Riksbanken lämnar sitt räntebesked senare i veckan, bara dagar efter ECB:s väntade räntehöjning. Hur påverkar det svenska ränteläget, inflationsutsikterna och risken för nya höjningar? Realtid har frågat tre tunga ekonomer.
Det oroar experterna mest inför Riksbankens besked
Christina Nyman, chefsekonom, Handelsbanken
1. Hur påverkar ECB‑beskedet Riksbankens beslut den här veckan?
”Det ändrar inte vår syn på vad Riksbanken kommer göra. Inflationen i Sverige är fortfarande låg och konjunkturläget svagt.”
2. Har risken för en räntehöjning ökat efter den senaste inflationsstatistiken?
”Jag skulle snarare säga att riskerna ökar för varje vecka som går utan att det blir en lösning i Mellanöstern. Inflationen exklusive energi är fortfarande lägre än Riksbankens senaste prognos även efter det senaste inflationsutfallet.”
3. Hur påverkar inflationen räntebanan?
”Vi räknar med att Riksbanken kommer höja sin räntebana 2027. Detta främst till följd av att konflikten i Mellanöstern blivit mer utdragen och oljepriset därmed högre vilket ökar riskerna för högre inflation längre fram än vad Riksbanken hade i sin prognos från i mars.”
”Det senaste inflationsutfallet är inte avgörande för den slutsatsen.”
4. När kommer första höjningen – och vad kan få Riksbanken att agera tidigare?
”Vi räknar med att Riksbanken höjer räntan i mars 2027. Det är en prognos vi haft en längre tid. De faktorer som skulle få dom att agera tidigare är om det inte blir någon nedgång i oljepriset och man ser att högre globala olje- och råvarupriser sprider sig bredare i ekonomin och om inflationsförväntningarna stiger tydligt.”
5. Vilken är den största risken marknaden underskattar?
”Det spretar ganska mycket på olika delar av den finansiella marknaden. Men risken för en djupare global ekonomisk kris till följd av ett fortsatt stängt Hormuzsund är svårt att se att tex aktiemarknaden tagit höjd för.”
Läs också: Krisstöd krånglar till inflationssiffrorna – Realtid
Jens Magnusson, chefsekonom, Swedbank
1. Hur påverkar ECB‑beskedet Riksbankens beslut den här veckan?
”Det var väntat. Vi hade en höjning i våra prognoser och signalerna från ECB har varit tydliga, även om ledamöterna skiljer sig åt i synen på framtiden.
ECB betonade att höjningen är motiverad av inflationsläget här och nu, inte en ”precautionary hike”. Det kan tolkas som något mer hökaktigt än väntat.”
”Vi tror ändå inte att det får någon avgörande betydelse för Riksbanken den här veckan. Riksbanken vill inte att ECB springer iväg för mycket, men vår prognos är att detta var höjningen och att det inte kommer fler.”
2. Har risken för en räntehöjning ökat efter den senaste inflationsstatistiken?
”Inflationen är Riksbankens centrala mål. Vi hade sex månader i rad av överraskningar på nedsidan, och majsiffran var den första överraskningen på uppsidan på länge.”
”Det gör att man måste fundera på hur mycket Riksbanken ska bry sig om den korta höga trenden jämfört med den långa låga.”
3. Hur påverkar inflationen räntebanan?
”Den senaste inflationssiffran var något högre än väntat, men detaljerna var lugnande. Det var få varor som steg.”
”Det totala inflationstrycket är fortfarande lågt och under målet, även när man justerar för skatteförändringar som momshalveringen på mat och sänkta bränsleskatter.”
”Vi tror att Riksbanken ligger still men justerar upp räntebanan till omkring 12–13 punkter, vilket ska tolkas som 50–50 om det blir en höjning eller inte. De vill hålla alla dörrar öppna.”
4. När kommer första höjningen – och vad kan få Riksbanken att agera tidigare?
”Vi tror inte att Riksbanken höjer i år, och egentligen inte under större delen av nästa år heller. Vi har första höjningen i december nästa år. Det kommer att dröja innan något händer.”
5. Vilken är den största risken marknaden underskattar?
”Största risken är att kriget inte tar slut. Och även om kriget avslutas kommer det ta tid att normalisera både utbud och efterfrågan. Depåerna måste fyllas på, och efterfrågan kan vara onormalt hög i ett till två år.”
”Samtidigt har världen anpassat sig bättre än väntat: oljepriserna har stabiliserats runt 90–95 dollar efter att ha toppat på 120, och det finns stora, delvis okända lager globalt. Det gör framtiden svårtolkad.”
”Jag tycker också att aktiemarknaderna kanske underskattar realekonomiska risker.”
”Dessutom ser Riksbanken den expansiva finanspolitiken som en risk — att man skickar ut lite för mycket stimulanser, skattesänkningar och stöd. Det kan tala för att räntan behöver hållas högre, även om jag själv inte ser den risken som överhängande.”
Läs också: Världsbanken: Tillväxten faller till lägsta nivån sedan pandemin – Realtid
Gunnar Olsson, vd för Ica Banken
1. Hur påverkar ECB‑beskedet Riksbankens beslut den här veckan?
”Det är ett tecken på att situationen i Mellanöstern nu får effekt på Europas företag och konsumenter. Energikrisen har hittills varit tydligare i Europa än i Sverige.”
”Sannolikheten för en höjning från Riksbanken ökar, men med det sagt tror vi fortsatt att Riksbanken avvaktar och lämnar räntan oförändrad denna gång, men med en justering av räntebanan under andra halvåret 2026.”
2. Har risken för en räntehöjning ökat efter den senaste inflationsstatistiken?
”Ja, den uppåtgående inflationstakten i maj påverkar, samtidigt som den kommer efter flera månader med låga utfall och inflationen fortsatt ligger under Riksbankens mål.”
”Händelseutvecklingen i omvärlden under de närmaste månaderna kommer att vara avgörande för Riksbankens agerande. På konsumtionssidan håller hushållen fortsatt igen något, vilket kan bidra till lägre inflationstryck om oroligheterna drar ut på tiden.”
3. Hur påverkar inflationen räntebanan?
”Riksbanken kommer att behöva väga den svaga konjunkturen mot det nya pristrycket.”
”Det innebär sannolikt att de justerar upp räntebanan, inte enbart drivet av inflationsutfallet utan även av ECB:s kommunicerade räntebana, eftersom det är svårt för Sverige att avvika alltför mycket från vår närmaste omvärld under en längre period.”
4. När kommer första höjningen – och vad kan få Riksbanken att agera tidigare?
”Huvudscenariot är att den första räntehöjningen dröjer till slutet av 2026 eller början av 2027. Faktorer som kan tvinga Riksbanken att agera tidigare är en kraftigt försvagad krona eller en oväntad spridningseffekt från internationella energipriser.”
”Om inflationsförväntningarna börjar skena kommer Riksbanken sannolikt att agera offensivt och tidigarelägga räntehöjningen.”
5. Vilken är den största risken marknaden underskattar?
”Bortsett från riskerna med den snabba avmattningen i den globala tillväxten, i kombination med geopolitiska störningar, är risken att hushållen tappar den gryende optimismen och i stället stänger plånboken och kraftigt stramar åt sin konsumtion, med oönskade följdeffekter.”
Missa inte: Bankerna varnar: Nedskärningar på gång när AI tar över – Realtid
