Bara ryssar?

Riksdagen har fått mer än 6,6 miljoner protestmejl mot FRA-lagen.

Trycket på själva FRA är inte riktigt lika högt. Svenskarna har inte gjort särskilt mycket för att ta reda på om de har någon verklig orsak till oro.

Kanske räcker det med obekräftade uppgifter att signalspaningen bara avser Ryssland, för inte ens beslutsfattarna vet vad som finns i FRA:s register.

Alla och envar har enligt grundlagen rätt att få veta om myndigheterna registrerar information om dem själva.

Innan riksdagen röstade om den nya lagen hade ingen frågat FRA om det. Inte ett enda sådan ärende inkom till fra från den 1 januari till och med den 17 juni.

Nu finns 82 ärenden där någon försökt att förmå myndigheten att lämna ut offentliga handlingar.

”En övervägande del av dessa ärenden avser begäran att få ut samtliga handlingar som finns hos FRA där frågeställaren förekommer”, skriver myndigheten jurister till Realtid.se.

FRA är skyldiga att svara alla som frågar. Att det saknas folk är inte relevant, enligt JO och JK. I praktiken har myndigheterna ett par dagar på sig enligt praxis i beslut från riksdagens ombudsmän, JO, och regeringens motsvarighet justitiekanslern, JK, som båda har till uppgift att övervaka svenska myndigheter.

Handlingar som inte omfattas av sekretess måste FRA lämna ut omedelbart vid personligt besök och inom ett par dagar på mejl. Vid varje begäran måste FRA på nytt pröva om känsliga uppgifter omfattas av sekretess. I så fall är myndigheten skyldig att motivera beslutet.

Men ingen har fått svar.

”FRA handlägger dessa förfrågningar för närvarande genom att söka i myndighetens olika diarier och uppgiftssamlingar. Några slutliga besked till de frågeställare som begärt uppgifter om sig har ännu inte lämnats”, skriver FRA.

Ingen har klagat hos JO eller JK.

FRA har bett om kompletteringar från dem som inte preciserat att deras begäran avser handlingar i exempelvis underrättelseverksamheten. De som mejlat och hänvisar till personluppgiftslagen måste komplettera med en underskriven begäran.

Myndigheten lovar att skicka de första svaren under veckan.

FRA ska ju också övervakas av den nya myndigheten Försvarets Underrättelsenämnd, som i sig själv är skyldig att efterleva offentlighetsprincipen enligt grundlagen.

Nämndens medlemmar vägrar systematiskt att prata med utomstående.

– Jag kommer inte att svara på något som helst som du har någon glädje av. Vi är en egen myndighet, men vi håller inte på med byråkratin, säger ledamoten Anders Svärd till Realtid.se.

Att låta bli att ge intervjuer kan nämnden motivera med att underrättelseverksamheten är hemlig. Men eftersom varken riksdagen eller Regeringskansliet sköter myndighetens administration, så bryter nämnden rimligen mot grundlagen genom att göra sig fullkomligt okontaktbar.

Regeringen går därmed miste om poängen med nämnden: att försäkra väljarna om att det inte finns något att oroa sig över.

Ingen har klagat hos JO eller JK.

Anders Björck, tidigare försvarsminister i Carl Bildts regering, i dag landshövding i Uppsala län, är ordförande. Tone Tingsgård (s) är nämndens enda medlem som fortfarande jobbar i riksdagen. Regeringsrådet Marianne Eliason, tidigare kanslichefen Kurt Hedman, före detta riksdagsledamöterna Lennart Rhodin och Anders Svärd ingår också i nämnden. FRA-experten Ulf Birath är sekreterare.

Alla tiger.

Nämnden ska sammanträda minst fyra gånger om året. När är hemligt. De har på sig till den 1 mars 2009 att lämna en första rapport till regeringen.