Afrikanska statschefer stäms i Frankrike

Korruption dödar människor i Afrika. Vissa statschefer och deras familjer drar personlig vinnig av offentliga inkomster, istället för att statsbudgeten används för att till exempel installera vattensystem för befolkningar. Och i Frankrike gör man inte tillräckligt för att motarbeta korruptionen. Det hävdar den franska avdelningen av Transparency International.

Nyligen lämnade flera afrikanska medborgare in en stämning i Frankrike med stöd av organisationen. Fem afrikanska statschefer och deras familjer står i skottgluggen. Det handlar om familjen Bongo i Gabon, Nguesso i Kongo Brazzaville, Obiang från Ekvatorialguinea, Dos Santos i Angola och Compaore i Burkina Faso. Transparency International vill att man tar reda på hur de har kunnat investera i fastigheter i Frankrike. Och varifrån pengarna på deras bankkonton kommer.

Det exakta värdet på statschefernas egendomar i Frankrike känner man inte till. Men listan är lång, visade en utredning förra året, som gjordes av OCRGDF, en fransk myndighet som utreder finansiell kriminalitet.

Femton medlemmar i familjen Bongo från Gabon äger till exempel 70 bankkonton i Frankrike. Familjens överhuvud Omar har enligt listan elva bostäder i Paris, varav ett litet palats till ett värde av cirka 180 miljoner kronor. Dessutom har han fem adresser i Nice på Rivieran.

Sexton medlemmar av Kongofamiljen Nguesso har 111 bankkonton i Frankrike.

Sonen till Ekvatorialguineas president Obiang har däremot mest investerat i Malibu i USA. Där ska han bland annat ha en villa, som är värd nästan 300 miljoner kronor och ett jetflyg till ungefär samma värde. Men när han är i Paris och ska förflytta sig gör han det i en Maserati, som kostar nästan sju miljoner kronor.

– Ingen kan på allvar tro att dessa fastighetsinnehav, vars värde ibland uppgår till flera miljoner euro, kan ha köpts enbart med hjälp av frukten av statschefernas arbete, hävdar Transparency International.*

Organisationen säger också att det är obegripligt hur vissa av statschefernas familjemedlemmar kan ha tillskansat sig en del av deras rikedomar, när de inte ens arbetar.

Årets stämning är i stort sett identisk med en som gjordes redan förra året av två andra franska organisationer. Den lades ner, men ledde alltså till statschefernas tillgångar i Frankrike listades.

– Tyvärr gick man inte till grunden med saken då. Vi vill att man gräver djupare. Det är inte särskilt komplicerat att kräva att franska banker uppger ursprunget till pengarna på kontona, säger Julien Coll, direktör för Transparency International i Frankrike.

Han menar att resultatet delvis beror på politisk vilja.

– Frankrike har skrivit under FN:s konvention mot korruption. Både under sin valkampanj och efter att han hade blivit vald, lovade Nicolas Sarkozy att relationerna till de afrikanska länderna skulle förändras. De skulle präglas av mer öppenhet och de mänskliga rättigheterna skulle stå i centrum. Men just nu har vi intrycket av att landets ledning är ganska ljummen i förhållande till vissa utländska statschefer och politiken gentemot Afrika verkar mest styras av ekonomiska och diplomatiska intressen, säger Julien Coll.

Varför flera afrikanska statsledare har valt att investera i just Frankrike kan man däremot bara spekulera i, säger han.

– Det beror säkert på historiska band. Dessutom kan man tänka sig att det handlar om prestige, att till exempel ha en adress i Paris. Det är inte heller otänkbart att flera statsledare tänker att de kan ha Frankrike som en reträttplats om de skulle avsättas i sina hemländer, säger Julien Coll.

Målet med stämningen är i första hand att få fram bevis för att presidenternas rikedomar verkligen är resultatet av korruption.

– Om vi lyckas är förstås tanken att medlen på sikt återförs till befolkningarna i de berörda länderna. Det är inte omöjligt. Flera aktuella fall i andra länder visar att det går. Vi är ju inte ensamma om att rikta misstankar om korruption inom vissa länder.

Internationella Valutafonden, Världsbanken och en rad frivillighetsorganisationer säger samma sak. säger Julien Coll.

* BNP per invånare i Kongo Brazzaville är omkring 2.100 dollar, i Gabon 6.700 och i Ekvatorialguinea 7.800. (I Sverige ligger den på nästan 34.000 dollar.) Medellivslängden i de tre länderna är respektive, 52, 54 och 43 år.