Ericsson har jättekassa – lånar pengar av staten

Enligt rapporten som offentliggjordes under fredagsmorgonen (26 oktober 2012) hade Ericsson en nettokassa (förenklat beräknat som kassa minus räntebärande skulder) på 29 miljarder kronor i slutet av september 2012.

Det är ganska mycket i relation till att hela Ericsson totalt är värt 191 miljarder kronor på börsen i skrivande stund.

Och kassan ökade med cirka tre miljarder kronor under det tredje kvartalet från 26 miljarder kronor i slutet av juni 2012.

Ökningen berodde enligt rapporten i huvudsak på positivt kassaflöde i Ericssons rörelse.

Ericssons totala ”bruttokassa” (det vill säga före avdrag för räntebärande skulder) uppgick till 69 miljarder kronor i slutet av september 2012. Bruttokassan uppges bestå av kassa, likvida medel och kortfristiga investeringar.

De räntebärande skulder som Ericsson har, har lagts om till nya lån under kvartalet. Så här står det i rapporten:

”Ericsson har under kvartalet genomfört återfinansieringsaktiviteter för att förlänga den genomsnittliga förfalloprofilen och för att ytterligare diversifiera lånestrukturen.”

Men trots sin starka ekonomiska ställning framgår det av Ericssons resultatrapport att bolaget även har lånat pengar av den statligt ägda Nordiska Investeringsbanken.

Det är ett lån på motsvarande 1,3 miljarder kronor som tagits. Syftet är enligt Ericsson att stödja bolagets forsknings- och utvecklingsaktiviteter i Sverige och Finland ”för att vidareutveckla nästa generations mobil- och bredbandsteknologi”.

Nordiska Investeringsbanken har sökts för kommentarer. I bankens styrelse sitter bland annat Anna Björnermark från finansdepartementet. Hon är biträdande enhetschef på ”enheten för internationella finansiella institutioner” som ingår i finansdepartementet.

Realtid.se får tag på Björnermark.

– För varje projekt som Nordiska Investeringsbanken lånar ut pengar till, så tittar man på hur lånet bidrar till att uppfylla bankens uppdrag att främja konkurrenskraft och/eller miljö. Jag gissar att de pengar Ericsson har lånat är avsedda för någon satsning på forskning och utveckling, och för sådant brukar man titta lite bredare på vilka effekter det kan ge utöver bara hos det lånande företaget. Det kan ge effekter för samhället i övrigt också. Det kan vara andra företag som drar nytta av det, eller att det kommer till stånd samarbeten med universitet och liknande. Så den allmänna konkurrenskraften främjas genom forsknings- och utvecklingssatsningar, säger hon.

Björnermark pekar även på att banken normalt har möjlighet att ge lån med långa löptider som är längre än vad ett företag självt normalt kan hitta på marknaden.

– Ett lån som det här till Ericsson uppfyller alltså bankens mandat att främja konkurrenskraften i bankens ägarländer, säger hon.

Björnermark påpekar att hon bara är suppleant i Nordiska Investeringsbankens styrelse, medan Sven Hegelund är den ordinarie styrelseledamoten från Sverige i styrelsen. Han har tidigare jobbat på finansdepartementet och på senare år är han heltidsarbetande styrelseledamot i styrelsen för den Londonbaserade Europeiska Investeringsbankens (EIB) som har fokus på Östeuropa-relaterade lån.

Enligt Björnermark har Nordiska Investeringsbanken i dagsläget lånat ut totalt 15 miljarder euro varav en nyutlåning på 1,5-2 miljarder euro görs per år.

Följer banken upp om lånen ger avsedda effekter?

– Banken följer i första hand upp att låntagarna betalar tillbaka lånen, men kanske inte vad spridningseffekten har blivit av exempelvis ökade satsningar på forsknings och utveckling. Något sådant görs inte, men diskussioner pågår om att det borde ske. Sverige har tagit upp att det borde göras sådana uppföljningar.

Så här står det om Ericssons lån från Nordiska Investeringsbanken i fredagens resultatrapport från Ericsson:

”LÅN MED NORDISKA INVESTERINGSBANKEN

Den 20 juli 2012 skrev Ericsson på för låneavtal med Nordiska Investeringsbanken (NIB). Lånet uppgår till EUR 0,15 miljarder (eller motsvarande belopp i USD) och är fördelat på två lika delar med löptider över sju respektive nio år.

Lånet stöder Ericssons FoU-aktiviteter i Sverige och Finland för att vidareutveckla nästa generations mobil- och bredbandsteknologi.

Investeringsperioden löper från 2012 till 2014.

Lånet återfinansierar lån som förfaller, förlänger den genomsnittliga förfalloprofilen och diversifierar finansieringskällorna ytterligare.”

Nordiska Investeringsbanken (NIB) är baserad i Helsingfors. Så här beskrivs NIB på sin hemsida:

”NIB är en internationell finansinstitution som ägs av de åtta medlemsländerna Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge och Sverige.”

”Nordiska Investeringsbanken – De nordiska och baltiska ländernas internationella finansinstitution

NIB finansierar projekt som ökar konkurrenskraften och gynnar miljön.

Banken beviljar långfristiga lån och garantier på marknadsmässiga villkor till sina kunder inom den offentliga och privata sektorn.

NIB:s finansieringsverksamhet fokuserar på följande sektorer:

• Energi och miljö

• Infrastruktur och telekommunikation

• Tungindustri och maskinteknik

• Konsumentvaror och service

• Finansinstitutioner och SMF”

NIB hade enligt sin hemsida en total utlåning på 15 miljarder euro per augusti 2012. Banken hade då cirka 180 personer anställda.