Dumbussig deadline förstör antagningen

– Rena upprättningar av ett beslut som är fattat på felaktig grund är extremt sällsynt, säger Pierre Bastin, enhetschef för antagningsproduktion hos Verket för högskoleservice, VHS, som sköter urvalet.

– Förra året låg vi på 0,1 procent.

Med 300.000 sökande innebär det ändå 300 felbeslut.

Ibland gör det inget. Till de flesta utbildningar är det ingen konkurrens.

– En tredjedel, kanske hälften, leder till platsdiskussioner, säger Pierre Bastin.

Drygt hundra studenter får alltså höra att de inte kommit in på sin utbildning, fastän de egentligen borde konkurrerat ut andra som fått plats.

Orsakerna varierar. Det händer att skolan gjort formella fel i slutbetyget.

– Det finns en del gymnasieskolor som gör underliga saker med betygen som ställer till det. Det kan inte den sökande rå för. En del rektorer skulle kanske behöva gå en utbildning i hur man sätter betyg, säger Pierre Bastin.

Den nationella betygsdatabasen för gymnasiet har förbättrat precisionen.

Det är vanligare att något saknas. Missförstånd på telefon om betygen är en vanlig orsak.

– ”Har jag skickat allt jag behöver”, frågar studenten. ”Ja”, säger en stressad handläggare – men ser inte att du sitter på ett ytterligare papper. Grundinstruktionen hos oss är därför alltid: ställ kontrollfrågor!

Pierre Bastin konstaterar att det är möjligt att både Posten och VHS slarvar bort papper.

– Eller att du mot förmodan själv glömt att skicka in det.

Särskilt svårt blir det när myndigheten vill försöka hinna med att ta hänsyn till handlingar som kommer in för sent.

Då får den sökande inget kontrollbesked innan antagningsbeslutet och kan alltså inte själv kontrollera att allt blivit rätt.

Eftersom 15 procent av alla som ansöker aldrig skickar in sina betyg så saknas det ofta handlingar när VHS gör urvalet.

– Det är inget konstigt för oss att det saknas papper, säger Pierre Bastin.

– Men 90 procent kollar själva sina meriter. Förut var det mycket vanligare med fel.

När någon felaktigt nekas plats, innebär det också att någon annan felaktigt får den platsen.

Misstagen drabbar enskilda studenter hårdare än högskolan.

Högskolorna får betalt för varje student som klarar sin utbildning. Att studenter hoppar av eller inte ens söker till en utbildning är värre än att hantera krockar.

– Skulle för många dyka upp ser de det som ett positivt problem.

Om myndigheterna gjort fel, så måste högskolan ta emot ytterligare en studerande – även om det inte finns plats.

Gynnande beslut kan inte tas tillbaka enligt Förvaltningslagen. Det är olagligt att neka någon plats som redan fått besked att hon blivit antagen.

Men trots hundratalet felantagningar behöver högskolorna i praktiken sällan ordna plats för en extra student.

De flesta högskolor räknar med att omkring en femtedel av alla antagna tackar nej.

Också på läkarutbildningen är det många antagna som tackar nej, fastän det är svårt att komma in.

– De kan ju komma in överallt, säger Pierre Bastin.

Den ratade platsen går då först till den som fått upprättelse – till besvikelse för någon på reservplats.

Den bittraste striden kommer senare i sommar när de som hamnat på reservplats får besked.