Bloggfavorit rasar över Wallenbergs bonusar

– Bonusprogrammet, som Investor och andra bolag inom Wallenberg-sfären lagt fram, är i högsta grad oacceptabelt för aktieägarna, skriver Renvall i ett färskt blogginlägg.

Renvall skriver att medan de anställdas löner hålls nere och produktionen ständigt skruvas upp genom rationaliseringar, finns inga motsvarande steg att visa rim och reson i ökningar av styrelsens arvoden och den verkställande ledningens ersättningar.

– Förhållandet mellan ”rövarbaronernas” ersättningar och den vanlige anställde har helt spårat ur, och det finns inte längre någon rimlig måttstock på arbetsprestationer och hur dessa skall ersättas på den högsta nivån.

– Det verkar mera ha blivit ett mode och en tävlan mellan näringslivets toppar vem som skall toppa löne- och bonusligan. Det är min absoluta uppfattning att detta skadar företagens långsiktiga utveckling, och därmed är det skadligt för Sverige.

Wallenbergsfamiljen har enligt Renvall i tidigare generationer varit till synes måttfulla och arbetat långsiktigt för utveckling av näringslivet.

– Jag hoppas att de kan begrunda detta och på nytt ta initiativ som kan bli ett föredöme och rättesnöre för näringslivet i övrigt. Det skulle återge familjen dess ursprungliga ställning och värdighet.

Renvall föredrar en bonusmodell där alla anställda i företagen, och inte bara direktörerna, får ta del.

– Jag skulle vara mycket positiv till en modell där bonusprogram omfattar samtliga anställda, och där utfallande bonus omvandlas till aktier för utdelning till alla anställda inom bolaget.

– Det är oerhört viktigt att incitament finns för de anställda som skall genomföra strategier och göra jobbet! säger han och anser att det bara bidrar till en ”destruktiv atmosfär” om man inte involverar de anställda.

Renvall utgår ifrån att en bolagstyrelse gör sitt bästa för att öka värdet för bolagets aktieägare.

– Detta kräver dock en rimlig balans och en god atmosfär i företaget mellan styrelse, verkställande ledning och de anställda. Dessa måste känna sitt värde i företaget, och ha mål och incitament för sitt arbete.

Renvall deltog själv på några av vårens bolagsstämmor i Wallenberg-bolagen.

– Jag kunde bevittna hur institutionella storägare såsom pensions- och aktiefonder, som sitter på aktiemajoritet, körde över tiotusentals aktieägare när det gäller bonusprogrammen, skriver han.

Renvall bedömer att ett tusental av respektive bolags totalt cirka 25.000–40.000 aktieägare närvarade på stämmorna i de olika Wallenberg-bolagen.

– Samtidigt deltog 10–15 institutionella chefer med större rösträtt, som kunde utmanövrera minoritetsaktieägarnas ställningstagande för en eventuell ändring i bonusprogrammet.

Enligt Renvall får de flesta institutionella chefer också bonus.

– Därför springer de ”kompisarnas” ärende på bolagsstämman, skriver han.

– Jag kan inte förstå hur dessa högt uppsatta personer har moral att försvara bonussystemet, samtidigt som de andra anställda i bolaget inte får dela med i bonusprogrammet.

Enligt Renvall urholkas företagens disponibla vinstmedel om man har bonusprogram enbart för höga direktörer.

– Det ger minoritetsaktieägarna en nackdel i förhållande till institutionella ägare, vars företrädare personligen gynnas genom att hålla god min och att låta sig smörjas.

– Därmed påverkas trovärdigheten för bolagstyrelsens arbete negativt.

Jacob Wallenberg och Lars Hässler har tidigare skrivit debattinlägg i ämnet. Renvall kritiserar Wallenbergs replik till Hässler.

– Jacob Wallenberg börjar med att beskylla Lars Hässler för svepande omdömen, motstridiga påståenden och missuppfattningar – som det här inte finns utrymme att kommentera.

– Jag konstaterar bara att det är ett fult knep och rätt raljant av Wallenberg. Ska man bemöta någons fel ska man klargöra dessa och inte bara svamla rent övergripande med svepande omdömen.

Wallenberg skriver att utgångspunkten för Investors övergripande uppgift är att skapa värde för sina aktieägare genom att bygga företag.

– Investor har möjligheter att bygga så oändligt mycket mer om de inte vräker ut mycket pengar på rövarbaronerna. För att era innehav ska bli mer konkurrenskraftiga som möjligt borde bonusprogrammet ändras till anställdas favör. Det kan leda till förbättrad långsiktiga värdeutveckling för både bolagets aktieägare och anställda med större tilltro för framtiden, skriver Renvall.

Slutligen beskriver Wallenberg den totala ersättningens konstruktion.

– Han berör dock inte med ett ord det faktum som en allt större allmänhet ifrågsätter: Det är den absoluta nivån på den totala ersättningen, skriver Renvall.

Wallenbergsfamiljen har enligt Renvall i tidigare generationer vait till synes måttfulla och arbetat långsiktigt för utveckling av näringslivet.

– Jag hoppas att de kan begrunda detta och på nytt ta initiativ som kan bli ett föredöme och rättsnöre för näringslivet i övrigt. Det skulle återge familjen dess ursprungliga ställning och värdighet.

Ian Hammar

ian.hammar@realtid.se

08-545 87 151