Han lever lyxliv i Oslo och säger att pengarna kommer från sökmotoroptimering. Ingen i branschen förstår dock hur hans bolag kan dra in så mycket. Nu riktas frågorna mot hans bank, DNB.
Kunden fick 600 miljoner från Dubai – nu ifrågasätts DNB:s kontroll
Norska affärstidningen Dagens Næringsliv har i en granskning kartlagt hur hundratals miljoner kronor förts från bolag i Dubai till den 31-årige it-entreprenören Dyar Al-Ashtaris norska bolag Pear.
Al-Ashtari har köpt fastigheter i Oslo för flera hundra miljoner kronor, bland annat en villa på Frogner för 150 miljoner norska kronor. Enligt skattelistorna, som E24 och Utrop har rapporterat om, hade han 2024 en inkomst på drygt 45 miljoner och en taxerad förmögenhet på omkring 353 miljoner norska kronor.
Missa inte: Kina stänger hundratals banker – försöker sparka igång ekonomin. Realtid
I en kommentar ifrågasätter nu DN:s Bård Bjerkholt hur Pears bank, DNB, har hanterat kunden.
”Det är kort sagt så många röda flaggor i berättelsen om Al-Ashtaris pengar att det verkar märkligt att Norges största bank skulle ha förbisett dem alla”, skriver han enligt DN.
Bolaget har lagts ned
Banker ska inte bara veta varifrån pengarna i en enskild transaktion kommer, utan också känna till ursprunget till kundens förmögenhet. Ovanliga transaktionsmönster, snåriga bolagsstrukturer och kopplingar till högriskländer ska leda till skärpt kontroll. I värsta fall ska kundrelationen avslutas och Økokrim underrättas.
Läs även: DNB Carnegie spelade in avhoppares samtal – anmäls. Dagens PS
Enligt DN har Dubaibolaget Perago fört över mer än 600 miljoner norska kronor till Pears konto i DNB de senaste åren. Peragos webbplats finns inte längre. Nederländaren Babak Rabiee Hanjani, som var med och drev bolaget, säger till DN att verksamheten har lagts ned och att bolaget bara var ”en mellanhand för betalningar”.
DN har också rapporterat att Perago tidigare planerade att bygga kryptoanläggningar i Mellanöstern. Dubaibaserade Sam Farao, som var central i bolaget, har enligt tidningen felaktigt påstått att han var partner med DNB.
Partner som aldrig hört talas om bolaget
Efter Perago tog ett annat Dubaibolag, Social Virality DMCC, över betalningarna. Bolaget är registrerat i en av emiratets frizoner, där det ofta är svårt att ta reda på vem som äger ett bolag.
Missa inte: Betaljätten utmanar bankernas Wero – men kunden blir utan skydd. Realtid
Enligt DN är kundberättelserna på bolagets webbplats manipulerade med AI. Företag som presenteras som partner säger till tidningen att de aldrig har hört talas om det.
DN har dessutom hittat bolag med samma namn på Cypern och Malta som ägs av Pear. Al-Ashtari säger till DN att han inte minns varför han bildade dem, men att de aldrig har haft någon verksamhet.
”Kommer garanterat att göra det nu”
Enligt Al-Ashtari själv har DNB inte blundat. Banken ska ha genomfört en utvidgad kundkontroll 2023 utan att se någon anledning att agera.
”Om det stämmer är det svårt att tro att kontrollen har varit särskilt omfattande”, skriver Bjerkholt. Han konstaterar att om banken inte har gått på djupet tidigare, kommer den garanterat att göra det nu.
Al-Ashtari är inte anklagad för något brott. Granskningen har dock fått ett oväntat efterspel. Den opublicerade dokumentären stals och lades ut på en nyskapad sajt före DN:s egen publicering. DN har polisanmält dataintrånget, och polisen har inlett en utredning.
Enligt DN:s egna undersökningar fick enheter som tillhör Al-Ashtari och Farao tillgång till artikeln innan den publicerades. Al-Ashtari bestrider via sin advokat att han har agerat rättsstridigt. Både han och Farao säger att de inte känner till sajten och att de ska bistå polisen, rapporterar Kom24.
Har bötfällts tidigare
För DNB är frågan känslig. Banken har tidigare bötfällts med 400 miljoner norska kronor av Finanstilsynet för brister i arbetet mot penningtvätt. Sedan dess har banken investerat i nya övervakningssystem.
I sin senaste hotrapport varnade DNB för en rekordökning av penningtvättsfall. Banken pekade bland annat på brottslighet som kan kopplas till verksamheter som annars framstår som helt legitima.
