Åren med höga räntor dolde vilka banker som faktiskt är starka. Nu när räntorna har sjunkit syns skillnaderna tydligare, och Nordea står ut.
Räntefesten över för storbankerna – en bank drar ifrån
Det exceptionella ränteuppsvinget gjorde det under flera år svårt att se bankernas verkliga styrkor och svagheter.
Det skriver finska affärstidningen Kauppalehti i en analys. Enligt tidningen avslöjar räntenedgången nu vilka banker som kan tjäna pengar även när marknaden är mer normal. Bland dem har Nordea lämnat konkurrenterna bakom sig.
Spansk nöjesjätte värderas till 4,5 miljarder euro – EQT väntar i kulisserna
Spanska Fever är nu värt över 4,5 miljarder euro, efter att mediekoncernen Atresmedia sålt hela sitt innehav. Nästa steg väntas bli en ny kapitalrunda där svenska EQT uppges spela en central roll.
Räntenettot har slutat rasa
Den högre styrräntan lyfte bankernas räntenetto till rekordnivåer i slutet av 2023. Därefter har räntorna vänt nedåt och räntenettot har fallit flera kvartal i rad. Riksbanken har varit den mest aggressiva av de nordiska centralbankerna och sänkt styrräntan med totalt 225 punkter sedan 2024.
Läs även: Fler barn får fickpengar – men beloppen hänger inte med prisökningarna. Dagens PS
Nordeas räntenetto minskade med 1 procent jämfört med andra kvartalet i fjol. Jämfört med första kvartalet ökade det däremot med 1 procent, den första ökningen sedan räntorna började sjunka för två år sedan. I kronor räknat landade räntenettot på 1 779 miljoner euro, mot 1 798 miljoner euro ett år tidigare.
Avgifterna bär Nordea
Det som skiljer Nordea från konkurrenterna är intäkterna vid sidan av räntan. Nettot av avgifter och provisioner steg med 11 procent till 880 miljoner euro, och de totala intäkterna ökade med 4 procent till 3 032 miljoner euro. Förvaltat kapital växte med 16 procent till rekordnivån 505 miljarder euro.
Missa inte: Ryssarna hamstrar sedlar – mitt under digitala rubelns premiär. Realtid
Enligt vd Frank Vang-Jensen nådde banken senast motsvarande intäktsnivå 2024, när räntorna toppade. Han menar att det visar styrkan i den breda affärsmodellen. Kostnaden i förhållande till intäkterna förbättrades till 44,0 procent från 45,1 procent, och avkastningen på eget kapital blev 15,9 procent.
Handelsbanken tappar mest
Bland de svenska storbankerna är bilden mer splittrad. Handelsbanken fick det tyngsta räntetappet, skriver Placera. Räntenettot sjönk till 10 008 miljoner kronor från 10 819 miljoner, och de totala intäkterna på 13 456 miljoner kronor blev lägre än analytikerna väntat.
Det motsvarar en nedgång i räntenettot på omkring 7,5 procent. Redan i första kvartalet hade Handelsbanken den svagaste utvecklingen av de sex stora nordiska bankerna, med ett räntenetto som föll 12,9 procent i årstakt. Samtidigt är kreditkvaliteten fortsatt stark: kreditförlusterna stannade vid 30 miljoner kronor.
Swedbank ökade räntenettot, men resultatet föll ändå. Räntenettot blev 11 276 miljoner kronor mot 10 917 miljoner ett år tidigare, skriver Placera. Kostnaderna steg till 7 854 miljoner kronor från 6 119 miljoner, och rörelseresultatet sjönk till 9 151 miljoner kronor från 10 016 miljoner. Ökningen bör också läsas i ljuset av bankens förvärv. I första kvartalet bidrog köpen av Entercard och Stabelo med 485 miljoner kronor till räntenettot.
Lägst värderad trots högst lönsamhet
Trots det starka resultatet får Nordea ingen premium på börsen. Nordea har den högsta avkastningen på eget kapital av de fyra storbankerna men är ändå lägst värderad sett till vinsten.
Snittet för storbankerna ligger på ett P/E-tal på 12,7, där SEB och Swedbank värderas högst. Det framgår av en genomgång i Affärsvärlden.
Nordea har dessutom skruvat upp sina egna mål. Banken räknar nu med en kostnad i förhållande till intäkterna på 44–45 procent för helåret och en avkastning på eget kapital över 15 procent. Till 2030 är ambitionen att nå 40–42 procent.
