Bolag får både höjd och sänkt skatt

Det är kryphål i skattesystemet som Borg vill täppa till genom ändrade regler från årsskiftet. Två sådana förslag är ute på remiss.

Bland annat har Skatteverket upptäckt en koncernintern skatteplanering, där ränteintäkter redovisas i skatteparadis samtidigt som ränteutgifter dras av i Sverige, så kallade räntesnurror. Skattebortfallet beräknas till sju miljarder om året.

Även möjligheten för handelsbolag att göra avdrag för interna försäljningar av fastigheter ska stoppas.

– Vi har inget som helst intresse av att öka skatterna för bolagen och därför ska de återbördas, sade Borg vid moderaternas ekonomiska seminarium i Visby på fredagen.

– Det är bolagsskatter som skärps och därför är det naturligt att det är de som samtidigt sänks.

Den svenska bolagsskatten på 28 procent har legat stilla sedan mitten av 1990-talet. När den fastställdes hamnade Sverige på en jämförelsevis låg skattenivå. Men sedan dess har en lång rad länder sänkt sina bolagsskatter, däribland Danmark förra året. Även Storbritannien, Tyskland och Italien har gjort sänkningar under de senaste åren och i Frankrike pågår en diskussion.

– Det är ett bekymmer om vi hamnar på efterkälken. Irland och de baltiska länderna har haft väldigt stora framgångar med sänkta bolagsskatter, sade Borg, som utlovar en bred översyn av företagsbeskattningen för att hitta olika regler som underlättar företagsamheten i budgeten i höst.

Men Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström sågar Borgs förslag om de så kallade räntesnurrorna.

– Det här är ett riktigt dåligt förslag, säger Bäckström.

Han har förståelse för att finansministern vill täppa till möjligheterna att göra tveksamma skatteupplägg, men samtidigt kommer förslaget att stoppa tiotusentals andra transaktioner, enligt Bäckström.

– Nu gör man ett förslag som slår blint mot många olika transaktioner som är högst legitima i näringslivet. Det kan inte de stora företagen leva med, säger Bäckström.

Han tror inte heller att Anders Borg kommer att kunna dra in 7 miljarder kronor på förslaget.

– Det är inte alls säkert att företagen tar hem pengarna. Sju miljarder kommer man inte att få in, säger Bäckström.

Han tror också att det kan avskräcka företag att förlägga sina huvudkontor i Sverige.

– I vart fall lockar det inte företag att komma hit med sina huvudkontor, säger Bäckström.

Bolagsskatten har tidigare inte varit en skatt som politiker och näringslivets företrädare lyft fram. Men när fp-ledaren Jan Björklund anlände till politikerveckan i Visby i söndags hade han med sig en ekonomisk rapport, där ett nytt krav var sänkt bolagsskatt.