Skuldsättningen har ökat i flera länder. Det kan kringskära centralbankernas möjlighet att ingripa i ekonomin framöver, menar BIS-chefen Pablo Hernández de Cos.
Banktoppens varning: Centralbanker kan möta motstånd i framtiden
Kraftigt stigande statsskulder och förändringar på finansmarknaderna kan göra bankernas arbete både svårare och mer kontroversiellt.
Den varningen kommer från Pablo Hernández de Cos, chef för Bank for International Settlements, BIS.
Hernández de Cos är en av kandidaterna till att efterträda Christine Lagarde som chef för Europeiska centralbanken nästa år.
Hög skuldsättning i många länder
Han pekar på erfarenheterna från de senaste 20 årens finanskriser i sin analys. Snabba insatser från centralbankerna har varit avgörande för att begränsa turbulens på finansmarknaderna, menar han.
Samtidigt har förutsättningarna inför nästa kris förändrats. Den offentliga skuldsättningen ligger nära de högsta nivåerna sedan andra världskriget i många ekonomier.
Budgetunderskotten är dessutom fortsatt stora och de finanspolitiska påfrestningarna väntas bestå.
Det kan göra det svårare för centralbankerna att avgöra när marknadsrörelser beror på tillfälliga störningar som kräver ingripanden och när de i stället speglar investerarnas oro över statsfinanserna.
Läs mer: 37 banker, en ny valuta – alla svenska storbanker står bakom den. Realtid
Kan bli kontroversiella
Problemet blir särskilt tydligt när centralbanker köper obligationer för att stabilisera marknaderna.
Sådana åtgärder kan uppfattas som ett stöd till regeringars finansiering, vilket riskerar att sudda ut gränsen mellan penning- och finanspolitik.
”När skulden är hög och behovet av offentlig finansiering stora kan även en väl utformad verksamhet tolkas ur ett finanspolitiskt perspektiv”, säger han, enligt Reuters.
Varningarna kommer samtidigt som obligationsräntorna har stigit kraftigt på flera håll. Skillnaden mellan franska och tyska räntor har också ökat markant, vilket har väckt minnen från eurokrisen.
Hernández de Cos lyfter dessutom fram den växande betydelsen av så kallade skuggbanker, däribland hedgefonder, pensionsfonder och kapitalförvaltare.
Läs mer: Centralbankschefens AI-varning: Kan utlösa chock på finansmarknaden. Dagens PS
Vill ha hårdare reglering av skuggbanker
De bidrar normalt till likviditeten på marknaden, men hög belåning och beroende av marknadsbaserad finansiering kan förstärka turbulens när investerare snabbt försöker sälja tillgångar.
Han pekar bland annat på den så kallade kontantjakten på den amerikanska obligationsmarknaden 2020 och den brittiska obligationskrisen 2022.
Även teknikutvecklingen kan göra framtida kriser snabbare. Internetbanker, sociala medier, stablecoins och artificiell intelligens kan bidra till att pengar flyttas snabbare och att information, inklusive felaktiga uppgifter, sprids på kortare tid.
BIS-chefen efterlyser därför hårdare reglering av finansiella aktörer utanför banksystemet och ny finansiell teknik.
Läs mer: Kina stänger hundratals banker – försöker sparka igång ekonomin. Realtid
