Schweiziska banker gjorde 2025 sitt bästa år på två decennier och förvaltar nu över 10 000 miljarder franc. Samma kväll som siffrorna presenterades beslutade ständerrådets näringsutskott att halvera det kapitalkrav som var Credit Suisse-kraschens främsta lärdom.
Schweiziska bankerna mot nytt rekordår — samma dag mjuknade kapitalkraven
Det aggregerade rörelseresultatet i den schweiziska banksektorn steg 5,8 procent till 73,8 miljarder franc under 2025, enligt Bankiervereinigungs Bankenbarometer.
Föregående toppnotering är från 2006, strax före finanskrisen. Chefekonomen Martin Hess framhöll vid presentationen att resultatet den gången uppnåddes med väsentligt högre risktagande.
Läs mer: Schweiz vill undvika ett nytt bankfiasko – skärper reglerna rejält. Realtid
Årsvinsten ökade 16,3 procent till 20,6 miljarder franc, varav 2,4 miljarder gick till skatt, ungefär lika mycket som 2024.
Kommissionsintäkter bär resultatet
Tillväxten kom nästan uteslutande från kommissions- och tjänsteintäkter, upp 6,5 procent, medan räntenettot krympte 0,8 procent. Nollräntemiljön pressar marginalerna, och ökade kreditvolymer räckte inte för att kompensera.
Förvaltat kapital nådde 9 729 miljarder franc vid utgången av 2025, en uppgång på 4,8 procent. Under första halvåret 2026 passerades tiobiljonersstrecket för första gången, med 10 120 miljarder franc.
Missa inte: Därför växer paniken i miljardärernas paradis Schweiz. Dagens PS
Utländska kunders tillgångar växte enligt Hess för första gången på länge snabbare än inhemska, något föreningen kopplar till Schweiz dragningskraft som säker förmögenhetsdestination i ett geopolitiskt oroligt läge.
Av de investeringschefer och chefekonomer som Swiss Banking tillfrågat väntar sig mer än hälften ett högre resultat i år. En tredjedel räknar med oförändrat. Ingen räknar med en nedgång.
Färre anställda trots rekorden
Personalsidan går åt motsatt håll. Vid utgången av 2025 sysselsatte bankerna 92 002 heltidstjänster i Schweiz, omkring 2 400 färre än året innan.
Läs mer: Politisk osäkerhet sänker franska banker. Realtid
Neddragningarna faller nästan uteslutande på storbankerna som en följd av UBS-integrationen av Credit Suisse, medan övriga bankgrupper nyanställde.
Minskningen fortsatte under första halvåret 2026, då med tyngdpunkt utomlands.
Politiken backar
Förbundsrådets lagförslag innebär att systemviktiga banker fullt ut ska täcka bokfört värde på innehav i utländska dotterbolag med hårt kärnkapital (CET1), mot omkring hälften i dag.
För UBS skulle det höja kravet i moderbolaget med runt 20 miljarder dollar, medan det faktiska kapitalgapet vid årsskiftet legat på cirka 9 miljarder.
Ständerrådets näringsutskott gick måndagen den 31 augusti på bankens linje och vill i stället tillåta att hälften utgörs av AT1-obligationer, med skärpta villkor: räntebetalningar och utdelningar ska stoppas om kärnprimärkapitalrelationen faller under omkring elva procent.
Beslutet togs med 10 röster mot 2 och en nedlagd. Ständerrådet behandlar förslaget i höstsessionen, därefter nationalrådet. Slutlig lagstiftning väntas tidigast vid årsskiftet.
Kapitalfrågan är den mest omstridda delen av Schweiz Too Big to Fail-paket. Den bredare översynen, med utökade befogenheter för Finma, ett personligt ansvarsregim för bankchefer och skärpta bonusregler, är ute på remiss till den 19 november och kan träda i kraft tidigast 2029.
