Swedbank, Birgitte Bonnesen
Birgitte Bonnesen, Swedbanks tidigare vd. Foto: TT
Bank

Beslut om åtal mot Bonnesen skjuts upp

Swedbanks tidigare vd Birgitte Bonnesen har begärt, och beviljats, ytterligare tid för att yttra sig om utredningsmaterialet. 

Uppdaterad 2021-11-24
Publicerad 2021-11-24

För snart ett år sedan bedömdes Ekobrottsmyndighetens förundersökning mot Birgitte Bonnesen vara klar och i januari 2021 skickades den till henne på så kallad slutdelgivning.

Det senaste offentliga beskedet var att tidsfristen för att lämna kompletteringar skulle löpa ut den 1 november,  men tidsgränsen har flyttats fram. Det rapporterar DI.

– Jag kan bekräfta att tidsfristen förlängts till den 3 december 2021 på försvararnas begäran. Därefter kommer jag att ta beslut i ärendet, säger Thomas Langrot, chefsåklagare på EBM, till DI.

Beslutet gäller huruvida det ska väckas åtal  eller inte mot Birgitte Bonnesen, som fick lämna Swedbank i mars 2019, i samband med att den stora penningtvättsskandalen nystades upp.

Enligt vad som tidigare uppgetts innehåller den aktuella förundersökningen två brottsrubriceringar: obehörigt röjande av insiderinformation, kopplat till att Swedbank informerade vissa ägare om att SVT:s Uppdrag granskning synade banken, samt grovt svindleri alternativt grov marknadsmanipulation kopplat till Birgitte Bonnesens uttalanden 2018. 

Realtids Per Agerman bedömer att ärendet kommer att bli en klurig nöt för åklagaren, så här skrev han i en analys publicerad i april:

"För att kunna fällas för svindleri måste Birgitte Bonnesen ha en sådan ställning och kunskap att hon i nästa steg kan sprida vilseledande information om tillståndet i banken. I och med att hon dels var vd, dels följde de interna penningtvättsutredningarna nära så borde det vara lätt att bocka av detta krav.

I nästa steg måste hon bevisligen ha agerat med uppsåt eller grovt oaktsamt. Men att få till ett uppsåt blir inte enkelt, inte minst som det hittills inte framkommit att Bonnesen skulle agerat för sin egen direkta vinning.

Ytterligare ett problem för åklagarsidan är att det hittills inte finns någon stödjande parallell brottsmisstanke i målet. Bokföringsbrott eller insiderbrott är exempelvis vanligt förekommande i de svindlerimål som Ekobrottsmyndigheten tagit till domstol de senaste tio åren. Men i Swedbank-fallet är det oklart om det finns några andra misstankar.

Sedan återstår frågan exakt vad som varit vilseledande i den information som Birgitte Bonnesen förmedlat. Här handlar det till stor del om innehållet i de uttalande som Bonnesen gjorde till medier och analytiker i samband med att rapporten för tredje kvartalet 2018 presenterades. Ett dilemma för åklagarsidan är att misstankarna inte gäller konstaterade brister i den ekonomiska redovisningen utan undanhållande av information som kan tolkas på flera olika sätt.

Att uttala sig om penningtvätt följer inte några tydliga formkrav i lag eller redovisningsregelverk. Det går också att debattera hur Birgitte Bonnesen tolkade de frågor hon fick, vad hon valde att svara på, vad hon kunde svara på enligt sekretessreglerna och om hon kommenterade nuläget eller historiska omständigheter. Här kan försvaret snabbt begrava målet i semantiska tolkningar.

Men av Finansinspektionens och Clifford Chances rapporter framgår också att Birgitte Bonnesen faktiskt höll sig till det budskap som styrelsen fått information om på förhand. Det handlade först och främst om att gå ut med beskedet att inga av de namngivna penningtvättsmisstänkta kunderna i Danske Bank hade varit kunder hos Swedbank. Denna pr-plan är antecknad i styrelseprotokollet från den 22 oktober 2018. Så här summerar Finansinspektionen:

"Det framgår av protokollet att det som skulle kommuniceras var att verksamheten i de baltiska dotterbankerna inte hade något samband med den påstådda penningtvätten i [Danske Bank]. Vidare framgår att analytikerna skulle informeras om att ett stort antal transaktioner hade analyserats baserat på olika riskindikatorer och att inget av de företag som omnämnts i samband med [Danske Bank] hade identifierats som nuvarande kunder i Swedbankkoncernen."

Några rader längre ner konstaterar FI:

"Styrelsen hade vid såväl mötet i september som mötet i oktober fått information och en presentation om faktiska kopplingar till DBE inklusive misstänkta kunder och misstänkta transaktioner."

Trots detta hade styrelsen inga anmärkningar på kommunikationsplanen, enligt protokollet.

...

Det är inte känt vilken bevisning som EBM har tillgång till. Finns det skriftlig dokumentation, exempelvis e-post, som tydligt visar på en ambition att vilseleda kan läget drastiskt förändras till det bättre för åklagaren. Det är heller inte känt vad som sagts av andra personer i förhör eller om någon annan kommer att föras upp på listan över misstänkta. Även detta faktorer som kan påverka mycket.

Åklagaren kan också stödja sig på de utredningar som gjorts även om budskapet inte alltid är solklart. När det gäller Bonnsens kommunikation talas exempelvis om att den var oprecis och förvirrande i Clifford Chance-rapporten. Advokatbyrån summerar genom att konstatera att bankens informationsgivning "were either inaccurate or failed on multiple occasions to provide sufficient clarity and context". Frågan är hur långt detta sedan räcker i praktiken."

Läs Per Agermans analys i sin helhet här>>

Platsannonser

Logga in