Skärpta penningtvättsregler har fått banker att i allt högre grad välja bort hela kategorier av kunder, frisörer, secondhandbutiker, valutaväxlare, snarare än att bedöma varje företag för sig. Problemet är redan känt av tillsynsmyndigheten själv.
När banker säger nej: Näringsförbud utan domstol drabbar svenska småföretag
I en debattartikel i Dagens industri varnar Företagarna för att nekade eller avslutade bankkonton i praktiken fungerar som ett näringsförbud utfärdat av en privat aktör, helt utan rätt till överprövning.
Bakom fenomenet ligger det som kallas de-risking: i stället för att göra en individuell riskbedömning av varje kund väljer banker ibland att helt undvika hela branscher som statistiskt anses mer riskfyllda för penningtvätt.
Småföretagare drabbas hårt
Enligt Företagarna drabbar detta företag som frisörer, secondhandbutiker och valutaväxlare, trots att de själva inte gjort något fel.
Konsekvenserna kan bli förödande. Utan bankkonto går det i praktiken inte att ta emot betalningar, betala löner, skatter eller leverantörer.
Finansinspektionen känner till problemet
Problemet är väldokumenterat även hos Finansinspektionen. ”Ett betalkonto är en förutsättning för att kunna ta emot lön eller bidrag, betala räkningar och delta i vardagens ekonomiska liv.”
”Utan konto riskerar du att hamna utanför både det finansiella systemet och samhället i stort”, skriver myndigheten i samband med att man i år startade en särskild kartläggning av hur bankerna hanterar sin skyldighet att erbjuda betalkonto.
Banker behöver inte motivera
Just bristen på rättssäkerhet är kärnan i kritiken. Banker behöver inte alltid motivera varför ett konto avslutas eller nekas, och det saknas i dag en självklar väg att få beslutet prövat av en oberoende instans.
FI själva är tydliga med att dagens praxis går för långt: ”en förhöjd risk för penningtvätt innebär inte automatiskt att ett konto ska nekas eller avslutas”, skriver myndigheten, och uppmanar banker att ”utgå från kundens individuella förutsättningar” i stället för ”generella antaganden om risker förknippade med vissa kundgrupper”.
Tydligare vägledning efterfrågas
Problemet är dessutom politiskt erkänt sedan tidigare. Redan 2023 konstaterade regeringen att bankerna stängde allt fler konton.
I januari 2026 gav regeringen FI i uppdrag att ta fram tydligare vägledning för hur banker ska balansera sina två motstridiga skyldigheter: att erbjuda grundläggande betaltjänster och samtidigt motverka penningtvätt.
Dröjer till 2027
Enligt FI:s preliminära tidsplan kan nya föreskrifter skickas på remiss först i början av 2027 och träda i kraft under andra halvåret samma år.
Som Företagarna pekar på i sin debattartikel gör detta att problemet riskerar att bestå i flera år till. Såvida inget görs snabbare.
Lagkrav att banker ska rapportera
Företagarna kommer med tre förslag: lagstadgad skyldighet att erbjuda grundläggande betaltjänster till småföretag, krav på skriftlig motivering vid nekade eller avslutade konton, samt möjlighet till oberoende prövning.
Alla tre ligger nära vad branschorganisationen Swedish Fintech Association redan krävt i Riksbankens betalningsråd: ett lagkrav på att banker skriftligen ska rapportera anledningarna till att företag ”de-riskas”.
