Japan och USA har genomfört en samordnad valutaintervention för att bromsa yenens fall mot rekordlåga nivåer, bekräftade Japans finansdepartement på måndagen.
Ovanliga draget från USA – därför hjälper Trump till att rädda yenen
Det är ländernas första gemensamma agerande på valutamarknaden sedan 2011, och det första gemensamma yenköpet sedan 1998.
Enligt Reuters genomfördes interventionen i fredags, då japanska och amerikanska myndigheter tillsammans köpte yen för att motverka vad de beskriver som oordnade och överdrivna kursrörelser.
Se även: Japan väljer ny väg – öppnar dörrar för Europa. Realtid
Yenen stärktes med drygt en procent till 155,20 per dollar efter beskedet, den starkaste nivån sedan början av maj och långt från 40-årslägsta nära 164 som noterades förra månaden.
Finansminister Satsuki Katayama sade att Tokyo ”inte kommer att tveka” att intervenera på nytt.
Från amerikanskt håll bekräftade finansminister Scott Bessent aktionen och upprepade sitt stöd för fortsatta räntehöjningar från den japanska centralbanken.
President Donald Trump beskrev insatsen som en vänskapsgest, och sade att USA hjälper Japan att stötta yenen för att gynna världsekonomin.
Oro för den amerikanska räntemarknaden
Bakom USA:s ovanliga deltagande ligger enligt analytiker en oro för den egna statsobligationsmarknaden. Japan är den största utländska ägaren av amerikanska statspapper, och en risk var att Tokyo skulle tvingas sälja stora mängder Treasuries för att finansiera en ensidig intervention.
”Det finns ett element av självbevarelsedrift här”, säger Louise Loo, chef för Asien-ekonomi på Oxford Economics, till CNBC.
Missa inte: Jordbävningen i Kumamoto stoppar Japans halvledarhjärta. Dagens PS
Volatila marknader drivna av aggressiv japansk finanspolitik skulle enligt henne kunna spilla över på den amerikanska räntemarknaden och destabilisera dollarn.
Både Tokyo och Washington lyfte fram Federal Reserves så kallade FIMA-facilitet, som låter utländska centralbanker få dollarlikviditet utan att sälja statspapper. State Streets makrostrateg Masahiko Loo menar att signalen ”kan vara större än själva interventionen”.
Strukturella krafter kvarstår
Samtidigt varnar flera bedömare för att de underliggande krafterna bakom yenens svaghet, den breda ränteskillnaden mot USA och stigande bränslekostnader från konflikten i Mellanöstern, är oförändrade.
Läs även: Japans djuphavsfynd hotar Kinas mineralmakt. Realtid
Robin Brooks vid Brookings Institution ifrågasatte upplägget sedan uppgifter gjort gällande att USA sålt euro snarare än dollar för att köpa yen, något han kallar kontraproduktivt och ägnat att förvirra marknaden.
Beskedet ökar samtidigt pressen på Bank of Japan, som väntas kunna höja räntan redan i september. Den tvååriga JGB-räntan steg på måndagen till 1,545 procent, den högsta nivån sedan 1995.
