkraftverk Ignalina. EU och Litauen har en överenskommelse att det ska stängas på grund av säkerhetsskäl. Men Litauen vill köra det ytterligare en tid för att vara säker på att klara sitt energibehov.

Vare sig Sverige eller Danmark vill gå med på det.

– Det är rimligt att kraftverk av Tjernobyltyp stängs, säger Reinfeldt.